Det gäller att veta hur en slipsten ska dras.
Vi åkte till Tåkenön i Hjälmaren och deltog i en lieslåtterkurs. Länsstyrelsen i Sörmland arrangerade och här demonstrerar Leif Rooth slipningen.



Det var en mycket grundlig och lärorik kurs. Enligt proffsen finns det inga användbara liar att köpa i Sverige; man får vända sig till Norge eller Österrike. Här värmer Leif Rooth upp bladet till en norsk lie för att kunna jordslå det, som termen lyder. Det innebär att man vinklar upp bladet så att det skär rätt i gräset, individuellt anpassat utifrån längden på slåtterkvinnan/karlen. Se bild nedan.




Notera också hur man ska hålla skaftet, eller orven, som det heter på fackspråk.



Det är inte bara jordslåandet som är viktigt, bladet ska också vinklas rätt mot skaftet, för att man ska få ut maximal effekt till minsta möjliga ansträngning! Här håller Rooth på att ställa in den saken.



Ingen kurs utan en whiteboard!



Man kan se saken genom ett fisknät också, vi är trots allt på en urgammal fiskarö...



...där öns yrkesfiskare ser över sin ryssja.



Slipningen och brynandet är minst halva jobbet när man ska slå med lie. Här demonstrerar Leif Rooth på en handdriven slipsten - det fanns också moderna eldrivna slipstenar på plats!



Sett bakifrån, det gäller att hålla bladet rätt vinklat mot stenen och alltid avsluta slipningen (och bryningen) på undersidan av bladet. I bakgrunden Hans Sandberg från Länsstyrelsen.



Slipningen granskas. Aldrig kolla skärpan genom att dra fingret längs med eggen; alltid försiktigt på tvärs mot eggen!
Tåkenön ligger sedan gammalt under Julita gods, som ägs av Nordiska Museet. I bakgrunden Julitas chef Gustav Olsson.



Sedan var det dags att prova själv!



Även om man slipat bra och är väldigt, väldigt försiktig när man slår, kommer stunden när man måste bryna upp eggen. Leif Rooth håller brynet på "högkant" mot bladet och bryner först på ovansidan av bladet och sist på undersidan.



Dagens andre kursledare, Christer Boéthius, demonstrerar en annan typ av lie. I Alperna använder man en lie med ett kortare blad av tunnare stål som man knackar fram skärpan på, istället för att slipa.




Lieslåttern numera används bland annat i naturreservat och andra miljöer där det är viktigt att man också tar bort det slagna gräset. Leif Rooth demonstrerar en gammal modell av bärsele.



Gräset ska helst torka innan det bärs undan; då fröar det av sig och bidrar till ängens fortlevnad.



Boningshuset och några av alla små uthus på ön.



Meningen med det hela!



Till sist: En äkta Hjälmaresnipa!