Artiklar om Brevnätet - 5 Maskinerna ställer posten I Danmark är maskinell finställning redan verklighet Chefer och fackliga representanter från terminalerna i Stockholm, Göteborg och Malmö besökte i augusti Köpenhamn. Danskarna ligger, även i ett internationellt perspektiv, långt framme med maskinell finställning av Posten. Därför gjordes ett besök på Köbenhavns Postcenter, den stora sorteringsterminalen i centrala Köpenhamn, för att titta litet närmare på deras upplägg. Jan Åhman rapporterar. Våra terminaler har under den senaste treårsperioden genomgått en enorm omvandling. Efter ett sekel med manuell sortering har vi på bara ett par år ställt om hela produktionen till en i huvudsak maskinell bearbetning av försändelserna.   Den explosionsartade utvecklingen av datatekniken är en förutsättning för denna utveckling. På ett decennium har det blivit praktiskt och ekonomiskt möjligt att bygga upp och snabbt kommunicera med de stora databaser, som är grunden för dessa maskinsystem.   Men dessutom - och lika viktigt - har den allt hårdare konkurrensen på världsmarknaden drivit fram de ekonomiska och politiska förändringar som gjort denna snabba - brutala - omvandling av postproduktionen nödvändig. På världsmarknaden - den kapitalistiska världsmarknaden - finns inget vinna-vinna koncept; här handlar det om att vinna eller försvinna. Därför genomförs även i grunden vettiga förändringar i många avseenden i perverterad form. Folken driver utvecklingen framåt för att få det bättre och skapar maskiner som underlättar arbetet och ger förutsättningar för ett rikare liv; tacken blir arbetslöshet, hårdare arbetstempo, enformigare arbete, en snabbare utslitning. Så går det så länge man inte tar hela makten!   Nu var det inte meningen att det här skulle bli en politisk-ekonomisk artikel, men jag tror att man bör ha dessa förutsättningar i bakhuvudet när man diskuterar maskinkoncepten och lednings- och arbetsorganisationen kring dem. Utvecklingen har gått oerhört snabbt och det finns starka grundläggande motsättningar inbyggda i den. Det sätter naturligtvis också sin prägel på de diskussioner som förs på våra arbetsplatser: på golvet såväl som i sammanträdesrummen! ***** När brevresningsmaskinerna mot slutet av det här året har installerats i Riksnätets samtliga terminaler (utom Karlstad), återstår ett sista stort maskinprojekt, finställningsmaskinerna. Vad det handlar om är att maskinellt finställa små/c5 för att därigenom spara in tid i brevbärarnas förarbete.   Sverige ligger i täten när det gäller maskinell utrustning för brevresning och sortering av små, stora och klumpförsändelser i uppsamling och spridning. I finställningen ser det litet annorlunda ut. Flera länder, bl.a. två av våra nordiska grannar, Danmark och Finland, har redan finställningsmaskiner i skarp drift, som det brukar heta i de här sammanhangen. Det kan därför vara av intresse att titta litet närmare på de system som redan tillämpas i andra länder. ***** I Danmark finställer man fr.o.m. april i år små/c5 brev maskinellt i hela landet. I Köpenhamn är produktionen förlagd till två terminaler, Köbenhavns postcenter, den stora sorteringsterminal som ligger i anslutning till Hovedbangården i centrala Köpenhamn, och till brevterminalen i Tåstrup i sydvästra Köpenhamn.   Köbenhavns postcenter uppsamlingssorterar ca 1,1 miljoner brev och spridnings- och ankomstsorterar ca 450.000 brev/dygn. Dessutom finställer man idag ca 300.000 brev. Till detta kommer tidningar och reklam.   Drygt 1.000 anställda arbetar vid terminalen.   Den maskinella utrustningen består främst av 6 GSM (Siemens) för uppsamlingssortering och finställning av små/C5 samt 5 FSM (NEC) för finställning. All storbrevs- och klumpsortering sker än så länge manuellt. I postöppningen har man två BRM (NEC) av något enklare modell än våra BRM. Förklaringar.... GSM = De sorteringsmaskiner som vi kallar för GSM (GrovSorteringsMaskin) heter i Danmark (och internationellt) OCR (Optical Character Recognition). SSM = StorbrevsSorteringsMaskin. Danskarna använder än så länge inte SSM. I Danmark betecknar man storbreven "C4" och internationellt kallas de "flat letter" FSM = FinSorteringsMaskinerna kallas i Danmark för BCS (Bar Code Sequenzing). Vi använder ju FSM till spridningssortering ner på blocknivå. I Danmark används FSM både till spridning/ankomssortering och finställning. Vilken typ av maskin som kommer att användas i Sverige - och vad den då kommer att heta - avgörs i det nystartade projektet. Finställning = I Danmark kallar man finställningen "setter". Man setter (ställer) posten. Internationellt heter det sequenzing. Videokodning. Den offline videokodning som genomförs i samband med finställning blir mer avancerad än den som vi idag utför i uppsamlingen. Förutom den "standard mode", som går ut på att knappa in rätt postnummer och några variabler till, använder danskarna ytterligare fyra mode: • Vejmode - här gäller det att knappa in ett vägnamn och i förekommande fall också husnummer, som OCR:en inte kan läsa själv. • Husnummer - man knappar enbart in rätt husnummer • Selektionsmode - det gäller att välja mellan föreslagna gatunamn och/eller adressater. • Exception mode - med uteslutningsmetoden väljer man fram rätt alternativ. En något mer invecklad variant av föregående mode. Eftersom man ska kunna knappa in exempelvis gatunamn krävs förutom "kodningstangentbordet" även ett tangentbord med bokstäver. En "chefskodare" (supervisor säger danskarna) avgör hur många skärmar som ska arbeta i ett visst mode. I hela Danmark finns 9 brevterminaler samt en utrikesterminal.   Terminalen är organiserad i fyra nivåer på ett liknande sätt som våra terminaler: terminalchef, produktionschefer, lagledare ("produktionsledere" på danska) och produktionspersonal. Produktionsmässigt är terminalen indelad i fem produktionsenheter: Direktinlämning (som ligger på plan 3), Postöppning (plan 3), Små/C5 ("standardbrev" på danska, finställningen tillhör Små/C5; plan 4), Storbrev/klump samt Tidningsavdelning.   På Standardbrevsavdelningen (Små/C5) finns det 9 lagledare samt två "kandidater", som man kallar dem. Man planerar att införa ett system med självstyrande grupper eller "team" med 15 - 30 personer i varje.   Man arbetar antingen dag, kväll eller natt. Tvåskiftarna har två veckor med dagvakt och en vecka kväll. Dessutom har man många kvällsdeltidare med små åtaganden.   Arbetsmiljön påminner i mycket om vår med stora sorteringshallar, mycket maskiner, buller och hårda golv. Däremot hade man satsat på videokodningsrummen med bl.a. trägolv och en genomtänkt belysning. Men även i direktinlämningen hade man lagt in samma eleganta (och praktiska!) trägolv runt öppningsbanden och vågarna. Likaså hade man fräst ner betongen och lagt i en mjukare golvbeläggning både vid inmatningsplatserna och längs maskinerna vid GSM och FSM. ***** Danskarnas målsättning med den maskinella finställningen av små/c5 är att 85 procent av dessa försändelser ska levereras färdigställda till brevbäraren. Idag hade man nått upp till ca 50 procent i Köpenhamn. I Danmark utgör små/C5 ca 80 procent av de försändelser som en "normalbrevbärare" delar ut. Då förstår man att produktionssystemet får konsekvenser på brevbärarkontoren... Lönar det sig? Lönar det sig att finställa posten maskinellt?   Danskarna angav inga siffror, men självklart räknar de med att det ska löna sig. Än gör det inte det, det framgick också. Det går åt mycket tid för videokodning.   I den förstudie som svenska Posten genomförde förra året nämndes som exempel att 15 minuters kortare arbetstid per dag för brevbäraren innebär en besparing på 118 miljoner per år.   Alcatel påstår i sin marknadsföring (Post-express, juni 1999) att kostnaden för finställning uppgår till ca 11 procent av den totala kostnaden för att distribuera ett brev. Med maskinell finställning sjunker kostnaden - enligt Alcatels kalkyl - till knappt en procent! I Danmark har man valt att lokalisera finställningen till sorteringsterminalerna - både maskinsorteringen och videokodningen. Systemet infördes i hela landet i april i år.   Idag finställs ca 300.000 försändelser på Köbenhavns Postcenter. När systemet är i full drift räknar man med ca 725.000 försändelser. Till det förfogar man över 6 GSM (samma sex som används i uppsamlingen) och 5 FSM (BCS på danska). GSM:arna är AEG/Siemensmaskiner; de nya FSM:arna har man däremot köpt av NEC. GSM:arna har 72 staplar och FSM:arna 600 fack (sextio i fem rader ovanpå varandra på båda sidor av maskinen; se bild!).   Finställningen genomförs mellan 03.00 - 06.00. 725.000 försändelser (i snitt) ska köras igenom på tre timmar. Det är ett tufft program!   Till maskinerna är kopplade 72 videoterminaler Två av de 72 terminalerna bemannas av en "supervisor", vars uppgift är att hela tiden styra vilket "mode" som de olika videoterminalerna ska arbeta i (se vidare nedan!). Finställningen har delat in Danmark på följande sätt: 1. 200 "ankomstgrupper" 2. Varje ankomstgrupp innehåller 10-15 "produktionsgrupper" 3. Varje produktionsgrupp är indelad i ett antal brevbäringsdistrikt. 4. Brevbäringsdistriktet består av upp till 570 avlämningsställen. Om vi nu ska försöka oss på att följa ett brevs väg från det att det träder in i terminalen tills dess att det ligger i brevbärarväskan i centrala Köpenhamn, så ser det ut ungefär så här. 1. Uppsamling Precis som sina svenska systrar och bröder så uppsamlingssorteras brevet i en GSM och läggs ut i någon av de 72 staplarna. På Köbenhavns postcenter så lade man ut 31 riktningar till det egna området och resten av staplarna användes för övriga spridningsområden i landet.   De brev som OCR-läsaren i GSM:en inte klarar av att tolka videokodas. Videokodningen sker både online (som i våra GSM) och offline (som i våra SSM och nya IRM-GSM:n).   I uppsamlings-GSM:en printar man (som hos oss) på en streckkod. Streckkoden innehåller dels samma information om terminal, spridningsprogram, osv. som på våra brev. Dessutom innehåller koden en exakt uppgift om vilket avlämningsställe brevet ska till, ett AIN-nummer, som danskarna kallar det. I denna AIN-kod finns uppgifter om vart brevet ska, ända ner till vilket brevbäringsdistrikt som ska ha det och i vilken ordning brevbäraren ska dela ut det, även ordningen inne i ett flerfamiljshus finns med i koden. I Danmark... ... har man valt att lägga hela den maskinella finställningen på terminalerna, även kodningen. Man ansåg det ännu för dyrt och långsamt att överföra videobilderna externt - men det är ju en teknikfråga, bredbands- och annan överföringsteknik utvecklas snabbt...   Även om gränserna mellan spridningssortering och finställning är flytande så kan man säga att danskarna genomför finställningen i två steg. Teoretiskt kan man i dessa två steg finställa posten till ca 40.000 avlämningsställen. I Tyskland... ... har tyska Posten nyligen köpt 510 finställningsmaskiner från Siemens. De första maskinerna installeras i månadsskiftet november/december i år och sedan installeras 10 maskiner i veckan med start i januari år 2000. Tyskland har 83 terminaler för sortering av "standardbrev" (= små/C5). Det framgår inte riktigt klart av artikeln i Post-express (juni 1999), som är källan till dessa uppgifter, var maskinerna ska placeras, men troligen blir det på sorteringsterminalerna.   Tyska Posten har valt mindre maskiner, GSM med max 21 staplar. Istället kör man igenom posten tre gånger och får på så sätt posten finställd till max ca 8.000 avlämningsställen i varje program. I Sverige: I-brevsprojektet 1998 genomfördes en förstudie som huvudsakligen undersökte de tekniska förutsättningarna för maskinell finställning och problemen kring detta. I våras startades ett nytt projekt med Elisabeth Sandberg-Kolmodin som projektchef. Det har döpts till I-brev, där I:et står för identitet.   Tanken är att ta ett större grepp på frågan och inte bara undersöka själva finställningen och effekterna av den. Om man nu - som man gör vid maskinell finställning - bygger upp enorma databaser där varje försändelse, men också varje mottagare, ges en egen unik kod - vilka "mervärden" utöver rena sorteringen kan man få ut av detta? Danskarna snabbar upp och förenklar eftersändingsarbetet - men kanske kan man få ut mer?   Ett omfattande kartläggnings- och analysarbete startar nu, både för att undersöka vilka "kundvärden" som kan uppnås och hur långt man har kommit i olika länder. "Stjäla goda idéer och vara stolt över det", är ledordet.   I Sverige delar vi som bekant inte ut enbart små/c5-brev. En stor del av försändelserna är av annan typ, som idag rent tekniskt är svåra eller omöjliga att finställa i maskin. Går detta att lösa, och hur? Det kan handla om frågor som maskinteknik (i Australien provar man att samköra stora och små), men också sådana saker som gränssnittet gentemot Logistik. Vi har numera stora volymer oaddresserad reklam - ska vi kanske sträva efter att få adresser på reklamen? Etc...   Sist men inte minst handlar det också om datalagar och regler för den postala marknaden. Om nu Posten bygger upp en databas - ska då konkurrenterna ha tillgång till den? Och vad tycker Datainspektionen? Sverige är än så länge ett av de få länder i världen som har en avreglerad postmarknad, vilket skapar andra förutsättningar än i exempelvis Danmark. Och datalagstiftningen ser olika ut i olika länder. Även de här frågorna ska utredas i det nya projektet. Från SEKO:s sida deltar Lennart Cedervall i Sundsvall i projektet. Från SEKO/Riksnätet är Heinz Grentzelius i Norrköping facklig kontaktman. Dessutom innehåller koden uppgift om eventuell eftersändning. Brevet sorteras i så fall ut i den spridningsriktning dit det enligt eftersändningen. Den nya adressen skrivs ut i klartext i nästa steg (se nedan). Eftersändning i maskin börjar tillämpas först nästa år. Till sist så ges brevet en egen identitets (ID) kod. Samtidigt som brevet fysiskt är på väg till spridningsterminalen så levereras ID-koden tillsammans med det AIN-nummer (och den information det innebär) elektroniskt till spridningsterminalen.   I idealfallet hinner man alltså sätta på en komplett kod på brevet i uppsamlingsledet. Om man av någon anledning inte klarar av det så kan kodningen - tack vare offline- och ID-systemen - fortsätta när brevet nått fram till spridningsterminalen och börjat köras i maskinerna där. 2. Spridnings/ankomstsortering Den spridningspost som de egna GSM:arna genererar samt de volymer man får från övriga terminaler spridnings- och ankomstsorteras i en FSM. Spridningsprogrammen anpassas så långt möjligt efter finställningens krav. Eftersom finställningen i sista ledet utförs i en GSM med 72 staplar så vore idealet att varje stapel i uppsamlingen innehöll högst ca 70 brevbäringsdistrikt (några staplar behövs till reject o.dyl). Då skulle man kunna hoppa över spridnings/ankomstsorteringen och gå direkt på finställningen. Nu når man inte riktigt så långt i uppsamlingen och därför tvingas man att spridnings/ankomstsortera. 3. Finställningen börjar, första omgången Finställningen genomförs i två steg. Två förutsättningar gäller: 1. Efter spridnings/ankomstsorteringen får varje program innehålla högst 72 brevbäringsdistrikt (i praktiken något färre, eftersom några fack behövs till reject o.dyl). 2. Varje distrikt får innehålla högst 600 avlämningsställen (i praktiken något färre, även här behövs några fack till reject o.dyl). I första omgången körs all post till de högst ca 70 distrikten genom en FSM. Danskarna har valt en NEC-maskin med 600 fack   Sorteringen går till så, att alla brev till det första avlämningsstället på samtliga distrikt sorteras ut i fack 1, alla brev till avlämningsställe nr 2 på samtliga distrikt läggs ut i fack nr 2, osv, osv, tills alla avlämningsställens post sorterats upp i sina respektive fack.   I de fall man inte hunnit med att sätta på en komplett kod på breven i uppsamlings- eller spridningsledet så kompletteras koden genom offline-kodning när breven körs genom FSM:en. På de brev som eftersänts skrivs den nya adressen ut i klarskrift i FSM:en. För säkerhets skull skrivs också distriktets och avlämningsställets nummer ut i klartext.   När samtliga försändelser sorterats töms FSM:en. Här gäller det att hålla ordning på buntarna och packa dem i rätt ordning (1-2-3-osv) inför transporten till andra och sista omgången av finställningen. 4. Finställningen avslutas, andra omgången. Finställningens andra och avslutande omgång genomförs i en GSM med 72 staplar. Nu gäller det att verkligen hålla reda på buntarna! Först körs bunten med alla "ettor", dvs bunten med försändelser till alla avlämningsställen nr 1 på samtliga distrikt. GSM:en sorterar ut alla försändelser till avlämningsställe nr 1 på distrikt A i första stapeln, alla försändelser till första avlämningsstället på distrikt B i andra stapeln, osv, osv. När den första bunten är slut matas bunten med alla tvåor in. GSM:en lägger ut alla försändelser till avlämningsställe nr 2 på distrikt A i första stapeln efter försändelserna till avlämningsställe nr 1, osv, osv.   När samtliga buntar körts igenom GSM:en så är finställningen klar. Om man inte blandat ihop buntarna ligger nu distrikt A:s alla försändelser i gångordning i den första stapeln, distrikt B:s alla försändelser i gångordning i stapel nr 2, osv. Vårt brevs skakiga färd genom terminalen är därmed (nästan) slut. Nu återstår bara någon eller några timmar i en brevbärarväska. Men det är en annan historia..... Jan Åhman En slutkommentar... Det är knappast längre en fråga om maskinell finställning kommer att införas hos oss. Frågan är snarast när och hur. Om det ska bli rationellt med maskinell finställning bör så stora volymer som möjligt i slutändan köras genom finställningsmaskinerna.   Det innebär - som ett exempel - att den kundsorterade post som idag går förbi maskinerna också den bör in i maskinsystemet.   Det innebär också att videokodningen blir av än större betydelse.   Det projekt som nyligen har startats inom Riksnätet, "All post i maskin", kan också ses ur detta perspektiv. Var kommer den maskinella finställningen att utföras? Det mesta talar för att det blir på terminalerna. Här finns redan en stor del av de maskiner som behövs liksom maskinkunnandet och servicepersonalen. Maskinell finställning innebär än mer nattjobb inom Posten. En del av den sortering/finställning som brevbäraren idag utför på morgon (A-post) och eftermiddagen (B-post) kommer att utföras nattetid.