Litt C (som också berör Karl Fredriks och Gläksbacken.
En av de fem gårdar (“egolotter”) som enligt laga skiftet (protokoll 1856, fastställt 1881) tvingades att flytta ut ur byn:
“1/4 mantal frälse skatte, N:o 4 (halfva N) eges af Eric Andersson, utflyttar fullständigt, och får sin boplats vid Långtäjsvreten, samt sina egor deromkring, sålunda att de mot Norr, sträcker sig öfver en del af Myrängen samt östra sidan af Södergärdet, och äfven Långtäjsängen, om det ej räcker, fyllnad i Wissvassängen och skog derintill (laggde intill Anders Olssons skifte skall hafva någon eng för löfskogs skull.”
Litt C (Anderssvedja 4:9) bebyggdes aldrig. Litt C hade vid skiftets fullbordan samma ägare som Litt G, Eric Andersson, “JerkAnders”. Enligt en muntlig tradition såldes Litt C till Östergården på auktion 1923. Enligt ett ägostyckningsdokument från 1909 (ROB-256) ägde emellertid J.A.Mattsson (i Östergården) skiftet redan då, oklart när han i så fall övertagit det. Han säljer 1909, enligt ROB-256, av “Brännskogsskiftet” (Brandskogen) till J.P.Pettersson i Hallboda för 600 kronor men behåller “Långtögsskiftet”, dvs marken från byn ner till Vindholmen. Det skiftet har därefter tillhört Östergården fram till våra dagar när det 2002 såldes tillbaka till Södergårdens nuvarande ägare, Sonja och Hans Johansson. Brandskogen ägdes av Hallboda (på senare tid Pramert) fram till 1985 när Södergården/ Sonja & Hans Johansson köper tillbaka det.
Eric Andersson beviljades ersättning för utflyttning av “mangårdsbyggnad under tegel, näfver och brädtak, inredd till stuga med spisel och bakugn, en kammare med eldstad, en sal med dito, samt en vindskammare, förstuga och vind; Spannmåls och matbod; Badstuga; Ett fähus under halmtak; Ett stall under näfver och brädtak; En loge med 2ne golf under halmtak; För upptagande af en brunn; För planteringars flyttning; För flyttning av en mindre lada i Holmängen; Summa 458 riksdaler”.
Det är oklart var i byn Litt C:s byggnader låg, men min hypotes är att den låg ovanför Nedergården, dvs ovanför där “Smens” ligger idag (och där Nedergårdens hus ska ha legat). Erik Andersson står som ägare till den gård som var Litt C redan i husförhörslängden 1851 -55. Då bor i den aktuella fastigheten bl.a. Samuel Larsson (1798 - 1860) med hustru och barn “på fördel”. Det gör även en Anders Andersson (1810 - 1852) med familj. Anders Anderssons änka Sophia Mattsdotter dör 1862 och då flyttar döttrarna till Blidö.
Samuel Larssons änka Anna Cathrina Sundström (1804 - 1875) bor kvar på fördel tills hon dör 1875. Hon noteras då som “fattig” i kyrkboken. Paret kom 1848 till Anderssvedja från “Ned o Öfre Näsby” i Roslagsbro, där de stod som “inhyses”. Paret hade sex barn: Lars (f. 1823), Johan Erik/Jan (f. 1829), Katarina Charlotta (f. 1833), Brita Christina (f. 1833 tvilling), Margareta Johanna (f. 1835) samt Hedvig Carolina (f.1842)
Johan Erik/Jan flyttar först till Vätö 1850 men blir sedan “bonde” i Salnö på Väddö. Han har fem barn och ett av dem är Johanna Wilhelmina Samuelsson (f. 1865) som kommer att gifta sig med “GläksJanne”, Jan Petter Andersson. Susanne Andersson från Stockholm har i sin ägo en 1796 års bibel, som kommer från Berta, en av GläksJannes och Johanna Wilhelminas döttrar. I den har Anna Katrina Sundström skrivit sitt namn, både på försättsblad och pärmar, med stora bokstäver. Hennes äldsta son, Lars Samuelsson, har också skrivit på försättsbladet (smått och prydligt), att han ärvt bibeln efter sina föräldrar. GläksJanne var Susannes farfarsfar och Johanna Wilhelmina hennes farfarsmor. Jan Petter var sjöman i unga år och bl.a. rundade han Kap Horn. Susanne har kvar hans sjömansböcker och sjösäcken.
I kyrkboken 1866 - 70 noteras att Hedvig Carolina 18/11 1868 fött ett “dödfött gossebarn” utom äktenskapet. Året därpå antecknas att hon den 17 januari “absolverats” = fått syndernas förlåtelse. För det utomäktenskapliga barnet får man anta.
Hon flyttar därefter till Backa i Wäddö 1870 och gifter sig med sjömannen Jan Erik Carlsson. Hon får en son, Jan Petter, med honom 1872, men pappan dör några månader innan sonen föds.
Mamman Anna Cathrina och dottern Margareta Johanna bor nu ensamma kvar. Anna Cathrina dör 1875 och därefter står dottern Margareta Johanna kvar “på byns ägor”. I sista kyrkboken där hon finns med, 1898 - 1909, anges att hon dör 1899 och då står som “backstug”, troligen uppe vid Västerbacken.
Enligt cirkeln kallades det hus där Karl Fredrik Larsson (se under “Karl Fredriks”) med mamma och syskon bodde för “Samulas bagarstuga” och det skulle ha legat ovanför “Smens”. Kanske talar det för att det var här som Litt C:s hus låg. Eftersom Eric Andersson ärvde Litt G fanns det ingen anledning att bygga upp C:s hus på den anvisade tomten vid “Långtäjsvreten”. I husförhörslängden 1866 - 1870 noteras att fastigheten är “intaget i Eric Anderssons No 2" (= Södergården).