Ändringar till 1997 års direktiv.
Europeiska gemenskapernas officiella tidning - 21.1.98
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 97/67/EG
av den 15 december 1997
om gemensamma regler för utvecklingen av gemenskapens inre marknad för
posttjänster och för förbättring av kvaliteten på tjänsterna
(Ändringarna i direktivet av den 10 juni 2002 (i artiklarna 7, 12, 19, 22, 23 samt 27) införda i nedanstående text/JÅ)
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artiklarna 57.2, 66 och 100a i detta,
med beaktande av kommissionens förslag (EGT C 322, 2.12.1995, s 22, och EGT C 300, 10.10.1996, s 22),
med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs
yttrande (EGT C 174, 17.6.1996 s 41),
med beaktande av Regionkommitténs yttrande (EGT C 337, 11.11.1996, s 28),
med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 22 januari 1993 om grönboken om utvecklingen av den inre marknaden för posttjänster (EGT c 42, 15.2.1993, s 240),
med beaktande av rådets resolution av den 7 februari 1994 om utvecklingen av posttjänster inom gemenskapen (EGT c 48, 16.2.1994, s 3),
i enlighet med det i artikel 189b i fördraget angivna förfarandet (Europaparlamentets yttrande av den 9 maj 1996 (EGT C 152, 27.5.1996, s 20), rådets gemensamma ståndpunkt av den 29 april 1997 (EGT C 188, 19.6.1997, s 9) och Europaparlamentets beslut av den 16 september 1997 (EGT c 304, 6.10.1997, s 34), Europaparlamentets beslut av den 19 november 1997 och rådets beslut av den 1 december 1997.) och mot bakgrund av det gemensamma utkastet som godkändes av förlikningskommittén den 7 november 1997, och
med beaktande av följande.
(1) Åtgärder bör vidtas i syfte att upprätta den inre marknaden i enlighet med artikel 7a i fördraget. Denna marknad skall omfatta ett område utan inre gränser, där fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital säkerställs.
(2) Upprättandet av den inre marknaden inom postsektorn är bevisligen av betydelse för gemenska-pens ekonomiska och sociala sammanhållning, ef-tersom posttjänster är ett viktigt redskap för kommunikation och handel.
(3) Kommissionen lade den 11 juni 1992 fram en grönbok om utvecklingen av den inre marknaden för posttjänster samt den 2 juni 1993 ett meddelan-de om riktlinjer för utveckling av posttjänster inom gemenskapen.
(4) Kommissionen har genomfört ett omfattande offentligt samråd om de aspekter av posttjänsterna som är av intresse för gemenskapen och de berörda parterna inom postsektorn har underrättat kommis-sionen om sina synpunkter.
(5) Den nuvarande omfattningen av de samhällsomfat-tande posttjänsterna och villkoren för tillhandahål-landet av dem varierar i betydande omfattning från en medlemsstat till en annan. Särskilt kvaliteten på tjänsterna är mycket ojämn mellan medlemsstater-na.
(6) Postbefordran över gränserna motsvarar inte alltid användarnas och de europeiska medborgarnas förväntningar och kvaliteten på tjänsterna när det gäl-ler posttjänster över gränserna är för närvarande otillfredsställande.
(7) De konstaterade skillnaderna inom postsektorn har betydande följder för de verksamhetsområden som är särskilt beroende av posttjänster och de utgör ett allvarligt hinder för gemenskapens utveckling mot inre sammanhållning eftersom de regioner som inte har posttjänster med tillräckligt hög kvalitet är missgynnade när det gäller både brevbefordran och varudistribution.
(8) Åtgärder som syftar till att säkerställa att marknaden liberaliseras gradvis och under kontrol-lerade former och till att trygga en rimlig balans i genomförandet av dessa åtgärder är nödvändiga för att garantera ett fritt tillhandahållande av tjänster inom postsektorn i hela gemenskapen, samtidigt som rättigheterna och skyldigheterna för dem som tillhandahåller de samhällsomfattande tjänsterna re-spekteras.
(9) Åtgärder på gemenskapsnivå för att säkerställa en mer omfattande harmonisering av villkoren för postsektorn är därför nödvändiga och åtgärder måste därför vidtas för att införa gemensamma reg-ler.
(10) Enligt subsidiaritetsprincipen bör ett antal allmänna principer antas på gemenskapsnivå, medan valet av själva förfarandet bör vara en fråga för medlemsstaterna som själva bör fä välja den form som är bäst lämpad for deras egna förhållanden.
(11) Det är av yttersta vikt att på gemenskapsnivå garantera samhällsomfattande posttjänster som omfattar ett minimiutbud av tjänster av angiven kvalitet som i alla medlemsstater måste tillhandahållas samtliga användare till ett rimligt pris, oavsett deras geogra-fiska belägenhet inom gemenskapen.
(12) Syftet med de samhällsomfattande tjänsterna år att samtliga användare lätt skall få tillgång till postnätet genom att bl.a. tillräckligt många fasta inläm-ningsställen erbjuds och tillfredsställande villkor säkerställs när det gäller frekvensen i fråga om insamling och överlämnande. Tillhandahållandet av de samhällsomfattande tjänsterna måste uppfylla det grundläggande behovet av att verksamheten pågår oavbrutet, men samtidigt förblir anpassningsbar till användarnas behov och garanterar dem rättvis och ickediskriminerande behandling.
(13) De samhällsomfattande tjänsterna måste omfatta såväl nationella som gränsöverskridande tjänster,
(14) De som utnyttjar de samhällsomfattande tjänsterna måste ges tillräcklig information om utbudet av de tjänster som erbjuds, leverans- och användarvillkor, kvaliteten på de tjänster som tillhandahålls samt priser.
(15) Bestämmelsen i detta direktiv om tillhandahållande av samhällsomfattande tjänster påverkar inte den rätt som tillhandahållaren av samhällsomfattande tjänster har att träffa avtal med kunder på individuell basis.
(16) Att behålla ett utbud av tjänster som kan omfattas av monopol, i enlighet med bestämmelserna i för-draget och utan att det påverkar tillämpningen av konkurrensreglerna, förefaller berättigat för att de samhällsomfattande tjänsterna fungerar på ekonomiskt balanserade villkor. Liberaliseringsprocessen bör inte hindra fortsatt tillgång till vissa kostnads-fria tjänster, som har införts av medlemsstaterna för blinda och synskadade.
(17) Brevförsändelser som väger 350 g eller mer utgör mindre än 2 % av brevvolymen och mindre än 3 % av intäkterna för de offentliga operatörerna. Priskriteriet (fem gånger grundavgiften) kommer att underlätta att göra åtskillnad mellan de monopoliserade tjänsterna och expresstjänsterna, som är libe-raliserade.
(18) Med hänsyn till det faktum att den grundläggande skillnaden mellan expressbefordran och samhälls-omfattande posttjänster ligger i det mervärde (oberoende av form) som expresstjänsterna tillhandahåller och som kunderna tillmäter dessa tjänster, är det effektivaste sättet att fastställa detta uppfattade ex-travärde att utgå från det ytterligare pris som kunder är beredda att betala, dock utan att påverkar prisgränserna inom det monopoliserade området, vilka måste respekteras.
(19) Det är rimligt att tills vidare tillåta att direktreklam och gränsöverskridande post fortsättningsvis kan få omfattas av monopol inom de föreskriva pris- och viktgränserna. Som ett ytterligare steg mot fullbordandet av den inre marknaden för posttjänster bör Europaparlamentet och rådet, på förslag av kommissionen efter en översyn av sektorn, senast den I januari 2000 fatta beslut om fortsatt gradvis liberalisering av postsektorn under kontrollerade former, särskilt i syfte att liberalisera gränsöverskridande post och direktreklam samt om ytterligare en över-syn av pris- och viktgränserna.
(20) Medlemsstaterna kan av skäl som hänför sig till allmän ordning och allmän säkerhet ha ett berättigat intresse av att till ett eller flera utsedda organ uppdra utplaceringen på allmän plats av brevlådor, avsedda för att motta postförsändelser. Av samma skäl får de utse ett eller flera organ som ansvarar för utgivning av frimärken, som visar ursprungsland och även utse organ ansvariga för tillhandahållande av tjänster som gäller rekommenderade försändelser under rättsliga och administrativa förfaranden i enlighet med deras nationella lagstiftning. De får också ange medlemskap i Europeiska unionen genom att låta symbolen med de tolv stjärnorna ingå.
(21) Nya tjänster (tjänster som skiljer sig från de traditionella tjänsterna) och utväxling av dokument om-fattas inte av de samhällsomfattande tjänsterna och därför är det inte befogat att låta dem som tillhandahåller de samhällsomfattande tjänsterna ha monopol på dessa tjänster. Detta gäller även för befordran av egen post (när den fysiska eller juridiska person som är upphov till försändelsen tillhandahåller posttjänsterna eller när uppsamling och befordran av försändelserna sköts av tredje man, som uteslutande handlar på den personens vägnar) som inte ingår i denna kategori tjänster.
(22) Medlemsstaterna bör inom sina territorier ha möjlighet att, genom lämpliga tillståndsförfaranden, reglera tillhandahållandet av de posttjänster som inte ingår i monopolet för dem som tillhandahåller de samhällsomfattande tjänsterna. Dessa förfaranden måste vara öppna för insyn, ickediskriminerande, proportionella och grundade på objektiva kriterier.
(23) Medlemsstaterna bör ha möjlighet att som villkor för att bevilja tillstånd kräva samhällsomfattande tjänster eller bidrag till en kompensationsfond avsedd att kompensera den som tillhandahåller de samhällsomfattande tjänsterna för en orimlig ekonomisk belastning som tjänsterna kan medföra. Medlemsstaterna bör ges möjlighet att för att bevilja tillstånd kräva att den verksamhet som tillståndet avser inte inkräktar på de exklusiva eller särskilda rättigheter som har beviljats dem som tillhandahåller de samhällsomfattande tjänsterna, när det gäller de monopoliserade tjänsterna. När direktreklamen liberaliseras kan ett system för identifiering av di-rektreklam införas i kontrollsyfte.
(24) Det kommer att behöva fattas beslut om åtgärder som är nödvändiga för att harmonisera tillståndsförfaranden som medlemsstaterna har beslutat om och som styr det marknadsmässiga tillhandahållandet av icke-monopoliserade tjänster till allmänheten.
(25) Skulle detta visa sig nödvändigt skall beslut fattas om åtgärder för att säkerställa att de villkor som styr tillgång till det allmänna postnätet i medlemsstaterna är öppna för insyn och ickediskriminerande.
(26) För att säkerställa en fullgod förvaltning av de samhällsomfattande tjänsterna och förhindra snedvridning av konkurrensen bör avgifterna för de samhällsomfattande tjänsterna vara objektiva, öppna för insyn, icke-diskriminerande och grunda sig på kostnaderna.
(27) Ersättningen för tillhandahållandet av tjänster med avseende på gränsöverskridande post inom gemen-skapen bör utan att det påverkar de minimiförpliktelser som härrör ur Världspostföreningens bestämmelser riktas in på att täcka kostnaderna för överlämnande som den som tillhandahåller samhällsomfattande tjänster i destinationslandet har ådragit sig. Denna ersättning bör också ge ett incitament till att förbättra eller behålla kvaliteten på de gränsöverskridande tjänsterna genom användning av mål för kvaliteten på tjänsterna. Detta skulle motivera lämpliga system inom gemenskapen som på ett lämpligt sått tillhandahåller täckning för kostnaderna och särskilt hänför sig till den uppnådda kvaliteten på tjänsterna.
(28) I redovisningen måste en uppdelning göras mellan monopoliserade och icke-monopoliserade tjänster så att de faktiska kostnaderna för olika tjänster framgår klart och tydligt och för att säkerställa att subventioner från det monopoliserade till det icke-monopoliserade området inte påverkar det sistnämnda områdets konkurrensvillkor.
(29) För att säkerställa tillämpningen av principerna i de tre föregående punkterna bör de som tillhandahåller samhällsomfattande tjänster inom en rimlig tid genomföra ett kostnadsredovisningssystem, som kan kontrolleras på ett oberoende sätt och genom vilket kostnaderna kan hänföras till tjänster på ett så exakt sätt som möjligt på grundval av förfaranden som är öppna för insyn. Sådana krav kan uppfyllas t.ex. genom att principen om fullständig fördelning av kostnader genomförs. Sådana kostnadsredovisningssystem får inte krävas under omständigheter där verkliga öppna konkurrensvillkor råder.
(30) Användarnas intressen bör beaktas, eftersom de har rätt till tjänster av hög kvalitet. Alla ansträngningar bör därför göras för att förbättra och höja kvaliteten på de tjänster som tillhandahålls på gemenskapsnivå. Denna kvalitetsförbättring kräver att medlemsstaterna beslutar om normer när det gäller de tjänster som ingår i de samhällsomfattande tjänsterna som skall uppfyllas eller överträffas av dem som tillhandahåller samhällsomfattande tjänster.
(31) Den kvalitet på tjänsterna som användarna förväntar sig utgör en viktig aspekt av de tillhandahållna tjänsterna. Normerna för utvärdering av denna kvalitet på tjänsterna och de kvalitetsnivåer som faktiskt uppnåtts bör i användarnas intresse offentliggöras. Det är nödvändigt att ha tillgång till enhetliga normer för kvaliteten på tjänsterna och gemensamma mätmetoder för att kunna utvärdera hur kvaliteten på tjänsterna överensstämmer inom gemenskapen.
(32) Medlemsstaterna måste bestämma nationella kvalitetsnormer som överensstämmer med gemenskapens normer. När det gäller tjänster över gränserna inom gemenskapen, vilka kräver gemensamma ansträngningar från minst två tillhandahållare av samhällsomfattande tjänster i två olika medlemsstater, måste kvalitetsnormema bestämmas på gemenskapsnivå.
(33) Att dessa normer uppfylls måste kontrolleras på oberoende sätt med jämna mellanrum och på har-moniserad grund. Användarna måste ha rätt att bli informerade om resultaten av denna kontroll och medlemsstaterna bör säkerställa att åtgärder för rättelse vidtas om resultaten visar att normerna inte uppfylls.
(34) Rådet direktiv 93113/EEG av den 5 april 1993 om
oskäliga villkor i konsumentavtal (EGT L 95, 21.4.1993, s 29) gäller för postoperatörerna.
(35) Behovet att förbättra kvaliteten på tjänsterna innebär att tvister måste lösas snabbt och effektivt. Som komplement till de möjligheter till domstolsprövning som gemenskapslag och nationell lag tillhandahåller bör ett förfarande för klagomål införas, som är öppet för insyn, smidigt och föga kostsamt samt ger möjlighet för alla berörda parter att delta.
(36) Framsteg med avseende på samtrafikförmåga för postnät och användarnas intresse kräver att teknisk standardisering uppmuntras. Teknisk standardisering är oumbärlig för att främja driftskompatibilitet mellan de nationella näten och för effektiva samhällsomfattande tjänster inom gemenskapen,
(37) Enligt riktlinjer för europeisk harmonisering kan de specialiserade tekniska standardiseringsuppgif-terna anförtros Europeiska standardiseringskommittén.
(38) En kommitté bör inrättas för att bistå kommissionen med att genomföra detta direktiv särskilt när det gäller det framtida arbetet med att utarbeta åtgärder med avseende på kvaliteten på de gränsöverskridande tjänsterna och den tekniska standardiseringen i gemenskapen.
(39) För att säkerställa att de samhällsomfattande tjänsterna fungerar väl och för att säkerställa att konkurrensen inte snedvrids inom det ickemonopoliserade området är det viktigt att skilja mellan tillsynsfunktionerna, ä ena sidan, och driftsfunktionerna, å den andra. Ingen postoperatör får döma i egen sak. Det ankommer på medlemsstaterna att inrätta en eller flera nationella tillsynsmyndigheter, som får väljas bland offentliga myndigheter eller självständiga organ, som förordnas för detta ändamål.
(40) Effekterna av de harmoniserade villkorens inverkan på hur den inte marknaden för posttjänster fungerar kommer att behöva utvärderas. Kommissionen kommer därför att för Europaparlamentet och rådet lägga fram en rapport om genomförandet av detta direktiv, däribland lämplig information om utvecklingen inom sektorn, särskilt rörande ekonomiska, sociala, sysselsättnings- och tekniska aspekter, liksom kvaliteten på tjänsterna, tre år efter det att di-rektivet har trätt i kraft och senast den 31 decem-ber 2000.
(41) Detta direktiv påverkar inte tillämpningen av bestämmelserna i fördraget, särskilt inte konkurrens-reglerna och reglerna för friheten att tillhandahålla tjänster.
(42) Ingenting bör hindra medlemsstaterna från att vidmakthålla eller införa åtgärder inom postsektorn, vilka är mer liberala än dem som föreskrivs i detta direktiv, eller om detta direktiv upphör att gälla, från att vidmakthålla åtgärder som de har infört för att genomföra det under förutsättning att sådana åtgärder i varje enskilt fall är förenliga med fördraget.
(43) Detta direktiv bör gälla till och med den 31 december 2004 om inte annat beslutas av Europaparlamentet och rådet på förslag av kommissionen.
(44) Detta direktiv gäller inte för någon verksamhet som faller utanför gemenskapsrätten, t.ex. verksamhet enligt avdelningarna V och VI i Fördraget om Europeiska unionen, och under alla omständigheter inte för verksamhet som rör allmän säkerhet, försvar, en stats säkerhet (inbegripet statens ekonomiska välstånd om verksamheten gäller frågor som rör statens säkerhet) samt statens åtgärder inom straffrätten.
(45) Detta direktiv hindrar inte, när det gäller företag som inte år etablerade i gemenskapen, att beslut om åtgärder fattas i enlighet med såväl gemenskapslag som befintliga internationella skyldigheter som är avsedda att garantera att medborgare i medlemsstaterna åtnjuter liknande behandling i tredje land. Gemenskapsföretag bör i tredje land dra nytta av en behandling och faktiskt tillträde till markna-den som år jämförbar med den behandling och det tillträde till marknaden som medborgare i de berörda länderna ges i gemenskapssammanhang.
Fortsättning på EU-direktivet