Anderssvedja - kompletteringar



“Mattssons/Edbergs”
Fastigheten härstammar från ägodelningen 1882. Den benämndes då Litt Bd, Anderssvedja 3:9, med Erik Jansson (1831 - 1887) som ägare. Erik Jansson var född i Roslagsbro och gift med Margareta Kristina f. Holmström (1824 - 1899), som kom från Vätö. Paret står som inflyttade till fastigheten från Vätö 1879. När Erik Jansson dött ärvde sonen, sjömannen Johan Erik Eriksson (Rosenström, f. 1859), fastigheten och ägde den från 1892. Han var gift med Anna Greta Eriksson (f. 1848). 1901 flyttar de (tillbaka?) till Bergsvik på Vätö och i mars 1902 säljer de fastigheten till skräddarmästaren Algot Jansson från Gräddö på Rådmansö. Denne äger fastigheten bara ett år och under den tiden verkar han, enligt husförhörslängden, ha haft en arrendatorfamilj på gården, Johan Gustaf Jansson (f. 1837) och Josefina Vilhelmina Jansson (f. Karlsson f. 1843). De hade två barn, födda 1881 respektive 1886. Paret verkar ha flyttat runt en del och kom närmast från Rådmansö. Yngsta barnet, en son, var dövstum och intagen som elev på Manillaskolan i Stockholm. Kanske var famljen släktingar till skräddarmästaren, som aldrig tycks ha bott på gården.
 1903 säljer Algot Jansson fastigheten till sjömannen Johan Albert (1877 - 1928) och hustrun Alma Elfrida Mattsson (f. 1876) som flyttar in med sina två barn, Frida Elvira Josefina (1902 - 1916) och Erik Albert Gunnar Johansson (f. 1906). De kom från Marum i Vätö socken. Albert Mattsson arbetade som båtbyggare vid Rosättra båtvarv. 1917 köper de till “strömsängsskiftet” i Långholmen av Johan Amatus Mattsson i Östergården. Skiftet benämndes Litt Aab och omfattar det som senare kallades “1:a backen” i Sandviken när Verner och Signe Edbergs köpt “Mattssons”. Alma Mattsson ansågs vara duktig att sköta om sår, enligt en anteckning från studiecirkeln. Hon var religiös och en berättelse om ett av hennes möten i huset finns på sidan 70 i den här boken. Hon var “nervklen” som man sade förr, i församlingsboken har prästen t.o.m. antecknat “sinnessjuk”. Hon blev omyndigförklarad och intagen på Ulleråker 1931. Deras son Erik Albert Gunnar säljer fastigheten 1945 till Verner och Signe Edberg i Sandviken. Erik Albert har redan 1924 flyttat till Kåsta och därefter 1930 till Länna. Innan Edbergs tog över kallades stället “Mattssons”.
  Som för flera andra hus i byn är det oklart när det byggdes, men det bör ju ha stått färdigt när Erik och Kristina Margareta Jansson bodde där från 1879.
  När Edbergs 1953 sålde Sandviken till fosterdottern Britta och maken Olle Åhman styckades den nuvarande tomten, Anderssvedja 3:39, av. Den ägdes sedan av Edbergs fram till Verner Edbergs död 1977. Därefter genom arv till fostersonen Bror Berg som ägde det till sin död 1999. Nuvarande ägare Anci och Magnus Hörnell.




Sandviken
Sandviken är den fastighet Anderssvedja 1:8, Litt Ab, som bildades vid hemmansklyvningen 1882. Fastigheten har senare utvidgats genom köp av granngårdar för att sedan krympa efter försäljning av merparten av fastighetens mark.
 Gustav Ekbom (1832 - 1912) står 1882 som ägare till Litt Ab och är det fortfarande kring år 1900 enligt Flygare. Enligt husförhörslängden bor han och hustrun Britta Maja (1826 - 1905) vid Sandviken från 1874.
  Ekbom var, enligt anteckningar från studiecirkeln, den förste som flyttade utanför byn och skaffade mark och byggde upp huset vid Sandviken, som han kallade “Stället”. Huset var en halv bondstuga från Gryta (ev Ekeby). Den andra halvan av bondstugan sattes upp nere vid Holmen (“Lundins”).
  De hade en dotter, Lovisa (1859 - 1914). Hon gifte sig med skepparen Anton Andersson (1857 - 1903). De hade fem gemensamma barn: Ida (f. 1885), Birger (f. 1891), Engla (f. 1894), Lisa (f. 1899) och Per (f. 1902). Lovisa hade dessutom en dotter i sitt föregående äktenskap, Thea Andersson (1882 - 1903). Familjen bodde i lillstugan vid Sandviken. Anton och styvdottern Thea förliste i en svår storm på påskafton den 20 april 1903. Äldsta dottern Ida flyttade till Stockholm 1901 och sonen Birger till Frötuna 1911. När Gustav och Britta Maja och Anton och till sist även Lovisa dött 1914 flyttade de tre hemmavarande barnen Engla, Lisa och Per till Frötuna samma år som mamman dog. Auktion hölls vid Sandviken 12 och 13 juni 1914, handlingar finns bevarade i Stadsarkivet. Engla och Lisa kom senare att under många år driva bageri i Spillersboda.
  Dödsboet fortsatte att äga Sandviken trots att ingen av dem bodde där efter 1914. Istället hyrde de troligen ut stället till Johan Teodor Axelsson (f. 1882) och hustrun Alma Kristina Eriksson (f. 1884). Enligt församlingsboken bodde de på Sandviken från november 1916 till december 1921. Johan Teodor tituleras “byggmästare” i Sandviken, när famlijen 1921 flyttat till Inål står han som “hemmansägare”.

Den 1 november 1923 köpte Verner (1897 - 1977) och Signe Edberg (1893 - 1961) stället för 6.500 kronor av den första ägaren Gustav och Maja Ekboms barnbarn, mågen Anton och dottern Lovisas arvingar: “David Erikssons hustru Ida Maria Eriksson, född Andersson, David Emanuel Granbergs änka Engla Vilhelmina Granberg, född Andersson, Erna Elvira Elisabet (Lisa) Andersson och Per Anton Herbert Andersson”. Äldste sonen Birger nämns inte i köpehandlingarna.
  Köpet omfattade “dels 1/24 mantal Andersvedja nr 1 eller Andersvedja 1:8, dels lägenheten Andersvedja kvarnplats, avsöndrad från Andersvedja by, dels ock två elftedelar av Långtögan 1:1 eller lägenheten Långtögan nr 1, avsöndrad från Inåls by” (ur Gravitationsbeviset i samband med Verner Edbergs lagfart på egendomen den 21 november 1923.) Den från Inål avsöndrade marken, “Utjorda” som vi säger idag, kallas i en annan handling för “urfjällslägenheten”. Enligt församlingsboken flyttade de in vid Sandviken i februari 1924.

Verner Edberg var född i ett av de två Nytorpen (även kallade “Tvillingtorpen”) under Utål, oklart vilket. Ett av torpen finns kvar än idag och ligger, om man kommer från Anderssvedjahållet, på höger sida om landsvägen före Utåls skola. Han var enda barnet och flyttade med föräldrarna först till Hällentorpet under Eke och därefter 1906 som arrendatorer till en av de två huvudgårdarna i Brännström. Pappan, Johan Edberg (1861 - 1907) dog året därpå och mamman, Karolina (“Lina”, 1865 - 1947) tvingades säga upp det tioåriga arrendet 1908. Hon köpte då husen på Nyvreten, längst upp mot skogen i Brännström. Där levde hon som änka till sin död 1947. Hon friköpte 1928 fastighetens mark med stöd av Ensittarlagen.
  Signe Edberg var dotter till Viktor och Matilda (“Tilda”) Söderman i Båtsmanstorpet i Nysättra. Hon tjänade som piga i några gårdar innan hon och Verner 1923 gifte sig och de året därpå flyttade in vid Sandviken. Signe hade fyra syskon, Alma, Beda, Maria och Bertil. Bertil Söderman blev slaktare vid Kilen i Anderssvedja.

  • 1934 köpte de till Andersvedja 1:9 (Kullen = nuvarande Oppgården) av Reinhold & Hulda Karlsson, F. och Sofia Jansson, Ivar & Edit Hermansson, Beda Dahlström. E.H. & Jenny Lyman. (Lagfart 1935). 1936 sålde de av husen och ett rektangulärt markskifte mellan byvägen och sjön till Johan Ernst Jansson.
  • Köpte till Rävfarmen 1941 av Gustav Adolf (“Rävnisse”) och Emy Nilsson. Nilssons behöll då det mindre amerikainspirerade huset och den triangelformade tomt som det ligger på. Det större (vita) boningshuset med ekonomibyggnader och tomt (avstyckat som Anderssvedja 1:32) sålde Edberg 1946 till Åke Lennart Andersson från Huvudsta.
  • Köpte 1945 Anderssvedja 1:25 och 3:9 av Erik Albert Gunnar Johansson. (Långholmen “Första och Sista backen” samt skiftet som omfattar Edbergs hus (nuvarande Hörnell), åkern framför samt skogsskiftet från Flygarns upp till Svinkärret.
  • I ROB-529 finns beskrivning och karta över sammanläggningen av de olika förvärvade fastigheterna.

    Edbergs ägde Sandviken till 1954.
    Då köpte fosterdottern Britta (1925 - 2018) och hennes make Olle Åhman (1923 - 2011) gården. De fick tre barn, Jan (f. 1947), Astrid (1949 - 2018) och Eli (f. 1962). De köpte till Bredbergas mark 1961. 1980 skiljde sig paret och Olle Åhman blev ensam ägare till gården. Mjölkdjursbesättningen avvecklades på 60-talet.

    1982 sålde Olle Åhman Utjordaskiftet till Sonja och Hans Johansson.
    1996 sålde han husen och marken längs Långtögen från Oppgården till Utjorda, ca 10 ha (Anderssvedja 13:1), till dottern Eli Åhman-Owetz. Merparten av marken såldes till Krister Waltersson.

    Fastigheten omfattar idag 10 ha och har en andel på 1,45584% i byns samfälligheter (fiske, sjövist, källplats, kolbottnar, sandtag, vattplats, mm).

    Enbart slåtter av grönfoder (utarrenderat) och skogsbruk.

    De gamla bostadshusen och sjötomten styckades av och såldes till Barbro Loberg och Barbro Viking 1983. Då hade Olle Åhman dessförinnan rivit lagården och på dess plats byggt ett nytt boningshus som stod klart 1983. Idag ägs “gamla Sandviken” (Anderssvedja 13:5) av Lena och Hjalmar Boss.





    Oppgården
    Nuvarande Oppgårdens ursprung är fastigheten Kullen, Anderssvedja 1:9, Litt Ac, som bildades vid hemmansklyvningen 1882. Den ägdes då av John (Jan) Eric Pettersson, sonson till den Anders Andersson d.ä. som stod som ägare till Litt A i skifteshandlingarna.
      Vem som byggde husen är okänt.
      Enligt Herman Flygares anteckningar bodde vid förra sekelskiftet Per Andersson (f. 1832), "Pelle på Kullen", “f.d. skattebonde” enligt husförhörslängden, och hustrun Lotta (Charlotta, f. 1829) på stället med sina barn Johan, Anders Petter, Gustaf, Karl-August. Per Andersson var den bonde som ärvt Litt A och B efter fadern Anders Andersson d.ä. Istället för att flytta ut dåvarande Uppgården till Strömsvreten valde han av någon anledning att 1882 stycka upp Litt A och B till de smågårdar som blev Lilla Anderssvedja.
      Enligt husförhörslängden 1882-89 har Per Andersson och Charlotta fyra söner, Jan (Johan) Erik Pettersson, f. 1850, han står nu som ägare till stället, Anders Petter, f. 1861, Gustaf, f. 1867 samt Karl-August, f. 1870. Samtliga fyra söner står som sjömän i boken. Anders Petter är “obefintlig” från 1889 och samma år noteras att Karl-August är avflyttad till New York. Kanske följde Anders Petter med dit?
      Enligt en berättelse som cirkeln nedtecknat ska “Oppgårds Jerker” ha spelat dragspel hela natten innan han emigrerade till Nordamerika. Den ende som i kyrkböckerna står noterad som avflyttad dit hette Karl August.
      1890-97 lever fortfarande gamle ägaren Per Andersson och hustrun Charlotta men de liksom sönerna Jan Erik Pettersson och Gustaf flyttar den 20 mars 1892 till Wäddö. Den tredje sonen Anders Petter noteras fortfarande som “obefintlig” och den fjärde sonen är kanske kvar i New York.
      Under samma period, 1890-97, är även “Anders Perssons änka Anna Maja Olsdotter” (f. 1825) skriven på stället, men hon dör 1894. Dessutom bor där Anna Majas dotter Josefina Wilhelmina Andersson (1853 - 1902) samt hennes “oäkta” dotter Anna Maria (1890 - 1901). “Gustaf Erikssons frånskilda hustru” Anna Sofia Andersdotter (f. 1848) bor där också samt hennes och (frånskilde maken) Gustafs dotter Maria Sofia Therese (f. 1879).
      Många var de som bodde på småställena. Enligt nästa husförhörslängd, 1898 - 1909, bodde 12 personer på Kullen. “Gustaf Erikssons frånskilda hustru” Anna Sofia Andersdotter står nu som ägare. Hennes syster Josefina Vilhelmina (1853 - 1902) och hennes man Karl Axel Sjögren (f. 1844) anges som arrendatorer. Josefina dör 1902 och maken flyttar 1905 till Vätö socken.
      Där bor också Erik Leonard Jansson (f. 1879) som gift sig med Gustaf Eriksson och Anna Sofia Andersdotters dotter Maria Sofia Therese. Erik Leonard var född i ett torp/backstuga “på Hvitsbols egor” vid (f.d.) sjön Långrosen. De har redan fyra barn, varav den yngste sonen, Alrik (f. 1908) 1983 fiskar på Långtögen tillsammans med Olle Åhman i Sandviken, en berättelse från honom finns på sid 74 i den här boken. Enligt ett köpebrev från den 19 mars 1914 säljer Anna Sofia Andersson / Andersdotter och E(rik) L(eonard) Jansson fastigheten till August Jansson. Anna Sofia undertecknar köpekontraktet med ett bomärke. Erik Leonard och Maria Sofia Therese, som senare får ytterligare två barn, flyttar efter försäljningen till Malsta. Modern, Anna Sofia Andersson/Andersdotter, som står som en av säljarna, flyttar däremot till Ösby i Roslagsbro där hon noteras som “inhyses”. 1919 flyttar hon till socknens Fattigstuga där hon dör 1929; då har namnet på institutionen ändrats till “Ålderdomshemmet”. I lagfartsbeviset som följer på försäljningen benämns Anna Sofia som “Erik Leonard Janssons hustru”, vilket måste vara en felskrivning.
      Den 10 april 1914 flyttar de nya ägarna August Jansson (1850 - 1923) och hustrun Edla Matilda (1850 - 1933) in. De härstammade från Riala och kom närmast från Asplund i Gullbergby, Rö socken. Dessförinnan hade de bott i Långsjötorp under Stångberga och vid Älgeby. Anders August står som hemmansägare när de flyttat till Oppgården. De hade sex barn men alla var utflugna så inget av dem följde med till Anderssvedja (Jenny och Erik Henning Lyman bodde där med två barn knappt ett år 1923 - 24 innan de flyttade tillbaka till Vätö s:n). Däremot hade de en fosterdotter med sig, Valborg Vilhelmina Granholm (f. 1903). Hon flyttar 1919 till Össebygarn. 1917 flyttar fostersonen Eskil Valfrid Björk (f.1908) in, men han flyttar samma år över till grannen, Julia Jansson i Strömsborg. Ett tredje fosterbarn, Gustaf Einar Henry Rydman (f. 1911) flyttar in 1917 och bor kvar till 1921. August dör 1923 men hustrun Edla Matilda bor kvar till sin död 1933.
      När Edla Matilda dött säljs gården 1934 till Verner & Signe Edberg och jorden lades samman med Sandviken. Vid försäljningen ägdes – enligt köpekontraktet – fastigheten av Reinhold & Hulda Karlsson, F(ritiof). och Sofia Jansson, Iv(ar) & Edit Hermansson, Beda Dahlström, Erik Henning & Jenny Lyman. Hulda (f. 1874), Fritiof (f. 1875), Edit (f. 1887), Beda (f. 1878) och Jenny (f. 1890) var barn till Anders August och Edla Matilda.
      Bland mina morföräldrars efterlämnade papper finns tio brev från Edit Hermansson till min mormor Signe Edberg. Det första är från 1934 när stället nyligen har sålts och det sista 1943. Själv arrenderar Edit med make först i Nybygget i Rosersberg och senare den litet större Malms gård (“125 tunnland och 3.000 kr i arrende”), också den i Rosersberg. Edit bodde ju aldrig själv på Oppgården men hon kände väl till byn och människorna där. Hon saknade kräftfisket, “snart börjar de välsignade kräftorna det var roligt de första nätterna åtminstone”, skriver hon i ett brev i juli 1934.

    Boningshuset, de mindre uthusen och ett rektangulärt markskifte mellan byvägen och sjön (Anderssvedja 1:30, idag 12:1) styckades av och såldes 1936 (ROB-395) till Johan Ernst Jansson (1876 - 1938) och hustrun Ingeborg (f. 1881) De hade en son, Ernst Georg (f. 1916). De kom då från Inål. Johan Ernst dör redan 1938 och då flyttar hustrun och sonen till Röksta.
      Elin Andersson (f. 1900) står som inflyttad från Värmland 29 november 1940. Troligen flyttade Konrad Andersson in strax därefter. Paret bodde där till 1960 då Jim & Anna Lisa Borg från Enebyberg övertog stället. Elin och Konrad flyttade till Elins föräldrahem i Värmland. Idag ägs Oppgården av Jim och Anna Lisas barn Anders Borg och Margareta Bromander.
      Den lilla lagården/ladan behölls av Edbergs, den stod kvar till för några år sedan när den rasade samman.

    Fastigheten omfattar 0,6 ha och har en andel om 0,0146% i byns fiske och vatten.





    Gläksbacken
    Enligt Olle Åhmans anteckningar sålde Per Andersson 1879/80 Litt Af i L:a Anderssvedja till sjömannen Johan (Jan) Petter Andersson med villkoret att köparen skulle utge ett “årligt lagan” till Per Anderssons fader “gamle Anders Andersson” (som stod som ägare till hela Litt A enligt skifteshandlingarna).
      Jan Petter Andersson (1855 - 1933) var gift med Johanna Wilhelmina Samuelsson (f. 1865) från Väddö. De hade barnen Beda (f. 1897), Berta (f. 1898) och David (f. 1900).
      1911 säljer J.P.Andersson Litt Af till soldaten och predikanten (enligt församlingsboken) Johan Bernhard Svärling (f. 1866) och änkefru Maria Larsson (f. 1865).
      Enligt Avsöndringsdokument ROB-AVS1 från 1912 äger J.B.Svärling och hans hushållerska fru Maria Jansson förutom litt Af även Litt Ag. De säljer 1912 tillbaka en del av Litt Af, “lägenheten Gläksbacken” (Andersvedja 1:21) till Johan Petter Andersson och hans hustru Johanna Vilhelmina Andersson f. Samuelsson. Köpeskillingen var 100 kronor och arealen 1,45 ha. Antagligen bor nu Anderssons på på Gläksbacken, det som vi kallat “Gläken” tills dess Jan Petter dör 1933 medan Svärlings bor i det som senare skulle bli Rävfarmen. Året efter Jan Petters död flyttar hustrun till Lidingö. Sonen David har flyttat 1929 med hustru och fyra barn till Tyrö norr om Ljusterö där han blir båtbyggare. Dottern Berta flyttade 1924 till Stockholm där hon utbildar sig till diakon. Dottern Beda som så småningom blir telefonist flyttade som femtonåring till Vätö 1912.
      Jan Petter Andersson var son till Anders Mattsson och hustrun Brita Jansson. I Vätös församlingsbok står de som inflyttade till Överlöpe från Roslagsbro 1875, oklart varifrån i Roslagsbro. !896 flyttar/flyttas de över till Roslagbro enligt församlingsböckerna. I Vätös församlingsbok 1886 - 1895 finns en anteckning med blyerts: “Gleken 1/24 mantal No 1". Det är en fastighetsbeteckning som härrör till Anderssvedja. Troligen bodde man, kanske redan från 1875, i den enkla bostad med jordgolv vid Gläken, i backen närmast sjön, som studiecirkeln antecknat (sidan 77 i denna bok). Anders Mattsson och Brita Jansson hade tre barn: Maria Matilda f. 1853, Jan Petter (sjöman) f. 1855, Anna Lovisa f. 1860. Anna Lovisa gifter sig och har flyttat ut 1896. Maria Matilda flyttar hem med en “oäkta” son, Ivar Andreas, någon gång efter 1886. Sonen Jan Petter, “GläksJanne” gifter sig med Wilhelmina, “Mina” f.Samuelsson, som flyttar till honom i Gläken 1897 och på våren samma år föds deras äldsta dotter, Beda. De bygger det hus där de bodde fram till 1934/34. Huset fanns kvar tills Sverins rev det och byggde nytt. Läs mer om Jan Petter och Vilhelmina i avsnittet om Litt C, sidan 338!
      1934 när Elisabeth (Lisa) Jansson köper Gläksbacken står Torsten Erik Jansson och hustrun Margit Kristina Constance Jansson (född Muller) som ägare till 1:21 samt del av Överlöpe 1:2 och säljer fastigheten detta år till Lisa för 3.500 kronor. (Källa: Köpebrev och lagfartsbevis i familjen Sverins ägo.) Anledningen till att Torsten Jansson nu ägde fastigheten var, enligt studiecikelns anteckningar, den att J.P. Andersson var skyldig honom för virket till huset och Jansson därför som betalning för skulden tog över den vid Anderssons död.
      Andersvedja 1:21 (och Överlöpedelen) ägs idag av Lisa Janssons fosterson Hans och hustrun Lillemor Sverin.
      (I den bortre /och större/ delen av Gläken flyttar 1940 Sigfrid Jansson och hustrun Anna med dottern Ragnhild in, “Anna och Sigge i Gläken”, som vi sade när jag och min syster som barn gick dit för att se Korsnäsgården på TV.)
      Anderssvedja 1:33 är avstyckad från 1:21 och ägs idag av familjen Annerbäck.

    Varken 1:21 eller 1:33 har del i byns samfälligheter.





    Rävfarmen
    I Herman Flygares anteckningar finns ingen anteckning om boende i Rävfarmen. Det är oklart när husen byggdes och någon flyttade in där. På den Häradsekonomiska kartan, uppmätt 1901-06, finns ett hus inritat vid det som senare skulle bli Rävfarmen. Enligt husförhörslängden står Erik Gustav Jansson (1837 - 1916) och hustrun Anna Brita 1874 som inflyttade på No 1 - 1/24. Troligen är det Litt Ag som avses. De står sedan som avflyttade 1882 till vad som troligen är Norrgården. De kommer senare att flytta till Kilen. Troligen var det de som byggde det urspungliga (idag vita) huset, Gustav Jansson står ju som “byggmästare” på annan plats i husförhörslängderna (Norrgården - Kilen).
      Enligt de olika skifteshandlingarna ägdes vid hemmansklyvningen 1882 Litt Af (Anderssvedja 1:12) av John Petter Andersson (f. 1855) och Litt Ag (1:13) av Gustav Jansson. John Petter Andersson har något år innan köpt Litt Af av Per Andersson, som var son till den Anders Andersson d.ä. som i laga skifteshandlingarna står som ägare till hela det ursprungliga Litt A. Troligen köper J.P.Andersson 1884 Litt Ag av Gustav Jansson (enligt en inteckningshandling 28/8 1884).
      1911 säljer sedan J.P.Andersson troligen både Litt Af och Ag till soldaten Johan Bernhard Svärling (f. 1866) och änkefru Maria Larsson (f. 1865). När de året därpå säljer av en bit mark från Litt Af (“Gläksbacken”, ROB-AVS1) står de som ägare till både Af och Ag. Antagligen bosätter sig Svärlings i det som senare blir Rävfarmen medan Anderssons bor på Gläksbacken, som de köpt tillbaka av Svärlings. I församlingsboken 1909 - 1924 står soldaten Svärling som inflyttad i Anderssvedja 1911 (från Gottröra) och utflyttad (till Väddö) 1924.
      Gustav Adolf (“Rävnisse”) och Emmy Elisabet Nilsson köper Anderssvedja 1:13 1926 enligt ROB-443 och troligen köpte de samtidigt 1:12. Att det inte nämns i dokumentet beror sannolikt på att ROB-443 gäller den avstyckning från 1:13 som görs i samband med försäljningen av fastigheten.
      1930 - 34 står en familj Björkegren som arrendatorer på gården, De kom från Gotland och flyttar 1934 tillbaka dit. Under perioder på 30-talet bor också, förutom arrendatorparet, en hushållerska, en piga, en dräng samt två “räfskötare” på fastigheten. Enligt husförhörslängden 1924 - 41 flyttade hustrun Emmy tillbaka till Tingstäde på Gotland redan 1934 (hon var född på Gotland). I ett brev från Edit Hermansson (se Oppgården) skriver hon att Emmy Nilsson tvingades från gården av maken, “stackars fru Nilsson som måste överge sitt hem han får nog ångra sig då han blir äldre och ej orkar facka omkring”, heter det i brevet. 1941 säljer Nilsson fastigheten till Verner och Signe Edberg / Sandviken. Rävfarmen bestod då av både Anderssvedja 1:12 och 1:13. Nilsson styckade av den triangelformade tomt (idag = Anderssvedja 1:31) där han byggde det amerikainspirerade hus som ännu står kvar. Uppgift saknas om när Rävnisse flyttade (den sista husförhörslängden på Nätet slutar 1941 och då bor han kvar), och huset såldes. Det har därefter varit sommarbostad, under en lång period på 50- och 60-tal för familjen Avegård fram till 1964. Därefter har fastigheten haft flera ägare, idag ägs det av Örjan Dylén.
      I samband med avstyckningen 1941 gjordes en mindre justering av rågången mot Rosättra.
      Det större (vita) boningshuset med ekonomibyggnader och tomt (idag = 1:32) sålde Edbergs 1946 till posttjänstemannen Åke Lennart Andersson från Huvudsta (ROB-474). Efter flera ägarbyten ägs det idag (2020) av familjen Per Håkan Sture och Anna Sofia Färdig.
      Stamfastigheternas (1:12 och 1:13) mark ägs idag av Krister Waltersson efter hans köp 1996 av merparten av Sandviken.

    På den ursprungliga mangårdsbyggnadens tomt står en stuga som är flyttad dit från Utål. Den stod på andra sidan vägen vid Björkbacken.





    Litt C (som också berör Karl Fredriks och Gläksbacken.
    En av de fem gårdar (“egolotter”) som enligt laga skiftet (protokoll 1856, fastställt 1881) tvingades att flytta ut ur byn:

    “1/4 mantal frälse skatte, N:o 4 (halfva N) eges af Eric Andersson, utflyttar fullständigt, och får sin boplats vid Långtäjsvreten, samt sina egor deromkring, sålunda att de mot Norr, sträcker sig öfver en del af Myrängen samt östra sidan af Södergärdet, och äfven Långtäjsängen, om det ej räcker, fyllnad i Wissvassängen och skog derintill (laggde intill Anders Olssons skifte skall hafva någon eng för löfskogs skull.”

    Litt C (Anderssvedja 4:9) bebyggdes aldrig. Litt C hade vid skiftets fullbordan samma ägare som Litt G, Eric Andersson, “JerkAnders”. Enligt en muntlig tradition såldes Litt C till Östergården på auktion 1923. Enligt ett ägostyckningsdokument från 1909 (ROB-256) ägde emellertid J.A.Mattsson (i Östergården) skiftet redan då, oklart när han i så fall övertagit det. Han säljer 1909, enligt ROB-256, av “Brännskogsskiftet” (Brandskogen) till J.P.Pettersson i Hallboda för 600 kronor men behåller “Långtögsskiftet”, dvs marken från byn ner till Vindholmen. Det skiftet har därefter tillhört Östergården fram till våra dagar när det 2002 såldes tillbaka till Södergårdens nuvarande ägare, Sonja och Hans Johansson. Brandskogen ägdes av Hallboda (på senare tid Pramert) fram till 1985 när Södergården/ Sonja & Hans Johansson köper tillbaka det.

    Eric Andersson beviljades ersättning för utflyttning av “mangårdsbyggnad under tegel, näfver och brädtak, inredd till stuga med spisel och bakugn, en kammare med eldstad, en sal med dito, samt en vindskammare, förstuga och vind; Spannmåls och matbod; Badstuga; Ett fähus under halmtak; Ett stall under näfver och brädtak; En loge med 2ne golf under halmtak; För upptagande af en brunn; För planteringars flyttning; För flyttning av en mindre lada i Holmängen; Summa 458 riksdaler”.
      Det är oklart var i byn Litt C:s byggnader låg, men min hypotes är att den låg ovanför Nedergården, dvs ovanför där “Smens” ligger idag (och där Nedergårdens hus ska ha legat). Erik Andersson står som ägare till den gård som var Litt C redan i husförhörslängden 1851 -55. Då bor i den aktuella fastigheten bl.a. Samuel Larsson (1798 - 1860) med hustru och barn “på fördel”. Det gör även en Anders Andersson (1810 - 1852) med familj. Anders Anderssons änka Sophia Mattsdotter dör 1862 och då flyttar döttrarna till Blidö.
      Samuel Larssons änka Anna Cathrina Sundström (1804 - 1875) bor kvar på fördel tills hon dör 1875. Hon noteras då som “fattig” i kyrkboken. Paret kom 1848 till Anderssvedja från “Ned o Öfre Näsby” i Roslagsbro, där de stod som “inhyses”. Paret hade sex barn: Lars (f. 1823), Johan Erik/Jan (f. 1829), Katarina Charlotta (f. 1833), Brita Christina (f. 1833 tvilling), Margareta Johanna (f. 1835) samt Hedvig Carolina (f.1842)
      Johan Erik/Jan flyttar först till Vätö 1850 men blir sedan “bonde” i Salnö på Väddö. Han har fem barn och ett av dem är Johanna Wilhelmina Samuelsson (f. 1865) som kommer att gifta sig med “GläksJanne”, Jan Petter Andersson. Susanne Andersson från Stockholm har i sin ägo en 1796 års bibel, som kommer från Berta, en av GläksJannes och Johanna Wilhelminas döttrar. I den har Anna Katrina Sundström skrivit sitt namn, både på försättsblad och pärmar, med stora bokstäver. Hennes äldsta son, Lars Samuelsson, har också skrivit på försättsbladet (smått och prydligt), att han ärvt bibeln efter sina föräldrar. GläksJanne var Susannes farfarsfar och Johanna Wilhelmina hennes farfarsmor. Jan Petter var sjöman i unga år och bl.a. rundade han Kap Horn. Susanne har kvar hans sjömansböcker och sjösäcken.
      I kyrkboken 1866 - 70 noteras att Hedvig Carolina 18/11 1868 fött ett “dödfött gossebarn” utom äktenskapet. Året därpå antecknas att hon den 17 januari “absolverats” = fått syndernas förlåtelse. För det utomäktenskapliga barnet får man anta.
      Hon flyttar därefter till Backa i Wäddö 1870 och gifter sig med sjömannen Jan Erik Carlsson. Hon får en son, Jan Petter, med honom 1872, men pappan dör några månader innan sonen föds.
      Mamman Anna Cathrina och dottern Margareta Johanna bor nu ensamma kvar. Anna Cathrina dör 1875 och därefter står dottern Margareta Johanna kvar “på byns ägor”. I sista kyrkboken där hon finns med, 1898 - 1909, anges att hon dör 1899 och då står som “backstug”, troligen uppe vid Västerbacken.

    Enligt cirkeln kallades det hus där Karl Fredrik Larsson (se under “Karl Fredriks”) med mamma och syskon bodde för “Samulas bagarstuga” och det skulle ha legat ovanför “Smens”. Kanske talar det för att det var här som Litt C:s hus låg. Eftersom Eric Andersson ärvde Litt G fanns det ingen anledning att bygga upp C:s hus på den anvisade tomten vid “Långtäjsvreten”. I husförhörslängden 1866 - 1870 noteras att fastigheten är “intaget i Eric Anderssons No 2" (= Södergården).