Artiklar om internationella post-
och postfackliga frågor




Internationellt
USA-problem med finställning av storbreven

Portugal
Det ekonomiska kaos som den härskande klassen har ställt till med utnyttjas till att berika sig ytterligare – och samtidigt skapa än större instabilitet. Ett litet aktuellt exempel är Portugal, där regeringen har meddelat att de tänker privatisera den portugisiska Posten i slutet av nästa år. Det är så fantastiskt att höra dessa ledande politiker tala sig varma för ytterligare "liberaliseringar" och privatiseringar som en metod att ta sig ur den pågående eurokrisen – när det i själva verket leder till än större kaos i nästa steg. Men, och det är det väsentliga, på vägen dit kan de som har plats vid köttgrytorna tjäna en rejäl hacka. I synnerhet om det handlar om verksamhet där staten (= vi som verkligen betalar någon skatt) står som yttersta garant!
  Volymerna i Portugal har minskat med 4,6 procent i år. Genom "cost-cutting measures" har vinsten trots det ökat med 23 procent.

Ryssland
Ryska Posten går mot strömmen och ökar sina volymer: +4 procent för breven och hela 11 procent för paketen.

USA-amnesti
US Post, USPS, disponerar 359 miljoner säckar, lådor, burar och pall för eget bruk och för kunderna. De har samma problem som oss att en hel del lastbärare "försvinner" ut ur systemet. Bara de senaste sex åren till en kostnad av 240 miljoner - dollar!
  I syfte att åtminstone få tillbaka en del av det som försvunnit erbjöd man under november en två veckors amnesti för dem som lämnade tillbaka mail transport equipments.

Danmark
150.00 danska hushåll har nu anmält sig till Modtagerflex, som innebär att man kan få sina paket eller klumpförsändelser levererade även om man inte själv är hemma. Istället kan brevbäraren – om man har anmält sig till systemet – lägga in dem i garaget, lekstugan eller växthuset!
  Det var den mjuka nyheten. Den hårda är att den nya danska postlagen innebär att alla villor from 2012 måste ha en postlåda vid närmaste allmän väg eller gata. Villor byggda 1973 eller senare har redan den skyldigheten, men nu omfattas även äldre hus. Om man inte följer detta kan det resultera i inte enbart att man blir utan post; det kan även bli böter och till och med fängelse!

Norge
Norge har fortfarande, som de allra flesta länder, lördagsutdelning. Nu har styrelsen för norska Posten gjort en framställan till regeringen om att slippa lördagsutdelningen. Begäran sker mot bakgrund av att volymerna sammantaget minskat med 20 procent de senaste tre åren; enbart under första halvåret i år tappade man 8,6 procent jämfört med samma period 2010.
  Sedan kan man kanske tipsa företagsledningen om de kunde börja med att lägga ner den ständiga förlustmaskinen Citymail!
  Det norska postfackets inställning till slopad lördagsutdelning är, att döma av kommentarerna på hemsidan, något svävande.

Occupy Wall street
Kapitalägarnas och deras politiska tjänares offensiv över hela världen möter naturligtvis också motstånd. I många fall ännu oorganiserat, men det är ändå motstånd. I både Afghanistan och Irak pågår upproren mot ockupanterna och den arabiska våren är väl känd. Inspirerad av denna har occupy-rörelsen blossat upp med början i USA och därefter spridd till många andra länder. "Vi är 99 procent" utropar man stolt och kritiserar den ynka 1 procent som äger och styr världen, symboliserad av Wall street.
  Den största lokalavdelningen inom American Postal Workers Union, New York Metro Area Postal Union, uttalade den 15 november sitt enhälliga stöd för Occupy Walls Street och fördömde myndigheternas hårda tag mot demonstranterna.
  "Occupy Wall street går i spetsen för den folkliga rörelse som kräver rättvisa och utkräver ansvar, det är mer än en fysisk plats, det är en idé som inte kan stoppas", avslutar man sitt uttalande.

Finställning av storbreven ifrågasätts
USPS har hittills investerat 1,4 miljarder dollar (ca 9 miljarder kronor) i sina 100 Flats Sequencing Systems, FSS, eller SFM:ar som de kallas på svenska. Svenska Posten har som bekant än så länge bara köpt in en maskin. Den myndighet som övervakar postväsendet i USA, PRC, ifrågasätter nu om FSS "will pay off", som det så vackert heter på amerikanskt finansspråk.
  Inte minst kunderna, framför allt de stora Mailing-företag som levererar kataloger och tidningar och andra storbrevsförsändelser klagar. FSS:arna kräver mer förberedelser av kunderna och de utlovade reducerade kostnaderna har de inte sett röken av.
  Bloggen Dead Tree Edition listar sju skäl till varför det kan ta månader eller tom år innan de fotbolsplansstora FSS:arna blir lönsamma. Bland annat påpekar den att volymerna har minskat mer än man antog när maskinerna köptes in varför de nu används för att sortera till större geografiska områden än vad som är optimalt. Det är stora inkörningsproblem med skadade försändelser och maskiner som lägger av. Som den finställningsmaskin FSS:en är ska det manuella innearbetet minska för brevbärarna – och utearbetet, street time, bli längre. Vad får det för konsekvenser för underhålsskostnaderna för USPS åldersstigna flotta av brevbärarbilar, frågar Dead Tree, och fortsätter: – För att inte nämna hälsoeffekterna för brevbärarna och kostnaderna för detta.

Problemen har nu nått en sådan nivå att USPS i början av december vid ett krismöte lovade att intensifiera ansträngningarna för att lösa problemen med FSS. Leveranskvalitén har sjunkit så att bara 44% av de stora försändelserna, flats, kommer fram på utlovad tid. Tidningar, tidskrifter och kataloger är viktiga försändelser och en del av framtiden när småbreven minskar i allt snabbare takt. Situationen för USPS påminner om den för vår svenska post när våra chefer nu missköter klumpsorteringen. Det är företagens överlevnad man sätter på spel.
  USPS har tillsatt ett antal "Tiger teams" som ska åka runt till de 100 maskinerna och hjälpa till med att få dem att fungera. Den närmast ansvariga chefen, Megan Brennan, lovade att 2012 ska bli
"the year of FSS stabilization", och fortsatte: "Vi måste förbättra handhavandet av maskinerna och minska de ofrivilliga stoppen", därför att, som hon uttryckte det, "when these machines go down, they go down hard."
(Länkar till källorna: http://deadtreeedition.blogspot.com/2011/11/7-reasons-jury-is-still-out-on-flats.html; http://postandparcel.info/44059/news/companies/usps-promises-to-fix-unacceptable-flats-processing-delays/)

11 miljarder i förlust
Bokslutet för USPS räkenskapsår 2011 (okt 2010 - sept 2011) slutade med en förlust på 5,6 miljarder dollar. Egentligen var resultatet minus 11,1 miljarder (71 miljarder kronor) men tack vare en krislag fick man skjuta på den årliga betalningen på 5,5 miljarder dollar som ska garantera sjukförmånerna i 75 år till nästa budgetår.
  Volymtappet avtog något och slutade på minus 1,7 procent. De mest lönsamma försändelserna, first class mail, minskade dock med 5,8 procent.
  Striderna om hur USPS ekonomiska problem ska lösas fortsätter. I den allmänna politiska röra som råder i USA riktar högern in sig på att försämra anställningsvillkoren för dem som gör jobbet, lägga ner så mycket som möjligt av den allmänna servicen och privatisera det som de privata intressena är intresserade av. Några beslut har inte fattats när detta skrivs.

Kanada
Den kanadensiska Posten tvingas att betala 150 miljoner kanadensiska dollar (ca 1 miljard kronor) i ersättning till kvinnor som lönediskriminerats under åren 1982 - 2002. I 28 år har företaget försökt att med alla tänkbara rättsliga möjligheter slippa undan men nu har högsta domstolen fastställt beloppet.

(December 2011)





"A management shake-up"
en svensk och flera internationella nyheter, oktober 2011.

USA
Det pågår nu en intensiv politisk strid kring USA:s "postverk", USPS; allt intensivare ju rödare siffrorna blir i resultrapporterna. Just nu pekar prognosen på ett underskott på 10 miljarder dollar för det budgetår som avslutades den 30 september i år.
  En orsak till den sviktande ekonomin är naturligtvis att brevvolymerna minskar kraftigt, de har gått ner med 20 procent från 2008. Men det som har gjort läget akut är framför allt de politiska beslut som nästan är en kopia av det postrån som höll på att sänka den svenska Posten. De svenska regeringarna på 90-talet krävde ju att Posten vid bolagsbildandet skulle ta hela kostnaden för de pensioner som tjänats in under många år och tidigare garanterats av staten. Det höll på att leda till konkurs. USA är som bekant på många sätt ett mycket efterblivet land och därför är även de pensionerades sjukförmåner – i den mån man har några – garanterade av företagen. I och med att USPS är en statlig inrättning har man inte behövt fondera pengar för dessa utan kostnaden har tagits löpande ur varje års budget. Enligt det politiska beslut som togs under Bush-eran (jag har tidigare skrivit mycket om det här i Facktuellt – artiklarna finns tillgängliga på klubbens hemsida) skall USPS under en tioårsperiod sätta av pengar – 5,5 miljarder dollar per år – som täcker de närmaste 75 årens kostnader för dessa förmåner. Inget annat företag eller statlig institution har ålagts sådana krav. Dessutom betalar man in för mycket för framtida pensioner.

Rationaliserat hårt
USPS har rationaliserat hårt, framför allt genom maskinsorteringen. Bara under de senaste fyra åren har 100.000 anställda lämnat företaget och man är nu nere i (!) ca 650.000 anställda. För inte så länge sedan var man över 800.000.
  Däremot har man fortfarande 6-dagarsutdelning i USA och det kostar bara 3,50 kr att skicka ett brev inom detta stora land.
  Det är klart att det är svårt att få den här ekvationen att gå ut, trots att man i USA fortfarande har brevmonopolet kvar.
  Företagsledningen – med stöd av Obama-administrationen verkar det som – vill föra över pengar från de överfinansierade pensionsfonderna till sjukförmånsfonden, höja portot samt dra in utdelningen på lördagar Dessutom genomför företagsledningen nu – enligt svensk managementmodell – en hårdhänt nerläggning av sorteringsterminaler (från dagens 487 till 200 terminaler) samtidigt som många postkontor stängs.

Extrem höger
Den extrema höger som styr i kongressen – anförda av Darrell Issa och Dennis Ross – vill också dra in lördagsutdelningen och dessutom tvinga ut kundernas postlådor i lådsamlingar längs gatan, enligt svensk modell. I USA delas ju posten fortfarande ut i dörren i villaområdena. Självklart föreslår Issa och Ross vidare att de rabatter som idag ges till icke-vinstdrivande organisationer tas bort. Men det som framför allt skiljer ut dessa republikanska hökar är inställningen till hur man ska lösa kostnaderna för sjukvårdsförmånerna. Man accepterar inte att mildra USPS avsättningar; man vill helt enkelt eliminiera själva kostnaden! Kanske inte helt, men poängen är att man förespråkar en "Wisconsin-lösning", dvs att de statliga myndigheterna ska få laglig rätt att ändra/upphäva de kollektivavtal som förhandlats fram och reglerar anställningsvillkoren.

Klasspolitik
Den amerikanska extrema högerns inrikespolitik handlar ju inte enbart om siffror hit och dit och att få upp dem på den svarta sidan av strecket. Den är ju också – och framför allt – en klasspolitik, både vad gäller vad USPS ska syssla med och hur de som utför jobbet ska ha det.
  De styrande politikerna i kongressen raljerar öppet om att de minsann inte har så stort behov av USPS. "Jag har besökt USPS postkontor högst tio gånger de senaste tio åren", som Tony Fratto, en av Bush tidigare rådgivare uttryckte det. "Det är lätt att säga så", påpekade Allison Kilkenny i The Truth Out, "när man har en assistent som sköter postärendena åt sig och man dessutom har råd att skicka sina försändelser med FedEx".
  Det är samma klassintressen som kräver lösningar för USPS som innebär än hårdare åtstramningar för dem som jobbar där. Det är samma politik som i Sverige, när moderaterna genom att höja a-kasseavgifterna inte bara försämrar ekonomiskt för vanligt folk utan också, och framför allt, försvagar facket. Därför vill deras amerikanska kompisar få igenom en lagstiftning som gör det enklare att riva upp kollektivavtalen; därigenom framstår det naturligtvis som mindre meningsfullt att vara med i facket. De amerikanska postfacken har en mycket hög anslutning med sina 560.000 medlemmar; någonting som irriterar den extrema högern och som man nu tänker göra något åt.
  Det positiva i denna eländiga historia är den opposition som denna politik möter. Förutom de demonstrationer och en rad andra aktioner som de fackliga organisationerna genomför har Wisconsinupproret från i våras nu spritt sig till USA:s hjärta, Wall Street, men också till andra städer runt om i landet.

Sverige – Mats Lönnqvist
Det kan ju vara litet kul att lyssna till hur en av de ledande internationella nyhetssajterna med inriktning på postala frågor presenterar vår nye finanschef och vice verkställande direktör. Så här skriver Post & Parcel:

"PostNord has hired a veteran corporate cost-cutting specialist as it new Executive Vice President and Chief Financial Officer – shorly after announcing plans to trim SEK 1bn ($156m USD) from its operating costs.
  Mats Lönnqvist, 57, will combine the roles vacated by PostNord executive VP Göran Sällqvist and CFO Bo Friberg, who are leaving following a management shake-up at the Scandinavian postal operator, as it faces up to accelerating mail volume declines"

Shake-up var ordet!




Bilder från Bryssel: Brevlådan. Så här ser brevlådorna ut i EU:s hjärta, i Belgien, i landet utan regering. 2011-10-18
Belgiska Posten är sedan flera år delvis privatiserat; riskkapitalbolaget CVC Partners äger strax under 50 procent av bolaget. Jag såg fler lika sjaskiga brevlådor; det är klart att det inte finns pengar till anständiga brevlådor när de rika investerarna ska ha sin profit. Och helst vill de nog också slippa brevlådeposten, som är den dyraste att hantera!


Belgien
I USA har Posten den republikanska extrema högern att tampas med; i Europa har vi EU:s alla kommissioner och domstolar och annat sattyg att dras med. Den belgiska staten beslöt 2003 om ett anslag på 2,5 miljarder kr till belgiska Posten, Bpost (som tidigare delägdes av danska Posten och numera av CVC Capital).
  Deutsche Post/DHL drog ärendet inför en lokal domstol och fick med sig denna på att förbjuda det statliga stödet. Belgarna överklagade till EU-domstolen, som i en dom nyligen naturligtvis gick på tyskarnas linje.

Tsunamins nästa offer
Jag har tidigare rapporterat i Facktuellt om de långt gångna planerna på att stycka upp den japanska Posten och sälja ut delar av den. Den regering som drev frågan föll och frågan har därefter legat på is ett par år.
  Nu har den väckts till liv igen. Återuppbyggnaden efter den förödande tsunamin och kärnkraftshaveriet kostar enorma belopp, vilket finansministern nu utnyttjar för att relansera idén om en utförsäljning av Posten. Den japanska Posten driver en av världens största finansiella verksamheter; det är den som de privata intressena i första hand är ute efter.

Kanada
Den kanadensiska poststrejken på försommaren resulterade i en stor bitterhet hos de 48.000 medlemmarna i postfacket CUPW. Inte bara därför att man inte fick gehör för sina krav, utan sättet det skedde på. Företagsledningen begärde och fick hjälp av regeringen, som fick parlamentet att förbjuda fortsatt strejk och tvingade tillbaka de strejkande till jobbet – med ett avtal som var sämre än arbetsgivarens slutbud i förhandlingarna.
  Nu har CUPW beslutat att gå till domstol för att få regeringens beslut ogiltigförklarat; man anser att det strider mot den grundlagstadgade rätten till förenings- och strejkrätt.
  Regeringens ingripande gällde i första hand lönepåslagen, där man alltså gick under arbetsgivarbudet. De flesta övriga villkor i avtalet ska, enligt parlamentsbeslutet, avgöras med "hjälp" av en av regeringen tillsatt medlare. CUPW har överklagat regeringens utnämning till en federal domstol. Man har inte förtroende för den föreslagne medlaren. Domaren har beslutat att ta upp ärendet till prövning med hänvisning till att båda parter bör ha förtroende för en medlare. Utfallet är inte klart när detta skrivs.

Egypten
De postanställda i Egypten strejkade under flera veckor i september med krav på högre löner. Man begärde 7 procent i påslag och dessutom en rejäl vinstdelningsbonus.
  Man anklagade också ledningen för korruption och krävde att både styrelseordföranden Tarek al-Saadany och lägre chefer som sitter kvar från Mubarak-tiden byts ut.

Ryssland
Ryska Posten drivs idag som ett mellanting mellan affärsverk och statsägt bolag. Kommunikationsministern, Igor Shchegolev, annonserade i ett tal inför Duman den 7 september att regeringen förbereder en ny lagstiftning för postområdet – och att man där överväger att öppna för privata (del)ägare. Man avser också att ge Posten möjlighet att verka friare på den finansiella marknaden.
  Ryska Posten – med 390.000 anställda och 40.000 postkontor – genomgår en modernisering med bland annat nya IT-system och införande av maskinell sortering. Två nya sorteringsterminaler har öppnats i Moskva respektive St Petersburg. De sorterar ca 20 procent av landets brevvolymer. Ytterligare 33 terminaler planeras.

Tyska delpensioner
... och sänkta ingångslöner.
  Deutsche Post och har slutit ett nytt avtal om främst anställningsvillkor för de 130.000 medlemmarna i fackförbundet ver.di.
  Avtalet, som löper tom 2015, innehåller ett erbjudande om en form av delpension för äldre anställda fram till ordinarie pensionsålder som är 67 år i Tyskland. De exakta villkoren anges inte i de artiklar som finns tillgängliga på webbens engelskspråkiga sidor.
  Deutsche Post har också fått igenom att man kan lägga ut mer av transporterna på entreprenörer, ca 1.000 av de idag 3.600 chaufförsjobben kommer att outsourcas. I gengäld har ver.di fått garantier för att inga uppsägningar ska ske under avtalsperioden.
  De egentliga löneförhandlingarna startar i början av 2012, men detta avtal innehåller trots detta en överenskommelse om sänkta ingångslöner med 4 procent, från 11.13 euro/tim (ca 97.40 kr) till 10.70/tim (ca 93.60 kr).

Brasiliansk poststrejk
En tredjedel av de 110.000 anställda i brasilianska Posten, ECT, strejkade för bättre löner och anställningsvillkor under en månads tid i september-oktober.
  Konflikten slutade i en statlig tvångsmedling. Enligt företaget tjänar en genomsnittlig anställd ca 3.000 kr i månaden i baslön. Nu har man en del tillägg, bl.a. sk "food-stamps", och inklusive dessa är lönen ca 5.800 kr/månad. Enligt företaget alltså.
  Enligt tvångsmedlingen höjs lönerna retroaktivt med 6,87 procent från 1 augusti samt ytterligare 280 kr/mån från den 1 oktober. Dessutom tillkommer en engångsbonus på ca 2.000 kr i december samt extra "food-stamps", värda ca 500 kr.
  Avtalet innehåller också en uppgörelse om löneavdrag under strejken. De strejkande förlorar lön för 7 dagar, resterande 21 dagar kan man arbeta igen fram till nästa vår.

Vad de andra tjänar
En brasiliansk postis tjänar i bästa fall 5.800 kronor i månaden. En svensk postsorterare tjänar strax under 23.000 kronor i månaden, i genomsnitt. Vad tjänar då de andra?
  En australiensisk tidning har kritiskt granskat de alltmer svindlande belopp som betalas ut till postbolagschefer runt om i världen, inte minst till det egna landets postchef.
  • Den internationella postala löneligan leds av Deutsche Posts VD Frank Appel, med en årslön på 26 miljoner eller 2,17 miljoner i månaden. Det ni!
  • Den australiensiska Postens VD Ahmed Fahour ligger tvåa med sina 19,167 miljoner (1,6 miljoner/mån).
  • VD:n för det jättelika US Post (31 gånger större volymer än australiensiska Posten) Patrick Donahoe tjänar 1,72 miljoner (143.000/mån). Men så är också USPS fortfarande ett statligt affärsverk och inget statligt eller hel- eller delprivatiserat bolag. En drivande kraft i omvandlingen av de statliga postförvaltningarna är ju de chefer som därmed räknar med avsevärt högre löner.
  • Royal Mails chef Moya Greene kammar hem 7,85 miljoner (654.000/mån).
  • Holländska Postens, TNT, chef Jarry Koorstra tjänar 13,1 miljoner (1,092 milj/månad) men så har han också sparkat åtskilliga tusen heltidsanställda postisar och ersatt dem med deltidare och anställda med betalning per utdelad försändelse.
  • Vår egen svensk-danske chef Lars Idermark skäms inte för sig med sina 8,4 miljoner (700.000/mån)! Till det kommer en 30-procentig avsättning till hans pension. Det framgår inte om pensionsavsättningarna är inräknade i de andra chefernas löner.
(Alla belopp i SEK, källa www.smh.com.au)





Kanada: regeringen griper in

• Löneavtalet för 48.000 kanadensiska postisar löpte ut den 31 januari i år. När förhandlingarna bröt samman i slutet av maj hade de pågått i sju månader utan resultat. Parterna var då överens om att det nya avtalet skulle löpa på fyra år. Däremot stod man en bra bit ifrån varandra vad gäller innehållet. Kanadensiska posfacket, CUPW, krävde 3,3 procents löneökning första avtalsåret och därefter 2,75 procent vardera året. Arbetsgivarens slutbud var 1,9, 1,9, 1,9 och 2,0 för de fyra åren. De ville dessutom sänka ingångslönerna till 17,50 kanadensiska dollar (112 kr) i timmen. I slutskedet av förhandlingarna höjde man budet till 19 dollar (121 kr). De flesta anställda tjänar idag ca 24 dollar (= 154 kr) i timmen. Även försämringar i sjuk- och arbetsskadeförsäkringen och lägre pensioner för nyanställda ingick i arbetsgivarkraven. Utöver de rent avtalsmässiga motsättningarna finns ett stort missnöje bland framför allt brevbärarna med de konsekvenser som deras "Brev 2010" har inneburit. Därför kräver man bland annat en bättre arbetsvariation och ergonomiska studier av de nya arbetsmomenten. Stridsviljan var, när förhandlingarna bröt sammman – hög, 95 procent röstade för att strejka för kraven!
  Den 3 juni inledde CUPW strejkerna som genomfördes enligt ett rullande schema.
  Den 14 juni lockoutade Canada Post CUPW:s medlemmar. Man förlitade sig på att med denna åtgärd få regeringens öppna stöd. Så blev det också. Den 26 juni drev regeringen igenom en lag som tvingade de strejkande att omedelbart gå tillbaka till arbetet. Lagen fastställer dessutom löneökningarna de närmaste tre åren till 1,75, 1,5 samt 2,0 procent. Det är t.o.m. lägre än arbetsgivarens slutbud; första avtalsåret är man nere på en vad man kan kalla för svensk nivå! Övriga utestående tvistefrågor ska, enligt lagen, avgöras genom tvångsmedling.
  Det är inte ovanligt att kanadensiska regeringar lägger sig i avtalskonfilkter inom Canada Post, detta är sjunde gången sedan 70-talet som man avbryter en strejk lagstiftningsvägen. Den nu sittande regeringen har dessutom valt att trycka ner de anställda rejält genom att lagstifta under arbetsgivarnivån, "the Harper government has declared war on postal workers and all working people", som CUPW säger i ett uttalande.

Jan Åhman

  • Länk till CUPW:s hemsida Ytterligare information och bilder!





    Internationella nyheter, juni 2011
    Kärva förhandlingar i Kanada ...

    • Löneavtalet för 48.000 kanadensiska postisar löpte ut den 31 januari i år. När förhandlingarna bröt samman i slutet av maj hade de pågått i sju månader utan resultat.
      Parterna verkade överens om att det nya avtalet ska löpa på fyra år. Däremot står man en bra bit ifrån varandra vad gäller innehållet. Kanadensiska posfacket, CUPW, har krävt 3,3 procents löneökning första avtalsåret och därefter 2,75 procent vardera året. Arbetsgivarens bud är 1,9, 1,9, 19 och 2,0 för de fyra åren. De vill dessutom sänka ingångslönerna till 17,50 kanadensiska dollar (112 kr) i timmen. I slutskedet av förhandlingarna höjde man budet till 19 dollar (121 kr). De flesta anställda tjänar idag ca 24 dollar (= 154 kr) i timmen. Även försämrinmgar i sjuk- och arbetsskadeförsäkringen och lägre pensioner för nyanställda ingick i arbetsgivarkraven. Utöver de rent avtalsmässiga motsättningarna finns ett stort missnöje bland framför allt brevbärarna med de konsekvenser som deras "Brev 2010" har inneburit. Därför kräver man bland annat en bättre arbetsvariation och ergonomiska studier av de nya arbetsmomenten. Stridsviljan är hög - 95 procent röstade för att strejka för kraven!
      Den 3 juni inledde CUPW strejkerna som till en början genomförs enligt ett rullande schema. I Winnipeg i Manitoba som är först ut strejkar 1.500 medlemmar i 24 timmar. Därefter tar Hamilton i Ontario vid.

  • Länk till CUPW:s hemsida Ytterligare information och bilder!

    ... liksom i USA
    Förhandlingen i Kanada kan f.ö. jämföras med den på andra sidan gränsen. APWU slöt tidigare i år ett nytt avtal som löper på 4,5 år och ger sammanlagt 3,5 procent i löneökningar – för hela avtalsperioden! Nu har man visserligen i USA en årlig cost-of-living-adjustment i sina avtal. Dessa har dock senarelagts. Samtidigt sänktes dessutom ingångslönerna med 10 procent och försämrades sjukförsäkringen genom att de anställda får betala en större andel själva. USPS fick dessutom lov att tredubbla antalet "non-career employes". Jag vet inte exakt vad det innebär att vara "non-career" men jag utgår ifrån att det innebär avsevärt sämre villkor än för vanliga posttjänstemän. Troligen innebär det bland annat deltidsanställningar.
      Avtalet marknadsförs också helt öppet av arbetsgivaren som en besparing på 24 miljarder kronor – årligen. Ledningen för USPS har fått kritik från högerpolitikerna att de gått med på några löneökningar överhuvud taget när företaget har så stora ekonomiska problem. Underskottet är nu uppe i 14 miljarder kronor – i kvartalet. Orsaken är dels att volymerna rasat med 20 procent från 2008 beroende på den svaga konjunkturen och teknikskiftet, dels politiska beslut liknande dem när den svenska riksdagen vältrade över pensionsskulden på Posten. USPS har betalat in för mycket till pensionsfonderna samtidigt som man nu som enda statliga myndighet tvingas fondera medel för pensionärernas kommande sjukförmåner.
      Det är naturligtvis på grund av denna besvärliga situation som medlemmarna i APWU röstade för det nya avtalet, som gäller fram till den 20 maj 2015. 52 procent av de 176.000 röstberättigade medlemmarna deltog i omröstningen (som sker per post); av dessa röstade 65 procent för avtalet.

    Femdagarsutdelning
    I de allra flesta länder förutom Sverige har man fortfarande kvar sexdagarsutdelning i brevbäringen. Där ser man självklart en potential att spara pengar; USPS har beräknat den till närmare 20 miljarder kronor per år och lobbar nu för att få kongressen att godkänna en sådan reform.
      Å andra sidan har många andra länder sedan gammalt fastighetsboxar nere i entrén. I Sverige har Posten sett en möjlighet att spara pengar genom att införa sådana. Man marknadsför dem med arbetsmiljöargumentet; jag noterar att SEKO nu börjat genomskåda hur Posten cyniskt använder goda argument för att sälja in något som kunderna ogillar (och får betala).

    Veteraner och minoriteter
    När den nyvalde ordföranden för APWU, Cliff Guffey, nyligen talade inför ett kongressutskott, inledde han talet med att påpeka att han 1968 - 1969 tjänstgjorde i Vietnam som menig ("rifleman") i tredje marinkårens andra bataljon. Hans pappa hade i sin tur deltagit som pilot i Koreakriget i början av 50-talet. Det här ses som en merit i USA, i alla fall i den här miljön: "Min far slogs i Korea, och jag kämpade i Vietnam, därför att vi visste att det var viktigt för att bevara the american way of life och amerikanska friheter", som Guffey formulerar det.
      Nu finns det också en annan poäng med denna inledning. Guffey fick, liksom hundratusentals (!) andra veteraner jobb inom United States Postal Service, USPS, när de avslutade sin militära tjänstgöring. USPS reorganiserades 1970 (efter en stor strejk), lönerna höjdes och de anställda fick för första gången rätt till kollektivatalsförhandlingar. Dessa förbättringar gjorde det möjligt för alla dessa veteraner, liksom många andra anställda, att, som Guffey uttrycker det, join the middle class.
      Det är i själva verket så att det 2010 fanns 129.886 veteraner anställda i USPS, vilket motsvarade 22 procent av personalstyrkan. 49.119 av dessa veteraner är invalidiserade och 13.303 av dem dessutom invalidiserade till mer än 30 procent. Guffrey, som var terminalarbetare ("Letter Sorting Machine Operator") innan han blev facklig på heltid, är själv en av dessa krigsinvalider.
      Det finns en lag, Veteran´s Preference Act, som underlättar för veteraner att få statliga jobb, bland annat i USPS.   Guffey påpekade också i sitt tal att USPS även är ett föredöme när det gäller jämställdhet och mångfald: 40 procent av de anställda är kvinnor och en lika stor andel etniska minoriteter.

    Terminalerna
    Guffeys tal handlade annars framför allt om att påvisa att problemen för USPS naturligtvis till en del beror på lågkonjunkturen, den värsta sedan 30-talets depression och övergången till mer elektronisk post. Men det som nu håller på att skjuta företaget i sank beror till stor del på de politiska besluten om finansieringen av pensioner och sjukförmåner.
      Problemen beror definitivt inte på de anställdas villkor. De har tvärtom sakta försämrats från år till år och gapet i till exempel löneutvecklingen har – liksom i Sverige -- vidgats jämfört med den privata marknaden. Han kunde också visa att de enorma rationaliseringar och produktivitetshöjningar som USPS genomfört framför allt – även det i likhet med Sverige – har tagits hem på sorteringsterminalerna. Den allt effektivare maskinsorteringen är naturligtvis den främsta orsaken till det.

    Inga pengar till nya bilar
    Budgetläget är som sagt kärvt inom USPS och nu drabbar det även investeringarna i nya brevbärarbilar. Man har visserligen köpt in 40.000 flexi-fuel-bilar, men det behövs ytterligare 35 miljarder kronor för att ersätta hela vagnparken. De pengarna finns inte och därför tvingas man – i likhet med Storstockholms lokaltrafik! – köra på fälgarna. Med ökade kostnader för framför allt oplanerade reparationer.

    Not. Det finns två stora och några mindre postfackföreningar i USA. APWU är allra störst med sina 220.000 medlemmar. APWU organiserar bl.a. chaufförer, tekniker och sorterare. NALC är ungefär lika stort och organiserar stadsbrevbärarna. Lantbrevbärarna har ett eget fack liksom tjänstemännen.

    Finland: Momsen tas bort
    Den finländska riksdagen beslutade i mars att fr.o.m. den 1 juni i år avskaffa den 23-procentiga momsen på de posttjänster som räknas in under den samhällsomfattande posttjänsten.
      På sikt innebär det lägre porton för de privatkunder som inte själva kan lyfta av momsen. I inledningsskedet tänker dock finska Posten, Itella, inte låta momssänkningen slå igen fullt ut; man tänker, enligt pressupgifter, behålla en hel del av mellanskillnaden. Man gör det med hänvisning till att man i och med momsbefrielsen på dessa försändelser inte längre kan lyfta av momsen för denna del av verksamheten.
      Det finska beslutet överensstämmer med EU:s regler; enligt dessa ska samhällsomfattande posttjänster vara momsbefriade. Beslutet gäller även för Sverige, som i alla andra fall vill vara bäst i klassen när det gäller att följa EU:s alla påbud. Dock inte här. Posten är emot mpmnsbefrielsen, inte minst på grund av att det då blir dyrare att lägga ut verksamhet på entreprenader och bemanningsföretag. Man har än så länge regeringens stöd. Konkret visar det sig bland annat genom att man i den nya postlagstiftningen inte pekar ut något företag som ansvarig för den samhällsomfattande posttjänsten. Den ska finnas enligt lagen – men "marknaden" ska sköta om den. Och "marknaden" i allmänhet kan inte momsbefrias!
      Visst är det fantastiskt!

    Jan Åhman




    Internationella nyheter
    Sista etappen i EU:s omreglering

    EU
    Vid årsskiftet togs det sista – och viktigaste – skyddet för att behålla en god och prisvärd allmän postservice bort inom EU. Då upphörde monopolet på 50-gramsbrevet.
      Flera länder hade ju redan tidigare omreglerat fullt ut, och några länder har fått en respit på två år.
      Sex länder hade redan tidigare avskaffat monopolet: Sverige, Estland, Finland, Tyskland, Holland och Storbritannien.
      Från årsskiftet upphörde det i Österrike, Belgien, Bulgarien, Danmark, Frankrike, Irland, Italien, Malta, Portugal, Slovenien och Spanien.
      Tio länder har fått ytterligare två år på sig: Cypern, Tjeckien, Luxemburg, Grekland, Ungern, Lettland, Litauen, Polen, Rumänien samt Slovakien.

    Holland
    är ett av de länder som sjunkit djupt ner i omregleringsträsket. Holländska Posten, TNT, är redan bolagiserat och privatiserat till 50 procent minus en röst och marknaden släpptes fri 2009.
      TNT:s senaste drag är att göra sig av med 11.000 anställda. I en framtvingad överenskommelse – trots strejker kom de fackliga organisationerna inte längre – börjar man med att sparka 2.800 personer. Den fackliga anslutningen är mycket låg inom TNT och missnöjet bland personalen stort. Man säger sig från företagsledningen acceptera en plan för att förbättra personaltrivseln – frågan är bara hur, när man målmedvetet går in för att ersätta heltid med deltid och helst betala brevbärarna med styckeersättning!

    Schweiz
    I Schweiz överlämnade postfacket, Syndicom, i början av hösten ett upprop till parlamentet med 100.000 namnuderskrifter, där medborgarna protesterar mot en omreglering ("liberalisering") av postmarknaden. "Det krävs en reglerad brevmarknad för att garantera en samhällsomfattande postservice från lokala postkontor", kommenterade ordföranden Alain Carrupt överlämnandet.
      Glädjande nog gick parlamentet på den linjen och beslöt senare under hösten att behålla monopolet på 50-gramsbreven. Man konstaterade i likhet med den fackliga organisationen att en sådan reglering är nödvändig för att tillhandahålla en allmän postservice med hög kvalitet till rimliga priser.
      Däremot öppnade parlamentet för att ersätta postkontor med privata ombud. Syndicom fortsätter att motsätta sig den "smygprivatisering" av Posten som detta innebär.

    Finland
    Våra finska kamrater (i Post- och logistikunionen, PAU) förhandlade klart ett nytt avtal i november. Det krävdes stridsåtgärder, både vilda och ovilda, för att få igenom ett nytt avtal. Jag vet inte vad utfallet blev i lönedelen, informationen på webben är bristfällig, men det kan vara intressant att notera vilka frågor som var uppe till behandling:

    • Kollektivavtalsbestämmelserna om nattarbete bör skärpas.
    • Användning av underentreprenader och hyrd arbetskraft som ett sätt att flytta arbetet till billigare kollektivavtal bör förhindras.
    • Kollektivavtalet bör innehålla bestämmelser om förändringstrygghet vid omställningar och uppsägningar.
    • Deltidsanställdas ersättning för tilläggsarbete bör höjas.
    • De fastanställda och visstidsanställda arbetstagarnas anställningsförhållanden bör tryggas.
    • Delade arbetsskift bör förhindras.

    Bekanta frågor!

    Nu hade man ytterligare ett mål i förhandlingarna:
    • Sammanslagningen av den tidiga tidningsutdelningen och grundutdelningen (nattarbete inom grundutdelningen) bör förhindras.
        Samtidigt som avtalsförhandlingarna pågick behandlade riksdagen en ny postlag. I den skulle man, var det tänkt, sänka kvalitetskravet för den samhällsomfattande posttjänsten. Genom att förlänga A-brevens befordringstid till 0-2 skulle det bli möjligt att dela ut dem tillsammans med morgonttidningarna på efternatten/tidig morgon dag 2. Vilket skulle innebära nattjänstgöring för 7.000 brevbärare om man ville stanna kvar i Posten (Itella på finska!). Den kanske största vinsten med konflikten var därför att lagförslaget drogs tillbaka och 0-1 befordran kvarstår.

    Frankrike
    Man kan fråga sig hur det står till i den franska Posten. 71 postanställda har tagit sina liv under det senaste året och enligt de fackliga organisationerna har självmorden koppling till arbetsförhållandena i La Poste. Vilket naturligtvis förnekas av arbetsgivaren.

    Det löneavtal som nyligen slöts lär inte göra de anställda så mycket gladare. Lönerna höjs med 0,6% den 1 april i år och 1,2% den 1 september. Övriga förmåner ("fringe benefits") höjs med 1,8% den 1 juli. Begynnelselönen i La Poste uppgår därmed till 1.528 euro/månad (ca 13.000 kronor)!

    USA
    USPS har bekymmer med lönsamheten. Det senaste räkenskapsåret (okt 2009 - sept 2010) slutade med en brakförlust på 8,5 miljarder dollar (ca 50 miljarder kronor). Detta trots att man de senaste två åren dragit ner kostnaderna med 9 miljarder dollar (57 miljarder kr) och minskat antalet anställda med 105.000 MA!
      Volymerna minskade totalt med 3,5 procent. A-breven ("first class") minskade mest, med 8,6% 2009 och – en viss förbättring – 6,6% 2010.
      Intäkterna uppgick till 67,1 miljarder dollar (ca 421 miljarder kronor).
      De sjunkande volymerna och därmed intäkterna är naturligtvis ett problem för USPS, liksom för alla postföretag/förvaltningar. Den främsta orsaken till US Post katastrofala resultat är emellertid de nya regler för finansiering av postpensionärernas framtida sjukvårdskostnader, som Bush-regeringen införde. Reglerna innebär att USPS i förväg måste sätta av stora belopp – 5,5 miljarder dollar/år – på ett sätt som ingen annan myndighet eller något annat företag i USA behöver göra. Det påpekar samtliga postfack den 12 januari i år i en gemensam skrivelse till president Obama. Man uppmanar honom att snarast ändra reglerna för att på så sätt rädda 100.000 "good middle-class jobs" och stabilisera USPS finansiella ställning; "a healthy postal system is critical for a healthy U.S. economy", som man uttrycker det i uttalandet.

    Förhandlingar om ett nytt avtal pågår f.n. med APWU (det ena av de två stora postfacken; organiserar bl.a. terminalarbetarna). Avtalet löpte ut redan i höstas men förhandlingarna går kärvt och några av de mindre facken har redan släppt dem för att låta saken gå till tvångsmedling. Postanställda har ingen strejkrätt i USA; kommer man inte överens i förhandlingar går avgörandet till en form av skiljedom. Det andra stora postfackets, NALC (stadsbrevbärarna), avtal löper ut först senare i år.

    USPS har fått problem med "arbetarskyddsstyrelsen", OSHA, som bötfällt företaget för allvarliga brister i elsäkerheten vid ett flertal sorteringsterminaler. Bötessumman för de hittills 30-talet terminaler som fällts uppgår till drygt 6 miljoner dollar.

    Storbritannien
    Som man ropar får man svar. Är svaret fel, så ropar man en gång till... De utredningar som föregick den svenska bolagiseringen och omregleringen av postmarknaden kom fram till att det existerande brevmonopolet och affärsverket Posten fungerade alldeles utmärkt ... så beställde man en utredning till...
      I Storbritannien verkar man ha fått rätt svar nästan direkt, möjligen först på andra försöket. Den uppdaterade s.k. Hooperrapporten förespråkar en privatisering av Royal Mail och redan den 10 september förklarade den nytillträdda regeringen att man i vinter kommer att lägga ett förslag i parlamentet som innebär en fullständig privatisering.
      Läsningen av lagförslaget pågår f.n. i parlamentet. Samtidigt fortsätter postfacket, CWU, sin kamp för att förhindra en utförsäljning.
      Man hänvisar till att de opinionsundersökningar som genomförts visar att britterna ogillar en utförsäljning. Bland annat ansåg 82 procent av de tillfrågade (helt rätt, utifrån våra svenska erfarenheter) att priserna kommer att stiga vid en utförsäljning.
      Man påpekar också att det statsägda Royal Mail är ett framgångsrikt företag:

    • Vinsten 2010 uppgick till drygt 4 miljarder kronor, en ökning med 26% från året innan
    • Moderniseringen av Royal Mail är finansierad, det finns inget behov av extern finansiering från privata intressen.
    • Förra årets överenskommelse med de fackliga organisationerna stöder en fortsatt moderniering av Royal mail
    • Royal Mail är för första gången på ett decennium inne i en period av stabilitet. En utförsäljning hotar denna stabilitet och underminerar ett fortsatt genomförande av förra årets avtal om fortsatt modernisering, mm.

    Följ CWU:s kamp HÄR!

    Frågan är vad som kommer att hända i Sverige: Om och i så fall när den sittande högeralliansen tänker utnyttja det riksdagsmandat för en utförsäljning som man skaffade sig redan vid bildandet av Posten Norden!

    Serbien
    Balkanländerna reser sig efter de förödande krigen på 90-talet. I Belgrad i Serbien ska man bygga en ny 28.000 kvm stor paket- och brevterminal, utrustad med moderna maskiner, etc.
      Kanske ska vi skicka dit Rosersbergskramarna så att de kan göra litet nytta på ett ställe där det verkligen behövs en ny terminal!

    Ryssland
    Den nytillträdde chefen för ryska Posten, Alexander Kiselev, konstaterade vid ett anförande i november hos Allryska Kommunikationsfackföreningen, att de 400.000 anställda är dåligt betalda. Lönerna ska höjas lovade han, samtidigt som produktiviteten måste förbättras.
      Enligt hans anförande höjdes lönerna under 2010 med 12 procent och han förutspådde en lika stor löneökning under 2011.

    Ryska och italienska Posten har slutit ett avtal om samarbete för att modernisera de 40.000 ryska postkontoren och distributionsnätet samt utveckla finansiella tjänster.

    UNI:s kongress
    SEKO är anslutet till Union Network International, UNI, som höll sin tredje världskongress i Nagasaki i Japan i slutet av förra året. Förbundet var representerat vid kongressen med flera deltagare, men mig veterligen har det inte skrivits något om saken i exempelvis SEKO-magasinet.
      UNI är liksom SEKO ett konglomerat med många olika branscher. Kongressen antog flera uttalanden, bland annat ett till stöd för post- och logistikbranschen.
      Man konstaterar i uttalandet att omregleringarna skadat postbranschen och resulterat i förlorade jobb, sämre service, social dumping och en antifacklig praktik. Uttalandet kräver att EU gör ett uppehåll i genomförandet av det tredje postdirektivet och träffar UNI för att hitta lösningar som förhindrar social dumping och orättvis konkurrens och bibehåller en prisvärd och allmänt tillgänglig postservice inom hela unionen.

    UNI antog också ett solidaritetsuttalande med anställda i DHL, som tyska Posten numera kallar sig. Det må vara att DHL på hemmaplan har avtal och hyfsade relationer med det tyska facken och de 280.000 anställda i Tyskland, men för bolagets 200.000 anställda i andra länder gäller hårdare villkor. I exempelvis Malawi vägrar man att förhandla med det nationella facket. Uttalandet kräver också att de övriga stora logistikföretagen, TNT, UPS, Fedex och GeoPost upphör med antifackliga åtgärder som att avskeda fackligt anslutna.
      Noteras kan också att fackliga representanter från Norge, Finland och Danmark demonstrerade mot DHL:s personalpolitik utanför 2010 års Postexpo, som gick av stapeln i Köpenhamn. Man blev dock snabbt bortkörda av vakterna från området framför entrén.

    Jan Åhman

    Till förstasidan





    Gaza boat goes postal....

    ...och andra internationella nyheter, september 2010.

    Storbritannien
    Den nya högerregeringen – ännu något mera höger än Blair/Brown – har utsett investmentbanken UBS som rådgivare för att se över ägarskapet i Royal Mail. I klartext handlar det om att man vill sälja ut en del av företaget till privata intressen och den vägen dra in 100 miljarder kronor till statskassan.

    Royal Mail har nyligen bytt vd. Den omstridde Adam Crozier fick gå och in kom istället Moya Greene, som hämtades från vd-posten i kanadensiska Posten. Frågan är om man inte hamnat ur askan i elden när det gäller den under lång tid ansträngda relationen mellan företagsledning och anställda i Royal Mail. En talesman för kanadensiska postfacket säger att Moya Greene hos dem "kommer att bli ihågkommen för underbemanning, överbelastning, militär disciplin och ett dysfunktionellt förhållande till de anställda". Ajajaj!

    Tyskland
    Deutsche Post DHL, som tyska Posten numera kallar sig, omsatte under första halvåret nästan ofattbara 235 miljarder kronor. Vinsten uppgick till 17 miljarder kronor.
      Nu är det inte tillräckligt för aktieägarna och direktörerna.
      I en intervju med Berliner Zeitung förklarar vd Frank Appel att de gällande reglerna, som innebär att portot bara får höjas när inflationen är hög, var förnuftiga bara så länge volymerna ständigt ökade. Så är inte längre fallet, "idag lägger brevbäraren bara ett brev i lådan, när han tidigare lade i två, det kostar oss pengar", påstår han med en viss överdrift. Volymerna har gått ner, men knappast halverats.
      Han aktualiserar också frågan om sexdagarsutdelningen på nytt. "Den har bara ett begränsat värde för kunderna", menar han, samtidigt som han bedyrar att det inte finns några planer på att införa femdagarsutdelning.
      Samtidigt reser företagets styrelseordförande Jürgen Gerdes runt och förbereder de anställda på kommande stora åtstramningar. Uppgifter om att skära ner kostnaderna med närmare tio miljarder under de kommande tolv månaderna har förekommit i affärspressen, men hittills förnekats av företagsledningen.

    Svindlande affärer
    Holländska Posten, numera under varumärket TNT, omges ständigt av rykten. Ett av de sensate går ut på att bolaget sitter i förhandlingar med riskkapitalbolaget CVC om att de ska köpa in sig i TNT:s brevdivision. Enligt ryktena skulle CVC vara berett att satsa upp till 1,9 miljarder dollar (ca 14 miljarder kronor) på TNT.
      CVC ägde tidigare en del av danska Posten, men blev utköpt i samband med fusionen. Däremot behåller de sina 49,9 procent i belgiska Posten och funderar nu på att notera bolaget på börsen i Bryssel. CVC påstås också ha blivit erbjuden att köpa en tredjedel av brittiska Royal Mail. TNT är Europas näst största postföretag (efter tyska Deutsche Poste DHL) med sina 160.000 anställda. Man har meddelat personalen att man tänker göra sig av med bortåt 10.000 heltidsanställningar. Brevbärare och sorterare som idag arbetar mer än 25 timmar/vecka kommer att bli av med jobben, medan de som jobbar 15 timmar får stanna - och arbeta mer flexibelt, meddelar företagsledningen.

    Vi ser här vad som väntar även oss som arbetar inom Posten Norden, om den nuvarande högerregeringen får sitta kvar en mandatperiod till – både vad gäller utförsäljning och anställningsvillkor.

    Ryska Posten
    Ryssland är ju under Putins styre ett riktigt tjyvsamhälle. Oligarkerna har lagt under sig mycket av de tidigare statliga företagen och gjort sig själva till miljardärer. Korruptionen är utbredd och nu har även Posten dragits ner i smutsen. Den nytillsatte chefen Alexander Kiselyov tillhör Putingänget och sedan han blev chef gynnas vissa företag i alla upphandlingar. De företag som inte längre får sitta med runt bordet har förstås klagat, och president Medvedev lovar att "bonk some heads" om anklagelserna visar sig riktiga. Men vad ska han göra, när det är Putins gäng som styr....

    Även om man nu satsar på maskinell sortering – en ny terminal har invigts i Moskva – har kvaliteten fortfarande stora brister. Ett brev inom Moskvaregionen tar fyra dagar för att nå adressaten, och tydligen går det inte så mycket fortare om man betalar extra och skickar express. Den statliga tillsynsmyndigheten har nyligen bötfällt företaget eftersom fyra av tio försändelser kom fram för sent.

    Kanada
    Kanada är ju inte med i EU, så de behöver inte lyda EU-direktivens alla paragrafer. Nu är emellertid de ekonomiska intressena sammanflätade och därför pressar EU på i de förhandlingar som förs med Kanada om ett nytt handelsavtal, CETA.
      Den kanadensiska regeringen har nu gått "frihandels"intressena till mötes en bit genom att i juni avskaffa kanadensiska Postens ensamrätt på utrikes försändelser.

    USA
    Jag skrev nyss att Ryssland är ett tjyvsamhälle; detsamma kan utan tvekan sägas om USA. Facklig organisering är ingen självskriven rättighet, lagstiftningen sätter många käppar i hjulet för den som vill organisera sig själv och/eller andra. Lagstiftningen och reglerna varierar dessutom från bransch till bransch. De två privata express- och paketjättarna UPS och Fedex lyder under olika lagar. UPS får rätta sig efter National Labor Relations Act medan Fedex, som bildades som ett flygbolag, ligger under The Railway (sic!) Act. I UPS är merparten av de anställda fackligt organiserade i Teamster, delvis på grund av att Laborc relations Act tillåter lokal organisering och strejker. Fedex är ökänt fackföreningsfientliga och har stöd i Railway Act som förbjuder strejker och kräver fullständig organisering i hela företaget på en gång.
      Nu bedriver anställda i Fedex och Teamsters med stöd av demokratiska politiker en kampanj för att Fedex ska omfattas av samma regler som UPS – och Fedex bedriver förstås en motkampanj. Lobbyisterna går på högvarv, och dollarmiljonerna rullar....

    Annars är den stora postfrågan i USA just nu USPS krav att få införa femdagarsutdelning för att få bukt med de stora underskotten. Saken dominerade de två stora fackförbundens, APWU och NALC, kongresser nyligen. Båda förbunden kräver bibehållen sexdagarsutdelning. Det är inte så konstigt med tanke på att USPS räknar med att minska antalet arbetstimmar med motsvarande 25.000 heltidare.
      Jag hoppas att i ett kommande nummer litet utförligare rapportera om debatten i USA.

    EU-direktivet
    ålägger ju de flesta medlemsstaterna att avskaffa de sista resterna av brevmonopolet fr.o.m. den 1 januri 2011. Det går litet trögt på många håll. Idag är det bara Sverige, Finland, Storbritannien, Holland och Tyskland som lever upp till de EU-regler som gäller från nyår. Som jag skriver på annan plats i denna tidning har danskarna förebrett sig genom att bland annat inrätta en fond som ska stötta den samhällsomfattande servicen. Även spanjorerna tycks ha löst frågan på samma sätt. spanska Posten ska ansvara för samhällssevicen och finansieringen ska garanteras av en fond.

    Kanada - Israel
    Israel gör som bekant allt de kan för att göra livet surt för palsestinierna. All post till och från de palestinska områdena går – naturligtvis – genom den israeliska Posten. Nu har de nyligen helt ställt in leveranserna av post till Gaza. Som en följd av detta meddelade kanadensiska Posten att de inte längre kan ta emot försändelser till Gaza. Vid en förfrågan hos svenska Posten känner man inte till saken. Hursomhelst så föreslog kanadensiska posfacket (CUPW) att den som ska skicka brev till Gaza gör det med det kanadensiska "Ship to Gaza" som ska avsegla under hösten och som CUPW stöder!

    Chile
    5.000 chilenska postanställda strejkade under fyra dagar i augusti för att få igenom ett bättre löneavtal.
      Resultatet blev ett treårsavtal som ger löneökningar på 11,62 procent ("den största höjning som man någonsin uppnått") med regelbundna justeringar samt – om jag har fattat den korthuggna texten rätt – en engångsutbetalning på 12.600 kronor per anställd när förhandlingarna är avslutade.

    Jan Åhman





    Internationella nyheter maj 2010
    Femdagarsutdelning i USA?

    Brittiska konflikten löst med nytt avtal? • EU-smittan sprider sig


    Femdagarsvecka i USA...
    US Post har stora problem med ekonomin för närvarande. Förlusten låg på närmare 4 miljarder dollar (ca 30 miljarder kronor) för det senaste räkenskapsåret (april 2009 - mars 2010) och väntas stiga ytterligare under det kommande året.
      Det är naturligtvis lågkonjunkturen som plågar – men också politiska beslut. På samma sätt som man i Sverige förde över pensionsskulden på Posten AB innebar Postal Accountability and Enhancement Act från 2006 (jag skrev utförligt om den i Facktuellt, artiklarna finns på webben) att sjukvårdskostnaderna för postpensionärerna fördes över från staten till USPS. Man behöver sätta av 4-5 miljarder dollar årligen för att klara åtagandena. Det vill både företagsledningen och de fackliga organisationerna få en ändring på.
      På den punkten är man överens. Det är man däremot inte när det gäller ledningens krav att slopa lördagsutdelningen. Det två största postfacken, CWU (som bl.a. organiserar terminalarbetare och chaufförer) och NALC (stadsbrevbärarna), motsätter sig en indragning: det skulle ju innebära en sämre service och färre jobb. Ledningen, å andra sidan, anser att företaget sparar 3,5 miljarder dollar årligen, på längre sikt ännu mer.
      USPS styrelse lämnade den 30 mars över sitt förslag till Postal Regulatory Commission. Det går därefter – om PRC bifaller det, vilket de väntas göra – vidare till kongressen för godkännande. Det kan bli knepigare. Visserligen stöder en majoritet av tillfrågade medborgare femdagarsutdelningen, enligt Gallups opinionsundersökningar – folk är mer oroade över de parallella planerna på att även stänga postkontor – men i kongressen är det många viljor som ska jämkas samman. Och de fackliga organisationerna kampanjar som sagt för att behålla lördagarna.
      Godkänner kongressen förändringen är avsikten att femdagarsutdelningen ska genomföras under det första halvåret 2011.

    ...och norrmännen hakar på!
    I de allra flesta länder delas posten fortfarande ut sex dagar i veckan; så även i Norge. I april uttalade sig Posten Norges vd Dag Mejdell i en tidningsintervju för att femdagarsvecka införs i Norge. Ett förslag som de ansvariga politikerna sade sig inte ha någon sympati för.
      Vilket gladde vår norska systerorganisation Postkoms ordförande:
      – Vi anser att lördagsutdelning i hela landet är viktig, kommenterade han Mejdells försöksballong, och fortsatte:
      – Det glädjer mig att statsminister Jens Stoltenberg och ansvariga transportpolitiker från alla partier stöder vår uppfattning.

    ... och holländarna.
    Holländska TNT:s vd Peter Bakker kallade nyligen sexdagarsutdelningen för "nonsens" i en intervju för tidningen Die Welt. Utdelning tre dagar i veckan skulle räcka, enligt hans uppfattning.

    ... och nya zeeländarna
    NZ Posts styrelseordförande Jim Bolger uttalar sig i samma riktning i en skrivelse till ministern med ansvar för de statliga företagen. Indragen lördagsutdelning eller utdelning varannan dag är – enligt NZ Posts styrelse – två alternativ för att möta de minska brevvolymerna. Man hänvisar till att Australien redan har dragit in lördagarna och i USA förbereds samma sak.

    ...allt för profiten?
    De olika försöksballonger som nu skickas upp för att minska antalet utdelningsdagar har till en del en saklig grund i sjunkande brevvolymer på grund av övergång till elektroniska medier och/eller rena besparingsåtgärder hos stora kunder som bankerna. Till en del beror problemen på politiska omregleringsbeslut – dessa kan naturligtvis återregleras, om viljan finns.
      Men samtidigt som olika postchefer är ute och vill försämra servicen visar kvartalsrapporterna starka siffror från bland andra de svenska, norska, tyska, brittiska och japanska postföretagen. En nerdragen service skulle såklart bättra på siffrorna ytterligare och – vilket man inte ska glömma – göra bolagen mer attraktiva att sälja ut till privata intressenter.

    EU-smittan sprider sig
    När innehållet i de förhandlingar som förs mellan Kanada och EU om ett handelsavtal blev offentligt, visade det sig att EU-smittan sprider sig.
      Idag har den kanadensiska Posten (liksom f.ö. USA:s US Post) ensamrätt på brevbefordran mot att man svarar för en rikstäckande service.
      Det är inte klarlagt exakt vad som kommer att "liberaliseras", men avsikten är att postservicen (och annan samhällelig service) ska "konkurrensutsättas" enligt känt EU-manér.
      Högern har tidigare gjort flera framstötar för att omreglera postverksamheten, men misslyckats i de vanliga demokratiska institutionerna. Det är också en typiskt EU-smitta att man nu genom ett handelsavtal med EU försöker att bakvägen bryta upp brevmonopolet och därmed fördyra och försämra samhällsservicen.
      Också detta en klassisk EU-politik!

    Tyska maskiner till Kina
    Siemens har fått en order att leverera två sorteringsmaskiner (småbrev) till en (i den första fasen) 135.000 kvm stor sorteringsterminal i Peking. Terminalen är den största av sju planerade A-postterminaler i Kina.
      Det låter litet futtigt med bara två sorteringsmaskiner i en så stor terminal, så man får väl anta att det kommer en fortsättning...

    USA: Anthraxutredningen stängd
    Alla som arbetar på terminalerna minns den panik som spred sig 2001 sedan fem personer, bland dem flera postisar, dött av mjältbrand i USA. Minsta lilla vita pulver så gick larmet. I USA installerades elektroniska sensorer i sorteringsmaskinerna, till stora kostnader och en stor sorteringsterminal i Washington hölls stängd i flera år för sanering.
      Smittan spreds genom att mjältbrandssporer skickats i brev, adresserade till lagstiftare och nyhetsbyråer i USA.
      Först den 19 februari i år avslutade FBI fallet. Man konstaterar att den ende skyldige är Bruce Ivins, en arméanställd forskare. Han åtalades aldrig utan tog sitt liv innan myndigheterna kunde gripa honom. Han led av psykiska problem. Påstår i alla fall FBI.
      Som i alla sådana här fall sprids den ena konspirationsteorin efter den andra. Det finns de som tvivlar på att Ivins var ensam gärningsman; man menar att det hela var iscensatt av Bush-administrationen för att skrämma upp folk och hetsa mot det de kallar den "islamistiska terrorn".
      Inte så konstigt att sådana teorier florerar med tanke på att myndighetspersoner inledningsvis faktiskt spred misstankar om att det var al-Qaida som låg bakom de smittade breven.
      Litet ironiskt alltså att det i själva verket – i alla fall enligt polisutredningen, man vet ju aldrig med FBI! – var en av USA-militärens egna som låg bakom morden.

    Moms eller inte moms...
    ...det är frågan.
      När svenska Postens bolagiserades och marknaden omreglerades momsbelades samtidigt breven. Dåvarande företagsledning med Dahlsten i spetsen var för moms på breven: det skulle nämligen göra det billigare att lägga ut städning, transporter, sortering, mm, mm på entreprenad (bemanningsföretag!). I och med momsbeläggningen kan man nämligen lyfta av momsen för sådana externa tjänster, vilket man inte kunde göra så länge breven var momsbefriade. Företagskunderna drabbades ju inte heller av momsen, eftersom de lyfter av den. De som i slutänden fick betala momsnotan var förstås privatkunderna; för dem höjdes portot med 25 procent!
      I de allra flesta andra länder har man behållit momsbefrielsen på alla brevförsändelser för de nationella postföretagen med motiveringen att detta ska kompensera åtagandet att dessa – trots omregleringar och i vissa fall privatiseringar – fortfarande står för den samhällsomfattande servicen. EU-domstolen slog i en dom 2007 fast samma princip: de posttjänster som ingår i den samhällsomfattande posttjänsten och som tillhandahålls av en operatör som åtagit sig detta, ska vara momsbefriade.
      Nu har regeringarna i både Tyskland och Storbritannien beslutat att momsbelägga de delar av brev- och paketförsändelserna som inte ingår i den samhällsomfattande posttjänsten – bland annat efter påtryckningar från russinplockarna, som ansett att momsbefrielsen gynnat Deutsche Post och Royal Mail.
      Det är med andra ord inte alldeles enkelt att förstå detta med moms eller inte moms; om det är bra eller dåligt; och för vem det är bra och för vem det är dåligt. Posten Norden påstår – utan den minsta motivering – i sitt remissvar på Postlagsutredningen att en återinförd momsbefrielse av breven i Sverige skulle kosta Posten en miljard. Varför, kan man fråga sig.
      Nu behöver Nordström & co inte oroa sig för det. I regeringens lagrådsremiss går man på utredningens linje och föreslår att ingen operatör ska pekas ut i den nya Postlag som man vill driva igenom till den 1 juli i år; marknaden förutses klara av att tillhandahålla den samhällsomfattande posttjänsten. Därmed finns inte heller någon EU-rättslig grund för en återinförd momsbefrielse.

    TNT styckas upp...
    Holländska Posten, TNT, är numera till hälften privatägt. De privata investerarna trycker nu på för att få en bättre utdelning på sina aktier. En metod är naturligtvis att pressa ner kostnaderna för löner och andra anställningsvillkor för dem som utför själva jobbet; det har jag skrivit om tidigare i Facktuellt. Man tog visserligen tillbaka de aviserade 15-procentiga lönesänkningarna men hotar nu istället med mer deltid, franchising och outsourcing både i upphämtningen och utdelningen.
      En annan bland aktieklippare välprövad metod är att stycka upp ett företag i olika delar och sälja ut/lägga ner/börsnotera/etc. Den gamla hederliga tanken med en postservice till hög kvalitet och rimliga priser – för både brev och paket – åt alla medborgare gäller inte längre; nu är det investerarnas avkastning på aktierna som är riktmärket. För att tillfredsställa dessa intressen föreslår därför ledningen för TNT att man styckar av brevdelen för att antingen sälja av denna och/eller gå samman med ett annat företag.
      Som lämplig intressent nämns riskkapitalbolaget CVC Partners, som äger 50 procent av belgiska Posten och tidigare var delägare i danska Posten.

    ...liksom Deutsche Post....
    där en annan investerare, Union Investment, kräver att DP styckas upp i Deutsche Post (breven) och DHL (paketen). Motivet är detsamma, brevverksamheten är på nedgång och därför vill dessa investerare skära bort denna för att få en bättre avkastning och värde på aktierna i paketdelen.

    ...och Posten Norge!
    Norska Posten genomför nu en omorganisation som tycks sträva efter samma sak, att bättre kunna vara med och slåss på den växande logistikmarknaden i och med att man drar upp tydligare gränser mellan brev och paketverksamheterna.

    Storbrittanien I
    Kanske tänker sig TNT att de ska gå samman med Royal Mail? I varje fall väckte den avgående labourregeringens finansminister Mandelson privatiseringsplanerna till liv igen i ett uttalande – strax innan han avgår?. Efter starka protester – och finanskrisen som gav annat att tänka på – backade labourregeringen från att 2009 sälja ut 30 procent av Royal Mail.
      Nu påpekade Mandelson att försäljningen kan bli aktuell igen – med motiveringen att man kan behöva en strategisk partner för Royal Mail.
      Förutom TNT har även här CVC Partners nämnts som lämplig kandidat.

    Storbritannien II
    Den 8 mars slutfördes förhandlingarna mellan Royal Mail och CWU om ett nytt avtal. Den 27 april godkände medlemmarna slutligen avtalet efter en medlemsomröstning där tvåtredjedels majoritet röstade för avtalet (41.223 ja och 21.368 nej).
      Avtalet är treårigt.
      Arbetstiden förkortas till som mest 39 timmar; i praktiken har de flesta en lägre veckoarbetstid.
      Förlängd betald mammaledighet från 18 till 26 veckor och pappaledighet från en till två veckor.
      Royal Mail förbinder sig att minst 75 procent av de anställda ska vara heltid.
      De fasta lönerna höjs med 2% i april i år, 1,4% april 2011 samt 3,5% april 2012.
      Dessutom tillkommer engångsbelopp med 400£ när avtalet är undertecknat (=dvs när medlemmarna röstat ja, annars inga pengar!) och 1.000£ när varje arbetsplats har "levererat" de "planerade förändringar" som avtalet förutsätter.
      Det här är antagligen avtalets akilleshäl. En förutsättning för lönehöjningrna och de andra positiva delarna i avtalet är att facket och dess medlemmar accepterar en "modernisering" av Royal Mail, vilket bland annat innebär ökad maskinell sortering och användande av annan teknik, senare inställelsetider, längre utdelningsperioder. Ett brittiskt "Brevservice 2009" och "Brev 2010" kan man säga.
      Dessutom genomförs den reform av gruppreklamen som gjordes i den svenska brevbäringen för mer än tio år sedan. Istället för en styckeersättning och begränsning av antalet försändelser blir det nu en fast ersättning och fler försändelser, oklart hur många.
      "Moderniseringen" kommer precis som hos oss att innebära färre terminaler, färre anställda, ett tyngre arbete, osv. Parterna är enligt avtalet överens om att övertalighet ska lösas genom frivillighet och nya scheman ska ta hänsyn även till de anställdas behov, etc, etc.

    Demonstration i Bryssel
    Den 14 april demonstrerade vår fackliga international UNI Post återigen i Bryssel, mot den fullständiga omreglering som träder i kraft vid kommande årsskifte.
      Demonstrationen ingick som en del i den kampanjvecka mot eu-direktivet som UNI genomförde. Fackliga representanter och postarbetare från många länder deltog i manifestationen, bland andra våra kamrater från Norge och Danmark. Om några svenskar fanns på plats förtäljer inte historien; i vanlig ordning anses dessa manifestationer mot EU:s postpolitik inte värda att bevakas av vår press (förutom Facktuellt förstås!) – och inte heller att delta i?

    F.ö. kan det noteras att den danska regeringen på nytt framfört farhågor mot den slutliga omregleringen (den sista delen av monopolet på 20-gramsbreven tas bort vid nyår) mot bakgrund av de snabbt sjunkande brevvolymerna.

    Portugal
    Den ekonomiska krisen skakar återigen de europeiska marknaderna.
      Portugal är ett av de länder där överheten kört ekonomin i botten, och där folk nu ska betala notan.
      Den 27 april inledde det portugisiska postfacket en strejk mot regeringens planer på att frysa lönerna i tre år och privatisera Posten 2013.

    Jan Åhman





    Internationella nyheter januari 2010
    Tyska minimilöner och brittiska springnotor

    Från fyra till tre
    Även i den södra halvan av Posten Norden stänger man terminaler. 260 anställda blir av med jobben när Midtsjällandsterminalen i Ringsted läggs ner och sorteringen flyttas till Köpenhamn. Därmed återstår tre danska brevterminaler: Köpenhamn, Århus och Fredericia.

    Omreglering = lägre löner
    UNI – den fackliga international som bl.a. organiserar postanställda – har undersökt löneläget i de "gamla" postföretagen jämfört med de nya som etablerat sig tack vare omregleringen.
      Man har undersökt 20 europeiska länder. I genomsnitt tjänar en postarbetare 24 procent mer i de gamla företagen, jämfört med de nya.
      I exempelvis Storbrittanien tjänare en anställd i Royal Mail 1.664€ (16.875 kr) i månaden; hos russinplockarna är lönen 1.100€ (11.154 kr).
      En del av förklaringen till skillnaderna är att de "nya" företagen naturligtvis har en yngre personal; men det förklarar bara en mindre del av de lägre lönerna (liksom andra sämre anställningsvillkor).

    Bråk om tyska minimilöner...
    Dessa företags lönsamhet (liksom mycket av annan omreglerad verksamhet) bygger nämligen på sämre villkor för dem som gör jobbet.
      I Tyskland fastställde regeringen i samråd med Deutsche Post/DHL och facket en minimilön för postbranschen på 8€/tim (81 kr/tim = ca 14.000 kr/mån; i Sverige är minimilönen i Posten för den som fyllt 18 år 17.500 kr). Minimilönen gäller fr.o.m. 1 januari 2008. Det blev naturligtvis ett dj-vla liv på Springerkoncernen och andra lågprisbolag som konkurrerar med Deutsche Post. De gick till författningsdomstolen, som nu har gett dem rätt. Beslutet fattades, enligt domstolen, på formellt felaktiga grunder och är därför inte bindande.
      Deutsche Post uppmanar nu regeringen att ta ett nytt beslut om minimilön inom branschen. Vilket försvåras något av att kristdemokraterna nu är i koalition med liberalerna och inte socialdemokraterna, som var fallet när det förra beslutet togs.
      Samtidigt har Deutsche Post själva startat ett lågprisbolag och hotar nu med att utvidga den verksamheten.

    ...och holländska
    Samtidigt som Deutsche Post genom sitt bolag DHL Global Mail bedriver en motsatt politik i Holland. Där motarbetar man holländska Posten, TNT, i deras ansträngningar att få den holländska regeringen att införa minimilöner inom postbranschen! Så bisarr är numera den omreglerade postvärlden. I Holland har 30-40 procent av dem som arbetar i de nya företagen betalt per försändelse, utan sociala försäkringar, pensionsavtal, semester- eller sjukersättning.
      Den här situationen påverkar naturligtvis villkoren även för dem som fortfarande arbetar i "gamla" Posten. TNT och de holländska fackföreningarna har nyligen slutit ett avtal som gäller från 1 april 2009 - 31 december 2011. De sammanlagda lönehöjningarna för dessa 33 månader uppgår till fantastiska 1,9 procent. Avtalet innehåller också en "social plan" som genom avgångsvederlag ska stimulera till frivilliga uppsägningar för att lösa den stora övertalighet, som företagsledningen har beslutat om.

    Springnota
    Problemen för Royal Mail är långt ifrån lösta. Strejkerna vilar under tiden som förhandlingar pågår mellan postfacket, CWU, och Royal Mail. CWU kampanjar nu för att få labourregeringen att ta sitt ansvar för den upparbetade pensionsskulden i Royal Mail; den beräknas nu till över 100 miljarder kronor! Precis som i Sverige försöker regeringen ta en springnota på Postens pensionsskuld, vilket, också det som hos oss, försvårar för Royal Mail att göra nödvändiga investeringar i bland annat ny teknik.

    Små löneökningar
    Enligt en notis från CEP News höjs lönerna i Österrikiska Posten med 1,65 procent eller lägst 25€ (250 kr). I månaden får man anta och för 2010, men det står som sagt inte i den korta notisen.
      Enligt en annan notis ökade lönerna för de 37.000 anställda i schweiziska posten med 0,7 procent under 2009.

    Koldioxid
    Till sist noterar vi att International Post Corpration, IPC, en sammanslutning av 20 västliga postföretag (bl.a. Posten Norden) vid klimatmötet i Köpenhamm lovade att sänka koldioxidutsläppen med 20 pronet från 2008 till 2020.

    Jan Åhman

    Läs mer om den antifackliga politiken inom EU hos Nej till EU:s fackliga nätverk!





    Interimistiskt eld upphör i Royal Mail

    Den 5 november nådde parterna i den brittiska postkonflikten en interimistisk överenskommelse.
      Uppgörelsen innebär att postfacket, CWU, å sin sida ställer in de varslade strejkerna och utlovar arbetsfred över jultrafiken. Samtidigt håller man de medlemsomröstningar, som, om de kommande förhandlingarna inte leder någon vart, är den legala grunden för att med kort varsel kunna återuppta strejkerna, öppna.
      Royal Mail å sin sida utfäster sig att gå tillbaka till förhandlingsbordet i alla de olösta tvistefrågorna i Pay and Modernisation Agreement. Det gäller bland annat schemafrågor, förhållandet mellan hel- och deltidstjänster, hur den maskinella finställningen ska genomföras, "improved relationship", mm, mm.
      De fortsatta förhandlingarna ska genomföras skyndsamt och med stöd av brittiska LO, TUC, och den halvstatliga medlingsorganisationen, ACAS.




    Fortsatt konflikt i brittiska Posten

    2007 slöt det brittiska postfacket, CWU, ett nytt avtal om löner och anställningsvillkor, Pay and Modernisation agreement. Avtalet tillkom efter en lång, hård och bitter avtalsrörelse och till slut också efter medling/påtryckningar från brittiska LO. Avtalet innehöll förutom löneökningar nya – sämre – pensionsvillkor: höjd pensionsålder och övergång till ett premiebaserat system. Dessutom – och det har nu visat sig vara det mest kontroversiella – accepterade CWU en "modernisering" och "ökad flexibilitet" i postarbetet. Facket skulle, enligt avtalet, få ett större inflytande i den processen.
      Nu är det 2009 och striderna kring avtalet har blossat upp på nytt. Arbetsgivaren, Royal Mail, skrev när avtalet var underskrivet 2007 att det skulle "Ensuring all our peoples paid work hours are utilised". Det genomdriver man nu, och på egen hand. I alla fall anklagar CWU Royal Mail för att man inte låter facket och dess medlemmar vara delaktiga i "moderniseringen" av företaget. Modernisering och flexibiltet är som bekant vida begrepp. När man försöker förstå vad konflikten mera konkret handlar om är det påfallande hur bekanta frågorna förefaller att vara. Det handlar inte bara om att radera ut hemgångarna utan också sådant som heltids- eller deltidsanställningar, vettiga arbetsscheman, och, lustigt nog, senarelagd stopptid i brevbäringen. Det är så att säga den svenska modellen som arbetsgivaren med stöd av labourregeringen nu vill genomföra i Storbrittanien. I Sverige bolagiserades Posten och omreglerades postmarknaden för femton år sedan (postmarknaden omreglerades 1 januari 1993 och Posten bolagiserades 1 mars 1994) och med det försvann också hemgångarna och lönesänkningen inleddes; numera är slutlönen för en heltidsarbetande postarbetare nere i 18.500 kronor.
      Efter en rad korta strejker runtom i landet genomför nu CWU landsomfattande en- och tvådagarstrejker. När detta skrivs (4 november) pågår förhandlingar samtidigt som CWU utlyst nya strejker till den 6 och 9 november.





    Brittiska postisar strejkar

    Efter att förhandlingarna med arbetsgivaren om "moderniseringen" av Royal mail brutit samman, verkställer nu postfacket, CWU, den utlysta tvådagarstrejken. 42.000 anställda vid terminalerna och chaufförerna som kör mellanområdestransporter strejkar på torsdag den 22 oktober. Dagen därpå strejkar de 78.000 brevbärarna och brevlåde- och uppsamlingschaufförerna.
      Noteras kan bl.a. att Royal mail planerar att hyra in 30.000 strejkbrytare för att mildra effekterna av strejken!

    Jan Åhman

  • CWU:s hemsida





    Internationella nyheter hösten 2009
    Danska postfacket omprövar sin inställning till EU-direktivet

    Norska facket kräver att brevmonopolet behålls –
    vill att CityMail lägger ned sin verksamhet i Sverige och Danmark

    Storbrittanien
    2007 slöt det brittiska postfacket, CWU, ett nytt avtal om löner och anställningsvillkor, Pay and Modernisation agreement. Avtalet tillkom efter en lång, hård och bitter avtalsrörelse och till slut också efter påtryckningar från brittiska LO. Avtalet innehöll förutom löneökningar nya pensionsvillkor: höjd pensionsålder och övergång till ett premiebaserat system. Dessutom – och det har nu visat sig vara det mest kontroversiella – accepterade CWU en "modernisering" och "ökad flexibilitet" i postarbetet. Facket skulle, enligt avtalet, få ett större inflytande i den processen.
      Nu är det 2009 och striderna kring avtalet har blossat upp på nytt. Arbetsgivaren, Royal Mail, skrev när avtalet var underskrivet 2007 att det skulle "Ensuring all our peoples paid work hours are utilised". Det genomdriver man nu, och på egen hand. I alla fall anklagar CWU Royal Mail för att man inte låter facket och dess medlemmar vara delaktiga i "moderniseringen" av företaget. Företaget å sin sida ondgör sig över att en del brevbärare fortsätter att ta hemgångar och inte "arbeta alla de timmar de har betalt". Och under sommarperioden vägrar brevbärarna på många Londonkontor att "ta en eller två extra gator" så att man slipper anställa extrafolk eller betala ut övertid. Osv...
      I Sverige är allt detta historia. Här bolagiserades Posten och omreglerades postmarknaden för femton år sedan (postmarknaden omreglerades 1 januari 1993 och Posten bolagiserades 1 mars 1994) och med det försvann också hemgångarna och lönesänkningen inleddes; numera är slutlönen för en heltidsarbetande postarbetare nere i 18.500 kronor.
      CWU har under sommaren genomfört en rad korta strejker runtom i landet. Nu förbereds en landsomfattande strejk. En medlemsomröstning pågår och resultatet publiceras den 9 oktober – samtidigt som Labourpartiet håller sin årliga partikonferens. Ett labourparti som tillfälligt lagt planerna på en utförsäljning av Royal Mail på is efter starka protester från partiets gräsrötter och fackföreningsrörelsen (och allmänheten, 72 procent vill behålla Royal Mail i statlig ägo).

    Mer europeisk omregleringspolitik

    I Holland har fackföreningarna vid holländska Posten, TNT, begärt mer tid för att komma med alternativa förslag till företagsledningens uppsägningar av 11.000 anställda år 2012. I våras gick facken med på ett avtal som innebar 15-procentiga lönesäkningar i utbyte mot att ingen sades upp 2009-2011.

    I Tyskland har Deutsche Post meddelat att man i framtiden tänker betala minimilönen till nyanställda, enligt svensk modell. Man avser också att höja veckoarbetstiden från 38,5 till 40 timmar/vecka – utan kompensation.
      Som ett svar har tyska postfacket, Ver.di, påbörjat en serie "arbetsplatsmöten" som lett till kraftiga förseningar i postutdelningen i framför allt norra Tyskland.

    Belgiska Posten – fram till den dansk-svenska fusionen delägt av danska Posten – planerar att outsorca en stor del av brevbäringen till pensionärer, studerande och tillfälligt anställda som ska sköta om utdelningen. Det har naturligtvis kommit starka reaktioner från facken.

    Stor oro under himlen
    Det råder en stor oro under himlen i dessa ekonomiska (och politiska och militära) kristider.
      EU:s postdirektiv ligger visserligen fast, än så länge i alla fall. Den 1 januari 2011 släpps de sista 50 grammen fria för russinplockarna.
      Men protester hörs på många håll. I Storbrittanien fick labourregeringen åtminstone tillfälligt backa från planerna på en utförsäljning av Royal Mail.
      I Frankrike protesterar och strejkar de postanställda mot planerna på en bolagisering av franska Posten. Man hänvisar till hur det gick med de statliga tele- och gasbolagen: det började med ett statligt bolag ...för att sedan privatiseras.
      I Japan avsattes den regering som beslutat att stycka upp och sälja ut japanska Posten; den nya regeringen har frusit dessa planer. Wall Steet Journals kommentator är bekymrad: "The bad news is that the new leadership team is populated with antireformers, socialists and union leaders who combine an open hostility to free markets, deregulation and entreprenurship with a romantic longing for a somehow simpler, fairer economic and social system".   Just det, det är ett litet mer fair ekonomiskt och socialt system som vi längtar efter!
      Istället för den ruttna och korrupta och fräcka politik som här hemma i Sverige senast demonstrerats i utförsäljningen av Apoteket. Liksom bilbesiktningen, där den ansvarige svenske ministern till och med i förväg i en stor svensk dagstidning bekräftar att det kommer att bli dyrare att besikta sin bil när monopolet upphävts. Liksom det ju blivit inom i stort sett alla andra områden som omreglerats.

    Danska postfacket omprövar sin inställning till EU:s omreglering
    Det svenska postfacket, SEKO, har ju hittills ställt sig positiva till att svenska Posten gick samman med den danska, trots att detta innebär att vi ytterligare bygger oss fast i omreglerings- och bolagiserings- och privatiseringspolitiken. Även om det nya bolaget fortfarande är statsägt och riskkapitalbolaget CVC köptes ut.
      I Danmark börjar nu det danska postfacket, 3F Post, dra öronen åt sig. I ledaren i det senaste numret av medlemstidningen konstaterar man att fusionen när den nu genomförs i praktiken skiljer sig ganska markant från de första politiska avtal som slöts mellan länderna. Det blir mer och mer en koncern – centraliserad till Sverige – och mindre betydelsefulla nationella dotterbolag: "Reelt er Post Danmark blevet en ren driftsorganisation", konstaterar man.
      Syrligt noterar man också att av de 12 ledamöterna i koncernledningen är bara tre danskar – och för övrigt inte en enda kvinna.
      Post Danmark har tappat volymer i krisens spår och resultatet för första halvåret 2009 försämrades kraftigt. Detta – och den osäkerhet som den nya koncernen skapar – har fått det danska postfacket att, som man uttrycker det, "justera kursen" i förhållande till omregleringspolitiken. Man har aldrig, säger man, trott på en liberalisering av postservicen, men förhållit sig "pragmatisk" till den. Nu kräver man istället att liberaliseringen stoppas eller åtminstone skjuts upp till 2013.
      Noteras kan att även det danska socialdemokratiska partiet nu ändrat sin politik i samma riktning, och därför förbereder en skrivelse till EU-kommissionen om att sista steget i EU:s omreglering senareläggs till 2013, om den inte helt stoppas.

    Norska facket kräver att brevmonopolet behålls
    – vill att CityMail lägger ned sin verksamhet i Sverige och Danmark!
    Norge är inte medlemmar i EU, men genom ett associationsavtal följer man i praktiken de flesta av EU:s olika påbud. Det norska postfacket, Postkom, för en kampanj för att Norge inte ska ansluta sig till postdirektivet, och kräver att Norge ska utnyttja sin lagliga rätt att reservera sig mot detta direktiv. Man fick stöd för kravet hos norska LO vid deras kongress i maj och därefter har samtliga partier i den koalition som vann valet uttalat sitt stöd för att åtminstone senarelägga anslutningen och överväga reservationsrätten. Vi får se hur långt det håller. De postkapital som släppts ut ur flaskan är starka, och tycker naturligtvis inte om en sådan begränsning. En pikant detalj i sammanhanget är att ett EU-land som i likhet med Sverige (och snart även Danmark) helt har omreglerat marknaden, kan vägra ett ett monopolföretag som det norska tillträde till den svenska marknaden. I klartext skulle det innebära att Sverige och Danmark kan förbjuda Bring/CityMails verksamhet i våra länder, om nu Norge behåller sitt monopol. Bara det gör att man skänker en tacksamhetens tanke till norrmännen!
      Nu är det dessutom så, att det norska postfacket från början har motsatt sig att norska Posten köpte CityMail och senare också etablerat sig i Danmark. Vinner man striden för att bevara det norska monopolet kommer man på nytt att argumentera för att CityMail ska lämna de svenska och danska marknaderna.

    Inför nästa års val...
    ...finns det några frågor att ställa till de svenska politikerna, inte minst de socialdemokratiska (liksom f.ö. till LO:s ordförande!):

    • Är ni beredda att riva upp EU:s postdirektiv och tillåta medlemsländerna att själva besluta om man vill ha ett brevmonopol eller ej?
    • Kan ni lova att inte privatisera Posten Norden under nästa mandatperiod?
    • Om Norge behåller sitt brevmonopol, är ni då beredda att kräva att Bring/CityMail upphör med sin verksamhet i Sverige?

  • Intervju med Affe Mellström och de danska och norska ställningstagndena
  • Norska Postkoms hemsida, innehåller mycket material kring EU:s postdirektiv.





    Kanadensiska postfacket uttalar stöd för palestinierna...

    ...och andra internationella nyheter, maj 2008.

    Kanada
    Vid sitt nationella konvent i april antog det kanadensiska postfacket, CUPW, ett uttalande där man kräver bojkott och sanktioner mot Israel; "apartheidstaten" som man benämner landet. Förbundet uppmanar den kanadensiska regeringen att öka den humanitära hjälpen till palestinierna.
      Det är första gången ett nordamerikanskt fackförbund på nationell nivå antar ett sådant uttalande mot Israel.
      Uttalandet hänvisar till gällande FN-resolutioner och kräver att Israel omedelbart lämnar de ockuperade områdena, river muren på Västbanken och – i enlighet med FN:s resolution 194 – erkänner de palestinska flyktingarnas rätt att återvända till sina hem.
      När kommer våra svenska fackföreningar att göra ett lika tydligt uttalande mot den israeliska politiken?!

    EU:s omreglering
    EU-politiken innebär i många avseenden ett steg hundra år tillbaka i tiden. När förnuftiga monopol som skapats för att säkra samhällsservicen inom viktiga områden bryts sönder på det att miljardärerna ska berika sig ännu mer, är det bara ett – första – exempel.
      Nu har steget – för det andra – kommit till de gula fackföreningarnas återkomst. Inför den tyska omregleringen den 1 januari i år (när 50-gramsgränsen för normalbrev släpptes) lagfäste den tyska förbundsdagen en minimilön för arbete inom postbranschen. Nivån sattes till 9,80 € (ca 91 kr/tim), vilket är minimilönen i kollektivavtalet mellan Deutsche Post (DPWN) och fackförbundet Ver.di. Det passade inte konkurrenterna, framför allt det Springerägda PIN Group och holländska Posten, TNT.
      Det tyska rättsväsendet undersöker nu om PIN med olagliga metoder finansierat den gula fackförening, GNBZ, som sattes upp för att sluta ett sämre avtal än det ver.di kommit överens med DPWN om. PIN har under våren backat och meddelat att man accepterar den lagstadgade minimilönen.
      Det har emellertid inte TNT gjort; det TNT som alltmer framstår som en av de värsta hökarna bland omregleringspatrasket. Man fortsätter att betala en minimilön på 7,50€ (ca 70 kr/tim) enligt ett "avtal" man har med en annan gul fackförening. Bolaget har dessutom överklagat regeringsbeslutet till Författningsdomstolen i Berlin. Domstolen gav, inte oväntat, TNT rätt. Regeringens beslut strider, enligt domstolen, mot den tyska författningen. Den tyska regeringen kommer i sin tur att överklaga domstolens utslag. TNT har dessutom vänt sig till EU-kommissionen och krävt att de ingriper. Naturligtvis kommer även de att ge TNT rätt – vad ska de annars ha en EU-kommission till?!

    Samtidigt pågår – för det tredje – löneförhandlingar i Tyskland och Holland vilka pekar i samma riktning i.
      Tyskarna blev klara lagom till 1:a maj. Avtalet gäller från 1 april i år till 30 juni 2010. Lönerna höjs med 4 procent den 1 november i år och 3 procent den 1 december 2009. Dessutom utgår ett engångsbelopp på ca 1.900 kr. Veckoarbetstiden för de tyska postisarna är 38,5 timmar. Den får man behålla, men de betalda pauserna skärs ner med 50 minuter/vecka, alltså en arbetstidsförlängning med lika mycket. Ver.di hade krävt oförändrad arbetstid plus tio ytterligare tio dagar i ledighet per år. Avtalet innehåller en "jobbgaranti" – inga uppsägningar – som gäller fram till den 30 juni 2001.

    I Holland är det kärvare och där har parterna när detta skrivs ännu inte kommit till en uppgörelse. TNT kräver att facket ska godta en liten höjning av lönerna och dessutom försämrade anställningsvillkor i övrigt och hårda rationaliseringsprogram.

    För det fjärde angrips den momsfrihet som tyska Posten har på ca 40 procent av sin verksamhet. En momsfrihet som bland annat motiveras med att den ska bidra till att DPWN upprätthåller postservicen i hela landet.
      EU-kommissionen har i brev till den tyska regeringen uppmanat dem att ändra i skattelagstiftningen så att man inte "hindrar öppnandet av den europeiska postmarknaden genom orättvisa regler" ("unfair regulation" – omreglerarna älskar ordet "unfair").

    För det femte kan vi konstatera att Deutsche Post – liksom långt tidigare svenska Posten – nu tvingas att sälja av familjesilvret för att möta omregleringen. Den 1 april meddelade bolaget att man sålt fastigheter för drygt 1 miljard € till det USA-baserade investeringsbolaget Lone Star.

    Ryssland
    Den ryska Posten är med sina 415.000 anställda Europas största postföretag, i alla fall vad personalstyrkan beträffar.
      Jag har tidigare i Facktuellt rapporterat om att man börjat införa maskinell sortering. Bland annat har det italienska företaget Elsag levererat utrustning till en ny terminal i Moskva. Det statligt ägda företaget fick en ny chef i december förra året, Andrey Kazmin. Enligt honom krävs en "rekonstruktionsfas" på tre - fem år för att få bolaget på fötter. Servicen är ökänt dålig och ekonomin haltar. Förlusten för 2007 blev ca 1,5 miljarder. Däremot ökar volymerna kraftigt (från en relativt låg nivå), breven upp 14 procent jämfört med 2006 och paketen plus 25 procent. Glädjande nog verkar även lönerna ha stigit – i varje fall anger Kazmin det som ett av skälen till 2007 års underskott!
      Postordermarknaden växer snabbt i Ryssland. Enligt det tyskägda Quelle, ett av de stora i branschen, kommer Ryssland nästa år att bli deras största exportmarknad.
      För den IT-intresserade kan också nämnas att ryska Posten i februari slöt ett kontrakt med USA-företaget Red Hat om att installera det öppna operativsystemet Linux i den postala IT-strukturen i Ryssland.

    APWU stöder Obama
    APWU, som är den största postfackföreningen i USA och organiserar bl.a. terminalarbetarna, stöder Barack Obama i årets val.
      Det näst största facket, NALC, som organiserar stadsbrevbärarna, tar inte ställning mellan kandidaterna, men driver en kampanj för att förbundets medlemmar ska rösta (demokratiskt).

    Not. Minimilönen i svenska Posten är f.n. 96 kr/tim (vid fyllda 18 år) och i CityMail 88 kr/tim.





    Omregleringspolitiken
    Nya EU-regler från 2011

  • I slutet av januari beslöt EU att fullfölja omregleringen av postmarknaden från den 1 januari 2011. Några av de nya medlemsländerna får ytterligare två år på sig. Enligt nuvarande regelverk är det tillåtet med monopol på brevförsändelser upp till 50 gram. Ursprungligen skulle monopolskyddet tas bort 2009, men nu blev kompromissen 2011 för de flesta länder.
      Idag är det enbart Sverige, Finland och Storbritannien som helt har avskaffat monopolskyddet. Tyskland ansluter sig till denna dystra skara från den 1 januari i år. I de flesta länder finns ett stort motstånd mot och oro inför vad omregleringen ska leda till.
      Det gäller servicen där bland andra svenska Postens VD tillsammans med några andra postchefer krävt att servicekraven ska mildras. Enligt det nya direktivet har medlemsländerna en fortsatt skyldighet att samla in och dela ut brev minst fem dagar i veckan (de flesta länder har fortfarande sex dagars utdelning).

    Samma minimilön
    Den största oron finns naturligtvis hos dem som gör jobbet. I fotspåren av omregleringen följer, lika säkert som ett brev på Posten, sänkta pensioner, hårdare arbetstakt, sämre anställningstrygghet. För att mildra reaktionerna från den tyska fackföreningsrörelsen beslöt den tyska förbundsdagen i december om en lagstiftad minimilön för alla som arbetar inom postbranschen. Man utgick från det avtal som slutits mellan det tyska postfacket, ver.di, och tyska Posten, vilket innebär att den nya minimilönen uppgår till 9€ (östra Tyskland) - 9.80€ (västra; 85 - 92 kr/tim). Det är ingen märkvärdig lön (medellönen för 80 procent av brevbärarna i tyska Posten ligger på 156 kr/tim), men tillräckligt hög för att väcka ett ramaskri hos de nya aktörer som tänkt sig att gå in på den tyska brevmarknaden och plocka russinen. Framför allt Springerkoncernen, som köpt in sig i ett sådant bolag. De betalar sina utdelare mellan 70 och 77 kr/tim; när förbundsdagen fattat sitt beslut meddelade man omedelbart att man tänkte sälja bolaget. Springer påstår att minimilönen kommer att kosta bolaget över 400 miljoner kronor under 2008; det säger en del om vilka löner man betalar idag.

    Holländsk reaktion
    Men även holländarna reagerade. Det holländska parlamentet beslöt att behålla en del av monopolskyddet, som man hade tänkt avskaffa helt från 2008. Detta med hänvisning till att Tyskland visserligen tagit bort monopolskyddet men samtidigt infört en minimilön som man anser konkurrenshindrande. TNT (f.d. holländska Posten) har följdriktigt stämt tyska staten och kräver att man tar bort minimilönen. Själva erbjuder man sina anställda i Tyskland en minimilön på 70 kr/tim och har t.o.m. hotat med att sätta upp en gul fackförening för att komma runt den lagstiftade minimilönen.
      Osv...så fortsätter det.
      Den fråga man som svensk kan ställa sig är varför de som nyanställs i CityMail ska nöja sig med 14.625 kr/mån i ingångslön när de nyanställda i Posten får 16.000 kr/mån. Det är samma bransch, och samma fackförbund (SEKO) – men olika lönesättning. Och en fortsatt fördel för russinplockarna! Nu lyckades SEKO i det nya avtalet med att förbättra arbetstidsreglerna så att det – år 2008! – för första gången blir fasta arbetstider i CityMail. Vilket fick vd Bror Anders Månsson att gå i taket och uppföra sig "ohyfsat" mot de fackliga ledamöterna vid bolagets styrelsemöte. Sådana är de, omreglerarna!




    Brittiska konflikten över?

  • Efter en lång, hård och bitter avtalsrörelse slöt det brittiska postfacket CWU och Royal Mail ett preliminärt avtal den 22 oktober.
      Avtalet ger löneökningar på sammanlagt 6,9 procent plus ett engångsbelopp på 175 pund (2.300 kr) under en tvåårsperiod. Pensionsåldern höjs från 60 till 65 år, kompletterat med övergångsregler liknande de svenska, samt en övergång till ett premiebaserat pensionssystem från nuvarande "final salary scheme". Och sug på den här: "Ensuring all our peoples´paid work hours are utilised", skriver Royal Mail i sitt pressmeddelande. Där rök de hemgångarna! Facket ska få ett större inflytande över/dras in i (läs det som önskas) den "modernisering" och "flexibilisering" som ska genomföras inom Royal Mail.

    Omregleringsavtal
    Uppgörelsen sluts mot bakgrund av att den brittiska postmarknaden nu genomgår en omreglering liknande den svenska. Liksom här används russinplockarna som argument för att försämra villkoren. Det är svårt att på avstånd få en detaljerad inblick i hur processen går till, men det framgår mellan raderna – och även på dem, Royal Mail tackar dem i sitt pressmeddelande – att brittiska LO, TUC, pressat på för att få CWU att acceptera avtalet. Nu återstår dock en medlemsomröstning, det ska bli intressant att e hur den faller ut.

    APWU vill ha klarhet om Anthrax-breven
    2001 dog fem personer i USA – varav flera postanställda – av Anthrax-smittade brev. Sammanlagt upptäcktes sju brev med mjältbrandssporer. Förutom de fem som dog smittades minst 17 personer. Saneringen av de två terminaler som drabbades värst, Brentwood i Washington och Trenton i New York, har kostat drygt en miljard. FBI har haft sex år på sig att lösa fallet – men tycks inte ha kommit någon vart.
      APWU:s avdelning i Connecticut begär nu att polis och åklagare gör nya ansträngningar för att lösa fallet. Till en början kräver man att bli informerad om vad myndigheterna egentligen känner till i fallet.
      "Det drabbade två av våra medlemmar", säger avdelningsordföranden John Dirzius i en intervju, "och vi vet ännu inte vem som gjorde det."

    Danska Posten anställer tyska postisar
    Danska Posten har en stor personalomsättning och svårt att rekrytera folk, samtidigt som Deutsche Post har övertalighet. Resultatet har blivit att 120 tyskar har fått jobb som brevbärare i Köpenhamn och på Nordsjälland och ytterligare 100 kommer att erbjudas jobb under 2008. Tyskarna verkar trivas bra i Danmark – bara tre av de 120 som anställdes för nio månader sedan har valt att flytta hem igen. Fast å andra sidan så är arbetsmarknaden kärv i Tyskland så man har kanske inte så mycket att välja mellan!

    /JÅ





    Internationella nyheter, september 2007

    Japan
    Den japanska Posten privatiseras den 1 oktober i år.
      Inför den stora förändringen av företaget har de två hittills konkurrerande postfackliga organisationerna valt att gå samman. Den nya fackföreningen blir Japans största med sina 220.000 medlemmar.

    Storbrittanien
    För tre år sedan upphörde Royal Mail med andraturen i brevbäringen. Man har fortfarande lördagsutdelning och brevbäraren levererar breven – och mjölkbudet mjölken – ända framme vid dörren i de oändliga brittiska radhusområdena.
      Chefen för Postcomm, motsvarigheten till vår Post- och Telestyrelse, öppnade i ett tal i juni i år för att Royal Mail kan komma att tillåtas dra in den servicen.

    Det brittiska postfacket, CWU, genomförde i juni och juli ett par endagarsstrejker för att sätta kraft bakom orden i den besvärliga avtalsrörelse som pågår. Förhandlingarna gäller inte bara löner och pensioner utan också hur stora nerdragningar i personal som Royal Mail ska tillåtas att genomföra.
      Inför hotet om nya strejker enades parterna den 10 augusti om att temporärt frysa alla stridsåtgärder. I ett gemensamt uttalande förklarade parterna att man med stöd av TUC (brittiska LO) och ACAS (den statliga medlingsorganisationen) skulle sätta sig ner och förhandla om alla tvistefrågor och försöka nå en uppgörelse den 4 september. När tidsfristen löpt ut hade man inte kunnat komma överens om ett nytt avtal. CWU påbörjade då förberedelserna för nya strejker, men när detta skrivs (den 20/9) har förhandlingarna återupptagits ännu en gång.

    Ryssland
    Ryska Posten ökar sina investeringar för att modernisera och automatisera sina nät och processer. 2004 investerade man 160 miljoner – i år 2,5 miljarder.

    Tyskland
    Tyskland genomför vid det kommande årsskiftet sista steget i sin omreglering av brevmarknaden.
      Inför denna har Ver.di, som organiserar de postanställda inom fr.a. Deutsche Post, men också en del mindre konkurrenter, slutit ett avtal om minimilöner med motsvarande organisation på arbetsgivarsidan. Minimilönen är 9,80 € (ca 91:50 kr) i timlön i västra Tyskland och 9.00 € i f.d. östtyskland. Innejobben ("back-office") är sämre betalda, 8,40 respektive 8,00€.
      Problemet med uppgörelsen är detsamma som i Sverige, nämligen att de största konkurrenterna (holländska TNT samt PIN Group AG) är med i en annan arbetsgivarorganisation och därför inte omfattas av avtalet.

    USA
    NALC, som organiserar 220.000 stadsbrevbärare (lantbrevbärarna har, liksom våra sorterarkompisar, egna fackförbund), slöt ett nytt femårigt löneavtal i juli. Avtalet gäller retroaktivt från 21 november 2006 till 20 november 2011. Lönerna höjs med 1,4 - 1,9 procent i november varje år, sammanlagt 8,85 procent för hela perioden. Dessutom tillkommer årliga justeringar beroende på hur levnadsomkostnaderna förändrats (cost-of-living-adjustments - COLAs). För perioden juli 2006 - maj 2007 utbetalas en engångssumma enligt COLAs med 686$.
      Avtalet innehåller också begränsningar i US Posts (USPS) möjligheter att outsourca brevbäringsjobb liksom att utnyttja dåligt betalda tidsbegränsat anställda.
      Den maskinella finställningen av brev kräver nya arbetsmetoder för USA:s liksom för våra brevbärare. I USA samställer man inte de manuella och de finställda (förädlade) breven. När man nu börjar finställa även storbreven i maskin kommer brevbäraren därför att få en tredje bunt att hantera under utdelningen (1. manuella brev, 2. maskinellt finställda småbrev, 3. maskinellt finställda stora brev). Enligt det nya avtalet ska en särskild partssammansatt arbetsgrupp ("Joint Task Force" – det låter så flott på amerikanska!) med fyra ledamöter från NALC och fyra från USPS tillsättas. Gruppen ska undersöka/utveckla alternativa arbetsmetoder som krävs när storbreven börjar finställas.

    USPS har köpt ytterligare 110 finställningsmaskiner från Siemens – utöver de 6000 man redan har!

    Jan Åhman





    Internationella nyheter
    EU skjuter på sista steget i omregleringen till 2011

  • Enligt gällande EU-direktiv är inrikt ningen att det sista reglerade skyddet för att behålla en samhällsomfattande postservice ska tas bort den 1 januari 2009. Skyddet innebär att brev under 50 gram är förbehållna den som sköter den allmänna servicen. EU-kommissionen föreslog i sitt beslut förra året att intentionerna i gällande direktiv fullföljs.
      Flera länder inom EU, dels nya medlemmar, dels länder som Frankrike, Grekland m.fl. har motsatt sig en fullständig omreglering 2009.

    Kompromiss
    I mitten av juni enades EU-parlamentets kommitté för transportfrågor om en kompromiss ("Ferber-kompromissen"). Den innebär att avskaffandet av det sista 50-gramsskyddet senareläggs två år till 1 januari 2011. Nya medlemmar och länder med besvärlig topografi (som exempel nämns Grekland med alla sina öar) får ytterligare två år på sig till 2013.
      Det nya reviderade direktivet kommer att behålla kravet att samtliga länder ska garantera uppsamling och utdelning av brev till alla innevånare minst en gång om dagen i minst fem dagar per vecka.
      För att finansiera servicen till alla medborgare blir det fortsatt tillåtet att antingen ta ut avgifter av företagen eller ge statligt stöd.

    Neka tillstånd
    För att inte snedvrida konkurrensen blir de tillåtet att neka tillstånd för de postföretag som fortfarande har ett monopolskydd på hemmamarknaden att bedriva verksamhet i länder som har omreglerat fullt ut. Det innebär att Sverige, Finland, Storbrittannien samt från 2008 även Tyskland och Holland, de enda länder som hittills har släppt 50-gramsskyddet, kan neka sådana tillstånd. I den bästa av världar kunde man då tänka sig att Post- och telestyrelsen nekar Norska Posten att fortsätta med sin verksamhet i Sverige?!
      Transporkommitténs förslag ska behandlas av parlamentet, som kommer att rösta om det i juli.

    UNI Europa, den fackliga international som organiserar postfacken i Europa, avvisar Transportkommitténs förslag. UNI anser att 50-gramsskyddet ska finnas kvar så länge det inte finns bindande regler som skyddar den allmänna postservicen – och de anställdas rättigheter – bibehållna jobb och anställningsvillkor.

    Storstrejk i Storbrittanien?
    En stor konflikt har segling upp inom Royal Mail i Storbrittanien.   Bolaget har lagt fram en "moderniserings"plan som, enligt facket, CWU, kommer att innebära att 40.000 jobb försvinner. CWU motsätter sig förändringar i den storleken och anklagar ledningen för att bland annat vilja försämra servicen genom nerdragning i uppsamlingen och i helgservicen (i Storbrittannien har man – som i de flesta andra länder – fortfarande lördagsutdelning) samt senare utdelning.

    Nollbud
    I årets lönerörelse började Royal Mail med ett nollbud, men har nu gått upp till 2,5 procents höjning av baslönen. Dessutom erbjuder man ett bonus- och vinstdelningsprogram.

    77 procent för strejk
    CWU anser att budet är för lågt. Man vill dels begränsa "moderninseringsplanen", dels ha ett flerårigt avtal med högre löneökningar.
      I den medlemsomröstning som CWU genomförde för några veckor sedan röstade 77 procent för strejk. Efter mycket ordkrigande och en misslyckad medling beslöt CWU att en första strejk ska genomföras inom hela Royal Mail den 29 juni.

    Nya maskiner
    Franska Posten, La Poste, har köpt 20 storbrevsmaskiner (TOP2000) från Solystic utöver de 30 maskiner man redan har i drift.
      Även brittiska Royal Mail har investerat i 20 maskiner av samma typ.
      TOP2000 uppges ha en kapacitet på 38.000 försändelser per timme.

    Även finnarna investerar. Posten Finland har köpt sorteringsmaskiner från Solystic för närmare 1,4 miljarder till terminalrna i Helsingfors, Kuopio och Tammerfors. Man bygger dessutom en ny terminal i Uleåborg.
      Finska Posten böt den 1 juni namn på koncernen till Itella Group.

    Holland
    Det holländska parlamentet beslöt i början av juni att helt avskaffa brevmonopolet från den 1 januari 2008. Man skickade med en brasklapp som innebär att beslutet kan skjutas upp om inte tyskarna står fast vid sitt beslut att också genomföra omregleringen fullt ut samma datum.

    Danmark
    Brevbärarna på innerstadskontoren i Köpenhamn strejkade i drygt en vecka i månadsskiftet april-maj. Konflikten började på Köbmagergade postkontor där arbetsgivaren beslutat att minska antalet distrikt från 71 till 61,3 (ursprungligen 52). Brevbärarna krävde 63 distrikt och var till slut beredda att gå ner till 62. Så långt ville arbetsgivaren inte sträcka sig utan drog istället de strejkande inför Arbejdsretten och skickade ut besked om uppsägning till dem. I det läget avslutades strejken.
      – Vårt förslag till kompromiss på 63 distrikt hade medlemmarnas fulla stöd, men blev blankt avvisat av ledningen. De utnyttjar istället rätten att trumfa igenom sin egen plan, kommenterar fackrodföranden Torben Hansen i ett uttalande.

    Irak
    Postarbetarna i Kut Wasit genomförde i början av juni endagarsstrejker för att få ut sin lön. 300 anställda har gått utan lön i fyra månader och nu fick det vara nog.
      Det är så typiskt USA: miljarder dollar till Halliburton och de andra bolagen som tjänar pengar på kriget, men inga löner till postisarna!

    Israel
    Även i Israel pyr missnöjet bland de postanställda. Hela Israel bygger ju som bekant på bidrag från omvärlden och stöld från palestinierna. Men samtidigt finns klassamhället här som i alla andra länder. Därför drivs omregleringspolitiken inom bland annat postområdet enligt samma mönster som exempelvis inom EU. Israeliska Posten är redan bolagiserat och den 2 juli i år öppnas brevmarknaden för russinplockarna. Den 21 juni genomfördes en endagsstrejk över hela landet. De anställda kräver att Posten åtminstone ska få samma möjligheter till flexibilitet i prissättningen som russinplockarna. Känns det igen?

    Jan Åhman





    Internationellt
    EU fullföljer omregleringen

    Ny postlag i USA: brevmonopolet behålls men hårdare prisreglering

    EU:s postdirektiv
    EU-kommissionen lade i slutet av förra året fram sitt förslag till revideringar i postdirektivet. Som väntat föreslår de att medlemsländerna måste ta bort det sista monopolskyddet senast 2009. I olika etapper har EU sänkt gränserna för högsta tillåtna vikt på monopolskyddade försändelser. Från och med 1 januari 2006 gäller 50 gram.
      Eftersom merparten av breven väger under 50 gram så är det återstående skyddet av betydelse. Även för länder som Sverige, som har föregått med dåligt exempel och redan på 90-talet tog bort alla hinder för russinplockarna. I och med att spärren tas bort försvårar man den återreglering som borde göras. Av/omregleringen har som bekant lett till dyrare och sämre service inom alla områden där den har genomförts. Se bara på el- och telemarknaden.
      Poängen med att behålla ett monopol på "basförsändelsen" är att det antagligen är det bästa sättet att garantera en bra och billig postservice för alla medborgare. Nu förbjuder EU den metoden och anvisar istället några andra och sämre. Det blir tillåtet för staten att finansiera den samhällsomfattande servicen genom statligt stöd, ett upphandlingsförfarande eller genom någon form av kompensationsfond, där de andra aktörerna får vara med och betala. I Sverige lär det väl bli som med kassaservicen att vi skattebetalare får betala noten och konkurrenterna (bankkapitalen!) skär guldet.

    Det svenska etablissemanget är hökar i omregleringsfrågan. Det är därför inte så förvånande att Postens ledning gjorde ett utspel förra sommaren tillsammans med cheferna för tyska, holländska och finska Posten där de krävde att det nya EU-direktivet också skulle sänka servicekraven.
      Det kravet har kommissionen dock inte hörsammat. Den "samhällsomfattande posttjänsten" ska även i fortsättningen – åtminstone på papperet – omfatta bland annat minst en utdelning och en insamling fem dagar i veckan för alla hushåll. Det blir fortsatt tillåtet att tillämpa ett enhetsporto (för – som nu – "enstaka försändelser").

    Naturligtvis finns det också ett motstånd mot kommissionens förslag. Några av de nordeuropeiska regeringarna och postcheferna applåderar förslaget – men i mellersta och södra Europa är entusiasmen betydligt svalare.
      UNI – den stora fackliga international där SEKO är medlem – har uttalat sig emot den totala avregleringen och stöder den namninsamling som en belgisk parlamentsledamot, Alain Hutchinson, har dragit igång, Sosposte.eu – Hands off my postman!. Gå in på kampanjens hemsida, www.sosposte.eu och skriv på!

    UNI uppmanade samtliga medlemsförbund i Europa att den 11 december protestera mot EU-kommissionens förslag. Manifestationer genomfördes också i flera länder, bland annat vid de finska ambassaderna (Finland var då ordförandeland i EU). Mig veterligt förekom inga aktioner i Sverige.

    Japan
    Privatiseringen av den väldiga japanska Posten har nu inletts genom att företaget delats upp i fyra olika dotterbolag. I början av januari meddelade styrelseordföranden för Posten att bank- och försäkringsbolagen (Japanska Posten bedriver världens största (liv)försäkringsbolag) kommer att börja säljas ut 2009. Han hade den goda smaken att tillkännage planen vid det japanska postfackets nyårskonferens.

    Ryssland
    Det italienska företaget Elsag har fått en order från ryska posten att leverera utrustningen till Rysslands första "ePP"-terminaler, en i Moskva och en i St Petersburg.
      Elsag fick för några år sedan ett kontrakt på att leverera hela utrustningen till Rysslands första moderna sorteringsterminal i Moskva.

    USA

    Lönerörelsen
    Samtliga löneavtal inom USPS löpte ut den 20 november ifjol. I december slöt APWU, det ena av de två stora förbunden (och det som organiserar sorterare, chaufförer och underhållspersonal) ett preliminärt avtal. Avtalet innehåller bland annat följande:

    • Avtalet löper på fyra år, till den 20 november 2010.
    • Lönerna höjs med 1,3 procent den 25 november 2006 och 1,2 procent den 21 november 2009. Samtliga medlemmar höjs med en lönegrad den 16 februari 2008. Dessutom sker två gånger per år en "Cost-of-living-adjustment" (COLA). Sammantaget beräknas avtalet ge ca 10 procent under fyraårsperioden.
    • Alla med flexibla deltidsanställningar ("part-time flexies") på större arbetsplatser (=>200 ÅA) kommer att få dessa omvandlade till fasta heltidsanställningar senast den 1 december 2007.
    • Antalet fast anställda deltidare får uppgå till högst 2,5 procent av antalet anställda.
    • Antalet tidsbegränsat anställda begränsas till högst 6 procent av antalet anställda inom ett distrikt och inom hela USPS. På ett enskilt arbetsställe får de tidsbegränsade uppgå till högst 11 procent.
    • Tidsbegränsat anställda ska ha en anställning som omfattar 360 dagar.
    • Fast anställda får förtur till övertid framför tidsbegränsat anställda.
    • Bättre villkor för vissa typer av ledigheter.
    • Vakanta heltidsjobb måste erbjudas fasta deltidsanställda.

    Hela avtalet finns tillgängligt för den intresserade via Årstaklubbens hemsida.
      I den medlemsomröstning som genomfördes deltog drygt 40 procent av medlemmarna. 87 procent röstade ja till avtalet.

    President´s Commission
    Jag har tidigare utförligt rapporterat om den President´s Commission som Bush tillsatte och det lagförslag kommissionen lade fram, The Postal Accountability and Enhancement Act. Behandlingen i kongressens båda kamrar drog ut på tiden, och länge verkade det som om man inte heller under den här mandatperioden skulle nå fram till ett beslut. Men det gjorde man. De sista dagarna på den gamla republikandominerade kongressens period enades man till slut och Bush skrev under den xx decemeber.

    • USPS blir kvar som ett statligt ägt bolag
    • Det blir fortsatt utdelning sex dagar i veckan
    • Brevmonopolet behålls för att finansiera den samhällsomfattande servicen
    • De anställdas förhandlingsrätt rubbas inte
    • Staten (finansdepartementet) övertar kostnaderna för militära (veteran)pensioner till postanställda
    • De idag alltför stora avsättningarna ("escrow account") till civila pensioner mildras • Enhetsportot bibehålls
    • USPS behåller rätten att sätta priser på sina tjänster, men den nya lagen sätter ett tak såtillvida att höjningarna måste vara lägre än de allmänna prisökningarna.
    • De anställdas villkor blir i stort oförändrade. De försämras dock på en viktig punkt, arbetsskadeersättningen. En tre dagars karens införs.

    De fackliga kommentarerna till lagen går isär.
    Även om NALC (stadsbrevbärarnas fackförening) naturligtvis kritiserar försämringarna i arbetsskadeersättningen, ser de positivt på lagen.
      APWU är mera kritiskt. Samtidigt som förbundet konstaterar att det fackliga opinonsarbetet lett till avsevärda förbättringar i lagen – jämfört med President´s Comissions ursprungliga förslag – befarar man att pristaket kommer att leda till lägre löner.
      – Taket på portohöjningarna – som inte tar hänsyn till de aktuella kostnaderna för Postal Service, till exempel de exceptionella höjningarna av energipriserna – kommer att leda till ett konstlat tak på postarbetarnas löner, säger APWU:s ordförande William Burrus i en kommentar.

    Anthrax
    Det är nu drygt fem år sedan någon eller några skickade mjältbrandsbakterier med vanliga brev och dödade fem personer. FBI har fortfarande inte löst morden; de tycks enligt pressuppgifter i USA inte ens ha några ledtrådar.

    Oroligt
    I oktober 2006 genomförde kanadensiska brevbärare i Vancouver en kort strejk i protest mot att de skulle åläggas att bära ut reklam för en lokal baptiskyrka. Skriften innehöll en nedsättande text om homosexuella. Den lokale fackordföranden påminde om att förbundets stadgar ålägger medlemmarna att bekämpa rasism, diskriminering och homofobi på arbetsplatserna. (Canadian Press 26/10)
      I USA genomförde APWU den 26 oktober landsomfattande aktioner mot US Posts Consolidation Plan som går ut på att slå samman terminaler till färre och större enheter. (APWU web 26/10)
      I Paris genomför sorterarna på terminalerna entimmes strejker under nattskiftet i protest mot nya sämre scheman med fler nätter. Man kräver också högre ersättning för nattarbete. Strejkerna har tilltagit efter nyår i år. (CEP-news - Les Echos)
      I Schweiz inledde postanställda "måndagsmöten" från den 26 november 2006 i protest mot nedskärningar i antalet jobb. (CEP-news)
      Den 17 november genomförde 30-45 procent av de anställda i franska Posten en endagsstrejk i protest mot EU-kommissionens förslag till fortsatt omreglering. (Le Monde 17/11)
      I Israel genomfördes i november en generalstrejk bland olika statsanställda grupper, bland annat i Posten. Strejken var en sympatiaktion med de landstingsanställda ("regional councils") som inte fått ut sina löner på flera månader. Den israeliska regeringen prioriterar som bekant andra saker än att betala ut löner till civila tjänstemän och arbetare.
      "Postarbetare över hela Europa demonstrerar för närvarande för högre löner och mot nedskärningar", skriver MRU Consultancy i ett nyhetsbrev i början av december, och fortsätter: "Efter att de franska arbetarna i mitten av november tog ledningen genom sin protest mot EU-kommissionens förslag har postarbetare i Polen, Schweiz, Spanien och Portugal följt efter och genomfört strejker".
      I Portugal genomförde arbetarna vid de tre största sorteringsterminalerna i november 4-timmarsstrejker under en veckas tid för att understryka sina lönekrav. (Associated press 22/11).
      I Polen krävde de postanställda kraftigt höjda minimilöner till 400 € (!!) Och betalt för övertiden.




    USA:s postfack håller kongress
    "A Union that delivers"

  • USA:s två största fackföreningar för postanställda, APWU och NALC, höll kongress under augusti. APWU, American Postal Workers Union, samlade sina 3.000 delegater i Pittsburgh, Pennsylvania. NALC, National Association of Letter Carriers, höll sin kongress – den största hittills – med 7.500 ombud i Las Vegas, Nevada.

    APWU organiserar bland annat sorterare och chaufförer. Med sina 330.000 medlemmar är förbundet världens största postfackförening. NALC med 300.000 medlemmar är inte så mycket mindre. NALC organiserar stadsbrevbärarna (lantbrevbärarna har en egen organisation, NRLCA). APWU bildades på 70-talet genom att flera mindre förbund gick samman. Det äldsta av dessa bildades för 100 år sedan, vilket firades vid årets kongress. "100 år av framsteg" var påpassligt nog temat för årets kongress. NALC är dock äldre, förbundet bildades den 30 augusti 1889 i Milwaukee, Wisconsin. "A Union that delivers" är NALC:s motto – kanske något för brevbärarombuden inom SEKO att ta efter?

    Avtalsrörelsen
    Förberedelserna inför den kommande avtalsrörelsen var en stor fråga vid båda förbundens kongresser. Det nuvarande avtalet slöts ursprungligen för åren 2000-2003, men förlängdes att gälla t.o.m. 20 november i år. Statsanställda i USA har normalt inte rätt att sluta kollektivavtal ("collective bargaining"), men postfacken kämpade sig till det genom en vild strejk i början av 70-talet. Man saknar däremot fortfarande strejkrätt. Kommer parterna inte överens i förhandlingarna går avgörandet till ett skiljedomsförfarande.

    Anställningstrygghet
    APWU:s kongress prioriterade i en resolution tre krav inför det nya avtalet:
    • Bibehållen anställningstrygghet inklusive garantier mot uppsägningar, skydd mot negativa effekter av "Consolidation Plan" och fortsatta ansträngningar att förhindra att postjobb läggs ut på andra företag.
    • Reallöneökningar och bevarande av hälsovårds- och pensionsförmånerna.
    • Skapa en gemensam karriär för all personal och avveckla tillfälliga och "biträdes"anställningar och omvandla dem till "löneplansanställda" (för att använda svenskt språkbruk; "career employes").
      Tongångarna var ungefär desamma vid NALC:s kongress även om man där också betonade kravet på USPS ledning att lösa "arbetsplatsfrågorna". Med det syftade man framför allt på den klassiska brevbärarfrågan om hur distrikten ska beräknas och läggas upp.

    Consolidation Plan
    "Consolidation Plan" var en stor fråga vid APWU:s kongress. US Post genomför nu ett Bertil Nilssonskt strukturprojekt, Consolidation Plan, i megaformat. 139 terminaler ska slås samman till större enheter. Ett av de första områden som drabbats är just Pittsburgh. Mer centralt belägna sorteringar har slagits ihop till en större terminal utanför stan – samtidigt som fast anställda har sagts upp. Det har inte gått så bra i Pittsburgh – kvaliteten har försämrats och tidsbegränsat anställda har tagits in för att lösa problemen. APWU har startat en kampanj mot "Consolidation Plan" under temat Save Our Service (SOS!) och en dag under kongressen deltog alla ombud i ett stort möte framför en av de tidigare terminalbyggnaderna. En hus som – enligt svensk modell – förutom några kvarblivna tjänstemän står tom.
      – Det här är en del av en mycket större plan, sade Burrus i sitt anförande vid mötet, och fortsatte: Runt om i landet offrar USPS servicen till privata kunder och småföretag för att gynna de större kunderna.

    "A right-wing temptation"
    NALC:s ordförande William H Young varnade på sin kongress för USPS intresse för en högerpolitik (hur f-n översätter man det amerikanska orginalet "a right-wing temptation"!) med outsourcad postal verksamhet där oorganiserade arbetare med sämre villkor gör jobbet.
      – Vi har redan ett Wal-Mart i Amerika, vi behöver inte ett andra, underströk han.
      John Pedersen, ordförande för UNI-Post, var inbjuden internationell gäst vid NALC:s kongress. Han erinrade kongressdelegaterna om att det som händer inom postbranschen i en del av världen ger påverkan tusentals mil därifrån. Som exempel nämnde han privatiseringen av den japanska Posten:
      – Den inspirerades av den europeiska politiken, sade han, och fortsatte: Vår största utmaning är den ökande avregleringen och öppnandet av postmarknaden för konkurrens.
      – Det resulterar i att den allmänna servicen förstörs, priserna höjs och löner och anställningsförmåner attackeras, konstaterade han, och avslutade med löftet att "UNI kommer inte att sitta passivt inför en sådan utveckling".

    "Gimme 5"
    Det är bara att hoppas att de lever upp till det löftet – UNI har väl hittills inte varit så värst militanta annat än i ord.
      Vid båda kongresserna ägnades mycket tid och kraft till att samla in pengar till förbundens politiska kampanjfonder. "Gimme 5", som NALC kallar sin kampanj. Den går ut på att man uppmanar medlemmarna att satsa 5 dollar av sin lön var 14:e dag (man har tvåveckors utbetalning av lönen i USPS) och pensionärerna 5 dollar per månad av pensionen. Pengarna används till att bedriva politiska kampanjer och stödja kongressledamöter från det demokratiska partiet. Flera kongressledamöter var för övrigt inbjudna att tala till kongresserna.
      Man kan till sist glädja sig åt att APWU på kongressens sista dag antog en resolution där man fördömde USA:s krig i Irak och krävde att trupperna tas hem senast i mars 2007.




    Trögt för "President´s Commission" och andra internationella nyheter

    USA

    Storbreven
    US Post påbörjade för drygt två år sedan ett program för att utveckla maskinell finställning av storbrev (Flats Sequencing System - FSS) och även samsortering i slutskedet av små och stora brev (Delivery Point Packaging - DPP).
      I början av februari i år togs ett beslut att avbryta utvecklingen av DPP. Istället intensifierades arbetet med FSS. Den 20 april till 20 juni i år provkörde Northrop Grumman (=f.d. Alcatel) en prototyp av en FSS-maskin i Indianapolis. Testet omfattade också brevbäringen i både flerfamiljshus och villaområden. Idéen med maskinell finställning är densamma i USA som här, att tjäna in tid i framför allt brevbäringen. I USA har man tydligen valt att låta brevbärarna ta med de finställda breven ut på turen i separata buntar (i vårt ESB ska brevbärarna samsortera små och stora, manuellt och maskinsorterade innan man ger sig ut på turen). Enligt brevbärarfackets (NALC) tidning är brevbärarna skeptiska till om det verkligen blir någon tidsvinst – det är besvärligt att hantera flera olika buntar.
      Den första fullskaliga maskinen installeras i april nästa år i en sorteringsterminal utanför Washington – en av de få terminaler som har plats för de nya maskinerna som blir ca 80 meter långa och 18 meter breda. FSS beräknas vara i skarp drift från våren 2008.

    President´s Commission
    President Bush startade 2002 en översyn av den lagstiftning som reglerar postverksamheten i USA. Uppdraget gavs till en President´s Commission, som lämnade sin slutrapport 2003. Den har därefter manglats i Kongressen i flera omgångar och resulterat i ett förslag till The Postal Accountability and Enhancement Act of 2004. Tidvis har behandlingen av lagförslaget gått på sparlåga på grund av andra inrikespolitiska bekymmer. Representantskapet lämnade sina ändringsförslag sommaren 2005 och i januari i år var Senaten klar med sina. Därefter har det pågått en process där de två kamrarna har försökt att jämka ihop sig till ett förslag för att i sista hand få ett godkännande av presidenten.
      Nu har det kommit nytt grus i lagstiftningsarbetet. Presidenten har hela tiden velat ha in försämringar av de anställdas förhandlingsrätt och sänkta ersättningar vid arbetsskada. Han vill underlätta för privata företag att ta över postal verksamhet. Till detta har nu kommit följderna av de skenande oljepriserna. Bush har tillsammans med de stora privata mailing-företagen uttalat ett krav att USPS inte ska få ta ut ökade bensinpriser och liknande av kunderna. Ett pristak ("a hard price-cap") ska införas med det uttalade syftet att USPS ska bära dessa kostnader -- och ta ut dem av personalen. Samtliga fackföreningar protesterar förstås mot detta.
      "Vi kommer, som jag har sagt många gånger, att motsätta oss en lagstiftning som syftar till att ta ifrån oss våra jobb, våra inkomster och vår värdighet", säger, till exempel, postmästarnas fackordförande i ett uttalande, och fortsätter: "Vi motsätter oss att man förvandlar USPS, med sin allmänna service till rimliga priser, till en mjölkko för de stora mailingföretagen. Det amerikanska folket förtjänar bättre!".
      I juli gav sig också UPS, världens största lättgodsdistributör, in i debatten. I USA har man ju brevmonopolet kvar, och tydligen har US Post även monopol på enstaka paketförsändelser till kunder i mindre samhällen och på landsbygden. Det vill UPS ta bort så att de kan vara med och ta för sig även på den marknaden. Det skulle – som alltid vid den här typen av omregleringar – innebära upp till 40 procents högre priser för kunderna.

    "Consolidation"
    Vi trodde ju ett tag att Bertil Nilsson efter sin sorti från svenska Postens brevnät tagit flyget över till Kanada, för att hjälpa Canada Post med att lägga ner terminalen i Quebec.
      Men kanske var resmålet istället USA? USPS har startat en omfattande "Consolidation Plan" som syftar till att minska antalet sorteringsterminaler. Från början nämndes siffran 10, sedan steg den till 50 och nu förekommer uppgifter om 139... Den fackförening som organiserar terminalarbetarna i USA, APWU, är – liksom invånarna i de orter som berörs! – mycket kritiska till planen.
      USA är ju på många sätt ett märkligt land. Eller ska man kanske säga det mest tudelade eller splittrade landet i världen? Å ena sidan har man ett ledande skikt som i både stort och smått är världsmästare i lögn och desinformation (och inte skyr några medel för att genomföra all den skändlighet som döljer sig bakom de förvrängda orden). Å andra sidan kan man på stora statliga myndigheters hemsidor (som till exempel USPS) läsa detaljerade planer om kommande maskininvesteringar och "consolidation plans". Och det är OK att även andra websidor publicerar – och kritiserar – dem. APWU har – till exempel – använt sig av både tidnings- och TV-reklam för att kritisera Consolidation Plan. I Sverige stämplas som bekant information om nya rationaliserings- och maskinprojekt oftast som "Internt Posten" och skulle information om t.ex. en kommande terminalnedläggning nå offentligheten blir irritationen stor.

    Tyskland
    Den tyska regeringen har redan (under den socialdemokratiska eran) sålt ut 58,4 procent av aktierna i Deutsche Post. Resten av aktierna är placerade i den statligt ägda banken KfW. I juli meddelades att KfW säljer ut ytterligare ca 6 procent av aktierna.
      Som ett brev på Posten kommer nu kraven från investmentbanker och andra vargar på finansmarknaden. De rekommenderar att privata investerare tar över hela DPWN och därefter styckas upp bolaget och säljer ut delarna. Med profit!
      Den tyska regeringen beslutade i maj att brevmonopolet upphör från den 1 januari 2008. Troligen upphör samtidigt Deutsche Posts momsfrihet.

    Österrike
    Som fjärde europeiska land (efter Tyskland, Holland och Danmark) började den österrikiska staten (för tillfället ledd av en center-högerkoalition) i maj att sälja ut 49 procent av aktierna i Österreichische Post. Försäljningen väntas inbringa 650 miljoner euro (= ca 6 miljarder kronor).

    De österikkiska postisarnas löner höjs med 2,75 procent under 2006 enligt det avtal som förhandlades fram i december förra året..

    Storbrittanien
    Royal Mail och postfacket, CWU, kom – på randen till en storstrejk – i slutet av juli överens om ett nytt löneavtal. Avtalet innebär att lönerna höjs med 3,9 procent i år. Avtalet innehåller även bibehållna pensionsförmåner samt en garanti mot uppsägningar. I överenskommelsen ingår också att medlemmarna accepterar att dela ut mer gruppreklam. Nuvarande begränsning om högst tre sorter per vecka tas bort.

    Privatiseringsivrarna i Storbrittanien har valt en litet annorlunda väg för att nå målet. Royal Mails styrelseordförande Allan Leighton föreslog redan förra året att 51 procent av aktierna ska delas ut till de anställda. Förslaget har mött på starkt motstånd hos facket (CWU) och labours parlamentsledamöter på vänstersidan. Det till synes generösa erbjudandet (som har sänkts till 20 procent av aktierna) är naturligtvis första steget mot en privatisering. Frågan ligger nu på högsta nivå i regeringen, hos finansminister Gordon Brown och premiärminister Blair.
      Man kan bli orolig för mindre!

    Iran...
    Privatiseringssmittan sprider sig Den 2 augusti meddelade iranska Postens generaldirektör att man förbereder en privatisering, som ska omfatta "alla postrelaterade affärer" i Iran.

    ...och Jordanien
    Den jordanska regeringen trampar i samma fotspår. I juni deklarerade den att man avser att privatisera 16 statliga företag under 2007 – däribland Jordan Post.

    Till sist...
    ... kan vi rapportera att "brother" Yoshinori Komoda omvaldes som ordförande för det största japanska postfacket, JPU, vid förbundets 62:a kongress i juni i år.
      I juli meddelades att det näst största postfacket, AJPLU, föreslagit att de två fackförbunden ska gå samman.




    Internationellt:
    Österrike nästa

    Förra året sålde danska staten ut 22 procent av danska Posten till det Luxemburgbaserade investmentbolaget CVC Capital. CVC Capital och danska Posten köpte senare under året 50 procent av aktierna minus en aktie (belgiska staten behåller 50 procent plus en röst) i belgiska Posten (EU-kommissionen godkände affären den 20 december).
      Nu är det Österrikes tur. I början av januari meddelade den österrikiske finansministern att 49 procent av österrikiska Posten ska säljas på börsen under hösten 2006.
      Merparten av de tyska och holländska postbolagen har redan sålts ut.
      Vem står på tur nästa gång...?


    Norge skjuter på omregleringen
    Det norska Stortinget beslöt i mars 2005 att postmarknaden skulle avregleras fullt ut from 1 januari 2007. Efter valet hösten 2005 tillträdde en ny regeringskoalition med Arbeiderpartiet, Centerpartiet och Socialistisk Venstreparti. Dessa partier röstade emot den fullständiga avregleringen och nu lovar den nya Samferdselministern att beslutet ska rivas upp. Norge ska istället följa samma tidsplan som EU, vilket innebär att avregleringen ska vara genomförd senast 2009.
      Norge har, från 1 januari 2006, monopol på adresserade brev upp till 50 g.

    Ny storterminal
    Jag berättade i ett tidigare nummer av Facktuellt om norska Postens planer på en ny storterminal i Osloområdet. Terminalen, som ska placeras i Robsrud i Lörenskog, kommer att sortera ca 3 miljoner brev/dygn, vilket motsvarar hälften av de norska volymerna (Årsta sorterar ca 5 miljoner förs/dygn). Norska Posten genomför f.n. ett omfattande investeringsprogram i nya maskiner, bland annat en ny typ av "multisorteringsmaskin", som ska sortera både storbrev och klump. Merparten av de nya maskinerna ska placeras i Robsrudsterminalen. Tomt är inköpt och planerna är att bygget ska påbörjas under våren 2006. Nu har man emellertid stött på problem: invånarna i Robsrudsområdet vill inte ha terminalen som granne. Man är kritisk mot ökade trafikstörningar. Den 8 februari godkände kommunfullmäktige i Lörenskog trots protesterna bygget. Bygget startar "snarast möjligt" skriver Posten på sin hemsida. Inflyttningen sker 2008.
      Norska postfacket, Postkom, är för den nya terminalen.

    CityMail - OptiMail
    Norska Posten äger sedan år 2002 57 procent av CityMail, som under 2005 för första gången uppges ha gått med vinst. Resterande aktier innehas av Bror Anders Månsson, 29 procent, och OptiMail med 14 procent. OptiMails aktier i CityMail säljs till norska Posten under 2006.
      Norska Posten har köpt OptiMail. Skälet till att Posten Norge köper OptiMail, som handlar med medelstora företags internationella brevvolymer, motiveras så här: "Kunderna önskar att norska Posten tar hand om mer av kundernas totala behov i Norden". OptiMail har haft problem under 2005 med kraftigt minskade volymer och förlust i rörelsen.
      Noteras kan att norska Posten under 2005 också köpte det stora kyltransportföretaget Frigoscandia med 1.000 anställda.

    CityMail och omregleringen
    CityMail har nu drygt 50 procent av B-postmarknaden i Stockholm. De har – trots att de nu är marknadsledande inom det här segmentet – full frihet att sätta vilka priser de vill. Priser som kan sättas mot bakgrund av att de endast åtar sig att dela ut en viss typ av försändelser inom ett geografiskt begränsat område (Stockholm, Göteborg och Malmö). Posten däremot måste – enligt Konkurrensverkets och Tingsrättens beslut från 1998 – erbjuda samma rabatter till kunderna i de 19 största orterna i Sverige. Vilket naturligtvis gör det svårare – dyrare – att konkurrera med CityMail. Russinplockaren kan därför fortsätta att plocka ut de bästa bitarna och göra pengar på dem; till de privata kapitalägarnas stora förtjusning. Vilket är syftet med hela omregleringspolitiken. SEKO har på ett förtjänstfullt sätt tagit upp frågorna kring avregleringen och myntat begreppet "reglera avregleringen". Det är nu dags att gå vidare och ifrågasätta EU-politiken och kräva att en återreglering sker på bl.a. postmarknaden. Eller, mer exakt, att EU:s postdirektiv skrivs om så att den reglering som finns idag (monopol på brev upp till 50 g eller med ett porto på 2,5 gånger normalportot) kvarstår även efter 2009. Och att Sverige, som gått före EU och släppte marknaden fri redan på 90-talet, återinför de regleringar som EU-direktivet tillåter.
      Istället för dessa folkliga krav ser vi nu hur de stora aktörerna kräver att EU:s direktiv ska ge ännu större frihet för bolagen. Svenska Postens ledning skickade upp en försöksballong i sitt remissvar på Lindh-utredningen. Man föreslog där att de svenska myndigheterna ska påverka EU för att mildra de servicekrav som finns i postdirektivet (bl.a. krav på övernattbefordran – som dock är betydligt lägre satt än det som Posten når upp till idag – och att insamling och utdelning av post ska ske minst fem dagar/vecka). Tyska Postens chef var nyligen ute i samma ärende och framförde samma åsikt.

    CityMail + Danmark = sant!
    CityMail meddelade den 15 februari att man samma dag startat ett dotterbolag i Danmark. Verksamheten kommer att täcka ca 40 procent av den danska marknaden och beräknas vara i full drift i början av 2007.
      I Danmark har Posten fortfarande monopol på brev upp till 50 gram, varför CityMail till en början kommer att konkurrera om försändelser som väger mer än så. På sikt räknar man naturligtvis med att EU-direktivet genomförs fullt ut, vilket innebär att Danmark och de övriga EU-länderna senast 1 januari 2009 måste släppa marknaden helt fri för spekulanterna.

    Österrike nästa
    Förra året sålde danska staten ut 22 procent av Posten till det Luxemburgbaserade investmentbolaget CVC Capital. CVC Capital och danska Posten köpte senare under året 50 procent av aktierna (minus en aktie; belgiska staten behåller 50 procent plus en röst) i belgiska Posten. EU-kommissionen godkände affären den 20 december.
      Nu är det Österrikes tur. I början av januari meddelade den österrikiske finansministern att 49 procent av österrikiska Posten ska säljas på börsen under hösten 2006.
      Merparten av de tyska och holländska postbolagen har redan sålts ut.
      Vem står på tur nästa gång...?

    USA
    USPS påbörjade för två år sedan ett program för att utveckla maskinell finställning av storbrev (Flats Sequencing System - FSS) och även samsortering i slutskedet av små och stora brev (Delivery Point Packaging - DPP).
      I början av februari i år togs ett beslut att avbryta utvecklingen av DPP. Istället intensifieras arbetet med FSS. I april installeras en prototyp av FSS-maskin i Indianapolis. När testerna av den är klara påbörjas under sommaren bygget av en fullskalig maskin som ska provköras under nästa år. FSS beräknas vara i skarp drift från våren 2008.

    President´s Commission
    President Bush startade 2002 en översyn av den lagstiftning som reglerar postverksamheten i USA. Uppdraget gavs till en President´s Commission, som lämnade sin slutrapport 2003. Den har därefter manglats i Kongressen i ett par omgångar och resulterat i ett förslag till The Postal Accountability and Enhancement Act of 2004.. Tidvis har behandlingen av lagförslaget gått på sparlåga på grund av andra inrikespolitiska bekymmer, men nu verkar det som om ett beslut är på gång. Representantskapet lämnade sina ändringsförslag i somras och nu i januari var Senaten klar med sina. Därefter vidtar en process där de två kamrarna ska jämka ihop sig till ett förslag som till slut ska underställas presidenten.
      Jag hoppas att till nästa nummer av Facktuellt få tid att återkomma med en presentation av de förändringar som föreslås.

    (Januari 2006)





    Privatiseringarna fortsätter

    Utförsäljningen av de tidigare statligt ägda nationella postföretagen har börjat ta fart.
      Den tyska regeringen sålde i juli de sista tio procenten av aktierna i Deutsche Post som fanns kvar i direkt statlig ägo. Aktierna såldes till den statligt ägda banken KfW, som nu innehar 45 procent av aktierna. KfW säljer dem sedan vidare till privata investerare.
      Den holländska regeringen sålde den 12 juli ytterligare 9 procent av TNT, tidigare holländska Posten. Det innebär att det statliga ägandet nu är nere i tio procent. Dock finns ett villkor i bolagsordningen som ger staten vetorätt vid viktigare förändringar i bolaget fram tills dess att marknaden öppnas helt den 1 januari 2007.

    Storbrittanien
    Blairregeringen i Storbrittanien förbereder en utförsäljning av Royal Mail. Inför parlamentsvalet lovade labour i sitt valmanifest att på nytt granska vilka konsekvenser en fullständig omreglering (brevmonopolet avskaffas den 1 januari 2006) får för Royal Mail och att bolaget inte ska privatiseras. Det visar sig nu att Blair som vanligt har ljugit. De omregleringskritiska väljarna såg fram emot en oberoende granskning - istället ska handels- och industriministern själv undersöka frågan tillsammans med den förre rektorn för London Business School! Löftet att inte privatisera kringgås genom ett förslag att överlåta 51 procent av aktierna i bolaget till de anställda. Det låter ju generöst - men innebär naturligtvis att privatiseringen därmed har satts igång.
      Frågan ska avgöras i parlamentet och glädjande nog har 57 labourledamöter deklarerat att de anser att samtliga aktier ska behållas i statens ägo. Det behövs emellertid att fler ledamöter byter sida - och att inte tories sluter upp bakom Blair.
      När svenska Posten bolagiserades förde som bekant staten över hela den upparbetade pensionsskulden (på drygt tio miljarder kronor) på bolaget; en viktig orsak till att Posten ett tag balanserade på ruinens brant och fortfarande har en svag finansiell ställning. Inför privatiseringen av Royal Mail pågår förhandlingar mellan företaget och regeringen. Bolaget vill att staten tar över ansvaret för merparten av pensionsåtagandena, 1,5 miljarder pund (ca 20 miljarder) av sammanlagt 2,5. Det uttalade syftet är att stärka Royal Mails balansräkning och underlätta för företaget att låna pengar till investeringar.

    Danmark
    Det danska folketinget beslutade i fjol att tillåta en försäljning av 25 procent av danska Posten. I juni blev det klart att riskkapitalbolaget CVC Capital köper 22 procent av aktierna i företaget för ca 1,5 miljarder SEK. Hela danska Posten värderas till 10,5 miljarder SEK. De 22.000 "vanliga" anställda erbjuds att köpa 2,5 procent av aktierna till ett rabatterat pris. En halv procent av aktierna reserveras för ett "incitamentsprogram" för toppskiktet (höjdarna kräver som bekant alltid litet extra smörjmedel för att fullgöra sina jobb).
      Nämnas kan också att de ca 11.000 anställda som hade tjänstemannastatus (motsvarande våra gamla konstitutorial) erbjöds och accepterade en ekonomisk ersättning mot att de avsade sig sin tjänstemannaställning. Dock återstår ca 300 anställda som inte accepterat erbjudandet. Om staten säljer ut ytterligare aktier (utöver de 25 procenten) tvingas man att antingen erbjuda annan statlig tjänst eller lösa ut de 300 med tre års lön och därefter pension. Enligt Berlingske Tidende den 21 juni skulle det innebära en kostnad på 750 - 875 miljoner kronor.

    Även Belgien planerar att börja sälja ut sitt postföretag. I början av juli meddelades att danska Posten tillsammans med CVC Capital inlett förhandlingar om att köpa 49 procent av aktierna i De Post-La Poste, som belgiska Posten heter på orginalspråken. Resultatet av förhandlingarna presenteras under september i år.

    Japan
    I Japan gick däremot Koizumiregeringen på en smäll när parlamentet den 8 augusti i en sista omröstning avslog genomförandet av den lag som skulle öppna för en privatisering. I ett första steg skulle den japanska Postens enorma finansiella verksamhet säljas ut till profitörerna. Förutom vanlig kassa- och bankverksamhet bedriver den japanska Posten världens största (liv)försäkringsrörelse.
      Koizumi utlyste omedelbart nyval, som kommer att hållas i september.
      Man kunde hoppas att den japanska reaktionen skulle bli till en varning för spekulanterna i resten av den postala världen (exempelvis Frankrike, där man ännu inte nått lika långt i omregleringen och plundringen). Tyvärr är det nog inte så enkelt; anden har släppts ur flaskan och de stora och starka kapitalintressen som jagar det som är värt att jaga i vår bransch släpper inte bytet så lätt.
      För att sätta stopp på dem behövs det betydligt starkare fackliga och folkligt politiska krafter än de (i det här avseendet) svaga fackföreningar och tandlösa arbetarpartier vi hålls med.

    Royal Mail delar ut bonus
    Brittiska Royal Mail, som har några bekymmersamma år bakom sig, gjorde förra året en rejäl vinst på 537 miljoner pund (ca 7,2 miljarder kronor). Ledningen beslöt att betala ut drygt 2 miljarder av vinsten i bonus till personalen; 160.000 anställda fick 1.074 pund (ca 14.400 kr) var.
      Nu lanserar företaget ett nytt bonusprogram; Share in success, som man så vackert kallar det. Om vinsten 2005 överstiger 600 miljoner pund ska samtliga anställda få en bonus på 400 pund (ca 5.400 kr).
      – Facket ser inga problem i att våra medlemmar får del av Royal Mails framgångar - men vi är starkt övertygade om att den vanliga pensionsgrundande lönen har första prioritet, säger postfackets ordförande Dave Ward i en kommentar.
      Beslutet om bonus har fattats utan fackets medverkan och Ward varnar för att de höga vinstmål som ledningen satt upp bara kan nås genom uppsägningar och försämringar i medlemmarnas arbetsvillkor och anställningsföhållanden.

    Kina
    Kina har beslutat att omforma postväsendet enligt samma modell som många andra kapitalistiska stater. En särskild övervakande regleringsmyndighet inrättas (ungefär som Post- och telestyrelsen i Sverige eller Postcomm i Storbrittanien). Postservicen bolagiseras (China Post Group Corp), försäkringsverksamheten läggs i ett eget bolag och en ny "postbank" inrättas.

    Samma visa i Kanada
    Facktuellt känner inte till om Bertil Nilsson har varit i Kanada och inspirerat den nya ledningen för Canada Post. Hursomhelst meddelade denna i augusti att man har för avsikt att stänga terminalen i Quebec och flytta sorteringen till Montreal.
      – Ingen kan påstå att servicen förbättras genom att transportera breven i tre timmar från Quebec till Montreal för att sortera dem där, kommenterar det kanadensiska postfackets (CUPW) ordförande Deborah Bourque.
      Canada Post har de senaste fem åren gjort en sammanlagd vinst på drygt 4 miljarder kronor.
      – Det är upprörande att ett statligt bolag försämrar servicen och tar bort 300 jobb i Quebec, säger Bourque, samtidigt som hon lovar att CUPW tillsammans med arbetarrörelsen och lokala organisationer och kommunpolitiker ska slåss för att "sätta jobben och servicen före profiterna".

    Ryssland
    Den ryska Posten, Pochta Rossii, började förra året att bygga sin första moderna sorteringsterminal. Terminalen, som ligger i Moskva, utrustas med maskiner från den italienska tillverkaren Elsag.spa.
      Vid en internationell postkonferens i St Petersburg i juli meddelade Pochta Rossiis chef Igor Syrtsov att 25 sorteringsterminaler ska byggas runt om i landet. Målet är att senast 2010 kunna garantera tredagarsbefordran till hela Ryssland.

    Norge
    Även norska Posten investerar i nya maskiner. För 380 miljoner ska andelen maskinsorterade försändelser höjas från 59 till 84 procent år 2008.
      • FKI Logistics danska dotterföretag (f.d. Crisplant) ska leverera 7 "multisorteringsmaskiner" som ska sortera storbrev, klump och buntar. "Multisorterarna" ska placeras på de fem största terminalerna, med start i juni 2006. Maskinerna sägs vara de första i sitt slag.
      • Siermens bidrar med 8 brevsorterings- (små/C5) och 35 finställningsmaskiner. 5 av brevsorteringsmaskinerna installeras i den nya stora Östlandsterminalen 2007. Finställningsmaskinerna placeras på terminalerna i de största städerna. De första ska vara i drift våren 2006.
      • Japanska NEC levererar 3 brevresningsmaskiner, samtliga ska till Östlandsterminalen.
      Norska Posten har nyligen fattat beslut om att bygga en ny terminal i Lörenskog på Östlandet. Terminalen blir den största i Norge och navet i det nya norska brevnätet. 3 miljoner försändelser ska sorteras, vilket är hälften av alla norska brev (Årsta sorterar ca 5 miljoner).
      Det norska brevmonopolet avskaffas troligen år 2007.

    Frankrike
    Den franska Nationalförsamlingen beslutade den 12 maj om hur den fortsatta omregleringen av postmarknaden ska genomföras.
      Den 1 januari 2006 sänks viktgränsen för brevmonopolet till 50 gram och 2009 öppnas marknaden helt. En regleringsmyndighet liknande vårt PTS inrättas, ARCEP. En ny postbank bildas som ett dotterbolag till franska Posten.





    Privatiseringarna

    Först bolagisering och därefter privatisering.
      Så ser utvecklingen ut i flera av de länder där omreglerarna slagit klorna i Posten.
      Den belgiska regeringen har bjudit ut en del av belgiska posten till försäljning. Deutsche Post och holländska TPG har redan anmält sitt intresse.
      25 procent av danska posten är också ute på budgivning. Även här är det DP och TPG som är spekulanter. Danska Posten värderas till mellan 100 och 200 miljoner euro.
      I Storbrittanien är det än så länge litet mer hysch-hysch, men trovärdiga källor anger att styrelseordföranden Allan Leighton fått klartecken från regeringen att under sin kommande treåriga mandatperiod börja sälja ut delar av Royal Mail. Enligt Financial Mail ska 20 procent av aktierna säljas till personalen och 31 procent via börsen. Regeringen förnekar, men med tanke på Blair-regeringens allmänna vandel kan man tro vad man vill om det.

    Japan
    Den verkligt stora privatisering som är på gång är den i Japan. Koizumi-regeringen har som bekant varit på studiebesök i fr.a. Tyskland inför den planerade utförsäljningen som är tänkt att starta i april 2007. De lagändringar som behövs ska behandlas i parlamentet ("Diet") i år. Avsikten är att dela upp posten i fyra delar, där brevverksamheten är en del. Postsparbanken och försäkringsrörelsen - båda dessa är oerhört stora i Japan - samt ledningsfunktionen är de tre andra.
      Tilläggas kan att det också finns ett stort motstånd inom regeringspartiet mot privatiseringen.
      Av samma orsak blir det ingen utförsäljning av österrikiska posten under den här mandatperioden (som sträcker sig fram till 2006).
      Tyska staten har sålt ut ytterligare aktier i Deutsche Post. Avsikten är att bolaget ska vara helt privatiserat till slutet av 2006.
      Även holländska regeringen säljer aktier; nu äger staten bara 19 procent av holländska Posten (TPG).

    Berika toppen
    Syftet med omregleringspolitiken är ju att trycka tillbaka vanligt folk och berika det lilla fåtalet i toppen. Därför är det inte så konstigt att det blir bråk. I bl.a. Belgien och Frankrike har det strejkats under hösten och i Sverige var det nära. I Tyskland vill Deutsche Post införa deltid i stor skala inom brevbäringen; självklart väcker det fackligt motstånd. I Japan har de 400.000 postanställda som offentligt anställda ingen strejkrätt idag. När Posten blir privat bolag har de den rätten - men det vill Koizumi begränsa. De anar vad som kan komma.

    Sharon
    Intressant är också att notera att Sharon-regeringen i Israel går hårt fram inte enbart mot palestinierna; som de överklassterrorister som de är så kör de också med de judiska arbetarna - vilket besvarats med strejker under hösten. Jag vet inte om LO i någon form uttalat sitt stöd för Histradut (israeliska LO) när de kämpar för att deras medlemmar ska behålla jobben och få ut sin lön i tid; de bör göra det. Det är i själva verket en av de viktigaste uppgifterna i solidaritetsarbetet att stödja de fackliga och politiska krafter som tar strid med de härskande skikten i de värsta terroriststaterna: USA, Israel, Ryssland, Storbrittanien.





    Internationella nyheter, augusti 2004

    UPU-kongressen
    UPU, Universal Postal Union, Världspostföreningen, håller kongress den 15 september - 5 oktober i Bukarest. Förutom representanter för de 190 medlemsländerna deltar även observatörer från privata postoperatörer. Kongressen, som hålls vart femte år, kommer att anta ett nytt program, en "World Postal Strategy", som det så vackert heter.
      UPU är ett FN-organ med säte i Bern i Schweiz med uppgift att främja medlemsländernas samarbete inom postområdet och mellan de statliga postförvaltningarna. I omregleringens tidevarv har förutsättningarna ändrats med bolagiseringar och privatiseringar och nya operatörer på marknaden. Frågan om samarbete i denna nygamla värld står därför högt på dagordningen.
      Bland annat kommer terminalavgifterna (det system som reglerar ersättningarna för utrikesposten mellan de olika postoperatörerna) att revideras. Likaså kommer rätten att etablera utväxlingskontor i andra länder (Extra-territorial Offices of Exchange, ETOE) att ses över. Kvaliteten i den internationella trafiken är en annan fråga som ska avhandlas. Idag klarar 50 procent av försändelserna 0-5 befordran; det nya målet som föreslås är 65 procent till år 2008.
      Ingen kongress utan att terrorism står på dagordningen: UPU ska behandla frågorna om att "bekämpa terrorism, penningtvätt och finansiering av terrorism".
      Det finns ett generellt internationellt förbud att skicka levande djur och farliga ämnen med posten. Undantagna är bin, blodiglar och silkesmaskar. Som ett kuriosa kan nämnas att UPU föreslår att Drosophila melanogaste, bananfluga, ska föras till listan över tillåtna djur. Motiveringen är att flugan används i många medicinska laboratorier runtom i världen.
      Inom UPU och i samarbete med maskinindustrin pågår också ett arbete för att ta fram en internationell adresstandard, S42, som ska underlätta maskinsorteringen av utrikes försändelser.
      Även EU deltar som observatör. Noteras kan att Ministerrådet dessutom vid ett fraktionsmöte den 9 juli i ett särskilt uttalande understryker vikten av att medlemsländerna håller sig till EU:s regelverk för postområdet och talar med en röst vid UPU:s kongress.

    Österrike
    Jag har tidigare rapporterat i Facktuellt om den österrikiska regeringens beslut att sälja ut merparten av aktierna i österrikiska Posten. Själva genomförandet har dock dragit ut på tiden. Deutsche Post nämns som huvudkandidat vid en försäljning, men även holländska TPG säger sig vara intresserade.
      Försäljningen har mött motstånd från olika håll, bl.a. facket, och kanske är det därför som regeringen i juni meddelade att man ändrat sig och nu tänker sälja en minoritetspost och inte de 74,9 procent som man ursprungligen tänkt sig.
      Enligt pressuppgifter i juli har Deutsche Post därefter ställt ett ultimatum till den österrikiska regeringen. Antingen tar regeringen ett bindande beslut om försäljning i år - eller så kommer Deutsche Post att bygga upp ett eget nät i Österrike.
      Som en förberedelse inför omregleringen och privatiseringen har den österrikiska regeringen beslutat att Postens monopol på kundernas postlådor ska upphöra i juni 2006. I praktiken innebär det att flertalet kunder tvingas köpa nya lådor till en beräknad sammanlagd kostnad av 900 miljoner kronor.
      Dessutom meddelades i början av juli att Posten planerar att placera sina fastigheter och penningtransporter i fristående bolag.

    Dålig julklapp för Royal Mail
    USA:s post, USPS, slöt 2002 ett avtal med brittiska postens dotterbolag General Logics (GLS), vilket innebar att GLS distribuerar USPS flygpaket och EMS i Europa. Nyligen meddelade US Post att man inte tänker förlänga avtalet när det löper ut den 24 december i år. Orsaken är missnöje med brittiska Postens dåliga kvalitet. Istället kommer man att anlita Deutsche Post.

    Samtidigt noterar US Post sitt bästa resultat någonsin för övernattbefordran av First-Class Mail, 96 procent.

    Danmark
    Deutsche Post bekräftade i juli på nytt att de deltar i budgivningen på de 25 procent av ägandet i danska Posten som den danska regeringen tänker sälja ut.

    Rysslands första moderna terminal
    I augusti startade bygget av Rysslands första moderna sorteringsterminal. Terminalen, som ligger i Moskva, planeras för 3 miljoner försändelser per dygn. Det italienska företaget Elsag levererar maskiner och support till ett värde av 30 miljoner euro (ca 275 miljoner kronor).

    USA

    Maskinell eftersändning
    USPS började i augusti sätta maskinell eftersändning i drift. 16,1 procent av USA:s befolkning flyttar årligen och US Post avsikt är att redan i sorteringsmaskinerna kunna styra om en stor del av de 2 miljarder försändelser som eftersänds varje år.
      Till en början installeras systemet, postal automation redirect system, PARS, på småbrevsmaskinerna, men avsikten är att även använda det för storbreven.

    Storbreven - MERLIN
    US Post lämnar rabatt till de kunder som lämnar in "maskinvänlig" post. Ett krav för att få "discount" på storbreven är att de försetts med en streckkod vars läsbarhet i SSM:arna uppgår till minst 80 procent. Fr.o.m. den 31 juli i år höjs kravet till 90 procent; samma krav som gällt för småbreven sedan starten för det nya rabattsystemet 2001.
      Det tekniska system som används av US Post för att granska läsbarheten och andra parametrar som vikt, format etc som sammantaget avgör taxeringen heter MERLIN (Mailing Evaluation and Readability Lookup Instrument); 1.200 system finns installerade runt om i USA.

    Maskinell finställning av storbrev
    Jag har tidigare rapporterat i Facktuellt att US Post har påbörjat ett program tillsammans med bl.a. Siemens för att utveckla maskinell finställning av storbrev (FSS) och även samsortering i slutskedet av små och stora brev (DPP).
      I början av året anslog USPS 1,5 miljoner dollar vardera till Lockheed Martin och Northrop Grumman (= f.d. Alcatel) att påbörja en första studie över maskinell finställning av stora brev.
      Samtidigt anslogs ungefär samma summa vardera till Siemens, Elsag Spa, Bell and Howell och FKI Logistex för att utveckla simuleringsmodeller för nästa steg, "delivery point packaging".
      I slutet av februari meddelade Siemens och Northrop Grumman att de slagit sina påsar ihop för att tillsammans konkurrera om US Posts kommande beställningar av utrustning till FSS/DPP-systemen.
      US Post räknar med att börja införa maskinell finställning ("flats sequencing system") år 2006 och "delivery point processing" år 2007.

    Småbreven
    Siemens har fått en stororder på drygt 2,5 miljarder kronor från USPS för att leverera ny utrustning och uppgradera gammal för den maskinella finställningen av små/C5.
      Leveranserna sker från januari 2006 till mars 2007.

    "Postal Accountability and Enhancemant Act"
    Den Presidential Commission som Bush tillsatt för att lämna förslag till förändringar i lagstiftningen inom postområdet lämnade sin rapport i juli förra året. Jag rapporterade utförligt om den i
    Facktuellt nr 6/2003.
      Som väntat föreslog kommissionen en rad förslag som skulle försämra villkoren för personal och allmänhet och stärka de privata kapitalintressena, "Maximising the Use of the Private Sector", som kommissionen så träffande uttryckte saken.
      Sedan kommissionen lämnat sin rapport vidtog arbetet med den i kongressens båda kamrar. I maj i år presenterade de kommittéer i senaten (Senate Governmental Affairs Committee) och representanthuset (House Government Reform Committee) som haft i uppdrag att förbereda en ny lagstiftning sina förslag till "The Postal Accountability and Enhancement Act of 2004".
      Representanthuset förslag togs väl emot av USA-facken, medan man på några punkter har starka invändningar mot senatskommitténs förslag. I stora drag har även branschintressena, inklusive US Post, anammat förslagen - även om de stora mailing-intressena föredrar senatens förslag som kan gynna dessa genom större rabatter. Förslagen betraktas allmänt som en tillnyktring, jämfört med Presidential Commissions förslag.
      – Inget av Bush-kommissionens förslag att försämra de anställdas löner och anställningsvillkor har anammats av House Committee och kommissionens förslag till stora nerdragningar i kontorsnätet förkastas också, kommenterar APWU:s ordförande William Burrus.
      APWU konstaterar också att representanthusets kommittéförslag vill förbjuda de alltför stora rabatter ("work-sharing discounts") som subventionerar mailing-industrin; det ger större flexibiltet för USPS att sätta priser bara de inte är större än inflationen och godkänns av en nyinrättad Postal Regulatory Commission (PRC); det tillstyrker att kostnaderna för militära pensioner till postanställda förs över till finansdepartementet; man stöder principen om enhetsporto.
      Senate Committee´s ursprungliga förslag visade större förståelse för work-sharing discounts, men i den delen gjorde man senare ett tilläggsförslag som motsvarar representanthuskommitténs. Däremot kvarstår ett förslag att försämra ersättningarna för arbetsskadade, vilket APWU och de andra fackliga organisationerna kritiserar; opinionsbildningen för att ändra även den delen fortsätter. Även andra intressen fortsätter sin lobbying, bland andra US Post som är missnöjda med en punkt i senatskommitténs förslag, vilket skulle gen PRC större befogenheter att bestämma servicenivåerna för alla viktigare produkter.
      Så går striden vidare, fram till den dag då kongressen fattar beslut. Det hann man inte med före sommaruppehållet och partikonventen. Kanske tas beslut när man återsamlas den 7 september, men det kan också bli först efter nyår. Enligt uppgifter i DM news den 2 augusti håller skattesänkningsivrarna i Senaten den föreslagna postlagen som gisslan för att få igenom sina tax cuts.

    2004-08-22





    Tyskt löneavtal

  • Fackförbundet Ver.di slöt den 2 juni ett nytt löneavtal för de 160.000 medlemmarna i Deutsche Post. Avtalet är på ca två år och löper ut i april 2006. Den 1 november i år höjs lönerna med 2,7 procent och samma datum nästa år med 2,3 procent. Dessutom utgår två engångsbelopp på 65€ vardera. Ver.di hade krävt 4 procent. Inklusive engångsutbetalningarna uppskattar man det sammanlagda värdet av avtalet till ca 3 procent per år.
      Förhandlingarna präglades i slutskedet av flera "varningsstrejker", där ca 6.000 anställda deltog; de första strejkerna inom Posten på tio år.
      Avtalet omfattar inte de 60.000 anställda som har kvar sina statliga anställningar i Posten (konstitutorial?!). de får nöja sig med ett engångsbelopp på 110€ i augusti 2005. I alla fall om man ska tro uppgifterna på FAZnet.
      Noteras kan också att Deutsche Post och Ver.di förra året slöt ett avtal där företaget lovar att inte säga upp personal fram till år 2008 i utbyte mot att facket gick med på "flexibel arbetstid".
      Om Deutsche Post har råd med sina treprocentiga lönökningar? Tja, man gick med 930 miljoner € i vinst under första kvartalet i år (8,5 miljarder kronor).





    SEKO:s internationelle sekreterare:
    "Problemen med EU:s utvidgning större än vi trodde"

    Vad gör du som internationell sekreterare?
    – Jag samordnar SEKO:s arbete i de fem större fackliga internationaler som vi är medlemmar i: UNI (som bl.a. organiserar post- och tele), ITF (internationella transportfederationen), ISKA (statligt och kommunalt anställda), ICEM (energi) samt IBTU (byggnadsinternationalen).
    – Jag ansvarar också för att samordna förbundets europapolitik.

    Har förbundet bara en internationell sekreterare?
    – Ja, men Kalle Tausson ansvarar för bistånds- och solidaritetsfrågor och dessutom så följer förhandlingsavdelningen utvecklingen inom respektive avtalsområden, i synnerhet inom Europa.

    Vilken är idag den viktigaste frågan i SEKO:s internationella arbete?
    – Allt det som är kopplat till EU-utvidgningen och den ojämlikhet som finns inom det utvidgade EU - men också mot världen utanför EU: vi ser det inom till exempel sjöfarten med utflaggning och filippinska låglönebesättningar. Vi måste jobba hårt med solidariteten för att förbättra villkoren i de här länderna - annars kommer deras dåliga villkor att smitta av sig på våra arbetsförhållanden.
    – Jag tror att problemen med EU-utvidgningen är större än vad vi trodde de skulle bli och vi ser det i diskussionerna nu. Det är inget uttryck för invandrarfientlighet när LO kräver vissa regler för att inte oseriösa arbetsgivare ska kunna utnyttja arbetskraft från de nya medlemsländerna.

    Är det samma problem om vi ser det ur ett postperspektiv?
    – Ja, i princip. Östutvidgningen kan, om den görs på fel sätt, komma att påverka förhållandena även inom postområdet.
    – Samtidigt är det slående att när Sverige och andra länder går ifrån det statliga postmonopolet så växer istället tyska Posten fram som ett nytt privat monopolföretag i hela Europa och världen. Till exempel så tittar tyskarna på både danska och tjeckiska och även estniska Posten.

    UNI höll en stor konferens om postfrågor i november. Vilka, förutom dig, representerade SEKO?
    – Janne Rudén (förbundsordföranden), Jens Saverstam samt Eva Lena Jansson.

    Vilken fråga dominerade konferensen?
    – Att slå vakt om de universella (samhällsomfattande) posttjänsterna. Det är grunden för det 15-punkters program som antogs. Och att avregleringen - om det ska avregleras - sker under kontrollerade former så att de universella tjänsterna kan garanteras.

    Vilken inställning har egentligen UNI till omregleringspolitiken?
    – UNI har i grunden en skeptisk inställning till avregleringen. Men vi bedömer samtidigt att det inte är realistiskt att bara säga nej - det är därför som UNI kräver att det ska ske under reglerade former. Tack vare denna inställning har vi kunnat föra en dialog med parlamentarikerna (i EU-parlamentet) kring de här frågorna.
    – Janne Rudéns och SEKO:s kampanj ligger rätt i tiden. Janne Rudén var en av talarna vid UNI:s konferens och SEKO-kongressens dokument "Reglera avregleringarna" väckte stort intresse.

    – För Sveriges del kan vi konstatera att avregleringen lett till att vi fått två statliga postföretag, ett svenskt statligt (Posten) och ett norskt statsägt (CityMail)!

    Visar fackföreningar i andra länder något intresse för våra erfarenheter av omregleringen, vi ligger ju först.
    – Nya Zealand har nog gått längre än oss, och även Spanien är rätt avreglerat, där finns en lokal konkurrens ute i städerna.
    – Österrikiska postfacket besökte oss ifjol, men deras slutsats när de åkte hem var att de har ungefär samma problem som oss, trots att avregleringen ännu inte har gått lika långt där. Orsaken till det är dels att svenska politiker målat upp en bild av att avregleringen i deras ögon lyckats "bättre" än vad den faktiskt har gjort, dels att vi tack vare våra arbetsmarknadslagar och höga fackliga organisering kunnat parera problemen.
    – Men att vi klarat av problemen innebär inte att vi försvarar den förda politiken!

    Vad har SEKO och UNI för inställning till GATS?
    – Jag är ingen expert på GATS. Det är framför allt LO och de fackliga internationalerna som sköter det här. SEKO håller på och ta fram ett dokument om de här frågorna och det behövs utbildning för fackliga.



    Namn: Stellan Mattsson
    Aktuell som: SEKO:s internationelle sekreterare
    I SEKO sedan: Ombudsman på förbundet från 1990. Innan dess i styrelsen för regionklubben inom Sollentuna områdesförvaltning och postavdelningen i Stockholm.
    I Posten sedan: Började som brevbärare i Täby 1968 och från 1973 i Upplands Väsby. Heltidsengagerad i facket från ca 1983.
    Familj: Gift, två vuxna barn.
    Bor: Upplands Väsby
    Andra intressen än facket: Bostadspolitiskt engagerad i hemkommunen, ordförande i Väsbyhem. Och landet, som ligger utanför Östhammar.
    Senast lästa bok?
    – Har aldrig förstått mig på att koppla av med böcker. Däremot lyssnar jag gärna på musik. Samlar på gamla vinylskivor, Rockn´ Roll i vid bemärkelse, Dylan, country osv. Mikael Wiehe är inte så tokig han heller!



    – GATS är inget problem för Posten i Sverige eftersom vi redan har avreglerat. Men i andra länder, som till exempel Kanada, är det ett problem eftersom de stora kurirföretagen vill dra in postverksamheten under GATS-avtalet.
    – Sverige är inte emot en utvidgad världshandel, men det LO och den samlade fackliga rörelsen kräver är att få till stånd en social dialog.

    Du deltar i något som kallas för den "postsociala dialogen" inom EU - vad är det?
    – Det är ett samarbete mellan UNI:s europeiska postfack och arbetsgivarorganisationen Posteurope. Den "postsociala dialogen" fungerar som en referensgrupp åt EU-kommissionen och dess olika förslag inom postområdet, men "dialogen" kan också teckna avtal.
    – Det har inte tecknats några avtal än. Det beror dels på att Posteurope består av företag med blandad ägarstruktur, vilket gör att de har svårt att få mandat att teckna några avtal. Dels så är kanske intresset inte så stort från vår sida heller eftersom sådana "europeiska" avtal än så länge tenderar att bli sämre än de vi har på nationell nivå.

    Du leder den arbetsgrupp som ansvarar för utbildningsfrågorna. Vad gör den?
    – Vi arbetar dels med frågorna kring företagens sociala ansvar för personal, miljö, osv. Dels med kompetensutvecklingsfrågor.
    – Arbetet med kompetensutveckling har bara börjat än. Det vi har gjort är en sammanställning av "goda exempel" ("best practicies") och lagt ut dem på den postsociala dialogens hemsida.
      På hemsidan finns också ett frågeformulär som vänder sig till fackliga som jobbar med utbildningsfrågor.
    – Jag skulle vilja att Dialogen anlitar Dublininstitutet eller liknande för att göra en undersökning av postanställdas utbildning och utvecklingsmöjligheter inom EU. På basis av en sådan undersökning skulle vi sedan kunna ta fram ett program.
      Om vi ser på Sverige så har det inte hänt särskilt mycket på det här området. Det är snarare så att statusen har sjunkit för postarbetare. Det är därför vi driver de här frågorna om kompetensutveckling och en certifiering och validering av kunskaperna. Det skulle höja statusen på jobbet och dessutom göra oss gångbara på arbetsmarknaden inom hela Europa.
    – Kanske är det så att arbetsgivarna är rädda för att ge oss ett bevis på vår kompetens?!

    Hur kan SEKO stärka sitt internationella arbete?
    – Vi måste koppla ihop vårt nationella arbete med det internationella, till exempel i frågor som arbetstidsdirektivet. Men också i bevakningen av de "Europabolag" som kan komma att bildas. Europabolagen bedriver verksamhet i flera EU-länder och går på EU-regler.
    – Från och med den 1 oktober i höst ska EU:s EWC-direktiv vara inplementerat i alla medlemsländer. EWC står för European Workers Council och innebär att de anställda har rätt till koncernfackligt samarbete. En förutsättning är dock att vi har kollektivavtal med företaget; har vi inte det kan det bli problem.
    – De fackliga utbildningarna i internationnella frågor behöver stärkas och LO har tillsatt en arbetsgrupp kring detta.
      LO har tillsammans med Olof Palmecentret och ABF startat en hemsida - Global respekt - om internationella frågor. Där finns en nätstudiecirkel, som jag vill rekommendera (se länk nedan!)

    Till sist?
    – Valet till EU-parlamentet i juni ska inte underskattas. Facket har haft nytta av parlamentet och samarbetet med parlamentariker; det har bidragit till att avregleringen inte har gått fortare.
    – Parlamentet domineras idag av de konservativa och ett lågt valdeltagande kommer att stärka denna sida. Från ett fackligt perspektiv är det viktigt att det kommer in fler socialister i parlamentet om vi vill vara med och styra EU:s utveckling.





    UNI Posts världskonferens:
    "Postal rich and postal poor"

    "En allmän postservice är en grundläggande mänsklig rättighet"

  • "De postala reformerna har ofta varit dåligt genomtänkta och förhastade och har inte lett till några långvariga framgångar - de talar om reformer men menar att slå sönder", sade UNI:s ordförande Philip Jennings när han öppnade den postfackliga Internationalens världskonferens den 4 november.
      De 200 ledamöter som samlats i Geneve representarar drygt 5 miljoner postanställda från hela världen.

    Rikstäckande
    Omregleringspolitiken var ett genomgående tema för konferensen; i världsperspektiv är det framför allt det kommande GATS-avtalet som oroar. "Globaliserings- och privatiseringspolitiken hotar postservicen i hela världen", som en av talarna formulerade sig. Försvaret av en rikstäckande postservice av god kvalitet och till enhetliga priser prioriteras därför högt i UNI:s fortsatta arbete: "En samhällsomfattande posttjänst är en mänsklig rättighet", heter det till exempel i den rapport som låg till grund för konferensens arbete.
      "Postal rich and postal poor", var ett annat tema. Om globaliseringspolitiken får fortsätta kommer det att bli en (bra) postservice för de rika och en annan (sämre) service för de fattiga - vare sig man ser det nationellt eller internationellt.

    Wal-Martisation
    Omregleringens effekter beskrevs från de fyra länder som hittills har avreglerat helt: Sverige, Finland, Argentina och Nya Zealand.
      Hotet mot anställningstryggheten och -villkoren var ett självklart tredje tema.
      Brittiska CWU:s ordförande Bill Hayes beskrev det som nyligen hänt inom Royal Mail i samband med förhandlingarna om ett nytt löneavtal och nya "rationaliseringar" (jag har rapporterat om det i tidigare nummer av Facktuellt). Han och andra ombud fördömde den "Wal-Martisation" som man kan se tecken till inom Posten inte bara i Storbrittanien utan också i USA och andra länder.

    15-punkters program
    Wal-Mart är USA:s och världens största detaljhandelsföretag och ökänt för sin antifackliga politik. Man vägrar anställda att överhuvud taget organisera sig och gör vad man kan för att pressa ner anställningsvillkoren inom hela branschen.

    Konferensens arbete ledde fram till en 15-punkters aktionsplan för åren 2003 - 2007. Facktuellt publicerar nedan - som enda svenska postfackliga media? - programmets första punkt samt rubrikerna på de övriga fjorton. Vi kommer vartefter att publicera resten av texten i detta intressanta och viktiga dokument som bör ligga som en av grundpelarna även i det svenska postfackets arbete de kommande åren.





    Utförsäljning pågår...
    ... och andra internationella nyheter

    Utförsäljning pågår
    Först bolagiseras de nationella postverken och därefter privatiseras de. Så ser trenden ut i flera länder.

    • Japanska Posten blev bolag den 1 april 2003 och avsikten är att påbörja utförsäljningen i april 2007.

    • Den italienska regeringen tänker sälja en del av aktierna i Italienska Posten till den statliga banken CDP. Det brukar vara första steget på vägen mot privatisering.

    Österrike har redan fattat beslut om att sälja hela eller delar av österrikiska Posten. Beslutet har inte verkställts ännu. Deutsche Post bekräftade i november på nytt sitt intresse av att köpa en majoritet av aktierna när de kommer ut på marknaden.

    Tyska regeringen har i omgångar sålt 48,3 procent av aktierna i Deutsche Post till den statliga banken KfW. 20 procent ägs fortfarande av tyska staten och resten av aktierna har redan privatiserats. Nu meddelar KfW att de tänker sälja ut en del av sitt stora innehav till privata investerare.

    Holland har sålt ut 65,2 procent av aktierna i holländska Posten, eller TPG som bolaget heter. Man har dock behållit s.k. "golden shares", vilket innebär att staten med sin minoritetsandel kan motsätta sig majoritetsbeslut, t.ex. att sälja ut bolaget till i deras tycke olämpliga ägare. EU-kommissionen har kritiserat den holländska regeringen för deras "golden shares" och kräver att de tas bort. Annars kommer man att anmäla saken till EU-domstolen.

    Israel planerar att gå samma väg. I december nåddes en uppgörelse mellan staten och de fackliga organisationerna. Varje anställd får en engångsbonus på 12.000 ?? och en lönehöjning på 600?? mot att de fackliga organisationerna accepterade en bolagisering.

    Danmark beslutade förra året att sälja ut 25 procent av danska Posten. Regeringen har anlitat Rotschild, som undersökt intresset hos tänkbara europeiska köpare. Enligt den ansvarige ministern Michael Birch hade fler än fem potentiella köpare identifierats. Birch bekräftade också att både Deutsche Post och holländska TPG tillhör kandidaterna.


    Maskinell sortering
    Maskinell sortering av brev införs och utvecklas i allt fler länder runt om i världen.

    Grekland öppnar en ny sorteringsterminal vid Atens flygplats lagom till OS 2004. Den utrustas med småbrevsmaskiner och en paketsorteringsmaskin.
      Därefter följer Attica sorting center i Aten Den bestyckas med brevresnings-, små-, storbrevs- och paketsorteringsmaskiner. Förutom de två Athenterminalerna kommer det grekiska brevnätet att omfatta ytterligare fem terminaler med maskinell sortering. Det italienska företaget Elsag levererar samtliga maskiner.
      Elsag har också sålt sina storbrevsmaskiner till Korea (19 maskiner), frankrike (24) och Italien (42).

    Spanien. Spanska Posten, Correos; investerar 310 miljoner € i 11 nya sorteringsterminaler och uppgradering av sex befintliga. Förra året maskinsorterades 13 procent av de spanska breven; när de nya terminalerna står klara 2006 ska 90 procent gå genom maskinerna.

    Brasilien har under de senaste tio åren tagit i bruk sju terminaler för maskinell sortering i den sydöstra delen av landet (Rio de Janeiro och Sao Paolo samt ytterligare tre städer). Här är det Siemens som levererat brevresnings- små- och storbrevsmaskiner.

    USA. Siemens och Northrop Grumman (f.d. Alcatel) har hittills levererat 537 storbrevsmaskiner till US Post. Under hösten fick Siemens en miljardorder på att komplettera dessa maskiner med automatiska lådhanteringssystem (våra SSM är ju utrustade med sådana från början).

    Jag har tidigare rapporterat i Facktuellt att US Post nyligen har påbörjat ett program tillsammans med bl.a. Siemens för att utveckla maskinell finställning av storbrev och även samsortering i slutskedet av små och stora brev.
      I juli förra året hölls ett "toppmöte" mellan US Post och de stora kunderna ("Mailers") kring dessa projekt.
      Dessa Mailers är bekymrade över fr.a. tre saker:

    • Prissättningen. Idag har dessa stora kunder rabatter ("workshare discounts") när de förarbetar sina sändningar (alltför stora rabatter enligt de fackliga organisationerna!). Även om priserna totalt sett kan sänkas tack vare en ökad maskinell hantering riskerar de sina rabatter när sorteringsmaskinerna ska göra hela jobbet för att få full effekt på finställningen - och därigenom högre priser för denna kundkategori.
    • De är också oroliga för att US Post ska skärpa kraven på format och vikt och emballage för stora försändelser för att få igenom så mycket som möjligt i maskinerna.
    • Idag levereras många stora sändningar direkt till utdelningskontoren - vad får det för konsekvenser om det mesta istället ska gå till sorteringsterminalerna?

    Dallas ISC delar Arlandas öde
    Den 13 februari stängs utrikesterminalen i Dallas, USA. De ca 200.000 försändelser i dygnsmedeltal (50 miljoner per år = 3 procent av utrikesvolymerna inklusive "fältpost", USA har som bekant mycket sånt) som hanteras i Dallas kommer i fortsättningen att sorteras vid US Post övriga fem ISC (International Service Center).

    Filter i sorteringsmaskinerna
    Siemens Dematic tillkännagav i november att de fått uppdraget att installera ett ventilations- och filtersystem i US Posts sorteringsmaskiner. Installationerna - till ett värde av drygt 600 miljoner kronor - påbörjas våren 2004.
      Systemet uppges fånga upp 99,97 procent av eventuella smittämnen som t.ex. Anthrax. På köpet uppges man få en allmänt bättre luftkvalitet på terminalerna.


    Även Norge drabbat av struktursjukan
    Norska Posten meddelade i oktober att man tänker göra sig av med ytterligare 880 anställda - utöver de 6.000 som tvingats lämna företaget de senaste fyra åren.
      Antalet brevsorteringsterminaler minskas från 32 till 12 och paketterminalerna från 21 till 13.
      Posten Norge har 18.000 anställda efter de senaste nerdragningarna.


    Japan och Bosse Ringholm
    Japanska Posten - med sina 270.000 anställda ett av världens största postföretag - förvandlades från statligt verk till statligt ägt bolag i april förra året.
      En av de första åtgärder som bolagsledningen genomförde var att anlita Toyotas "rationaliseringsexperter". Utdelningskontoret i Koshigaya har valts som pilot för att introducera Toyotas just-in-time-system, "kanban".
      Man började med att sätta upp en anslagstavla där alla i realtid kan se vilka arbetsuppgifter som ska göras vid varje tidpunkt och vilka som utför dem; tanken är att man då ska bege sig till den arbetsstation där det för tillfället behövs folk - utan att arbetsledningen ska behöva tala om det för en. Nästa åtgärd blev att fördela den inkommande posten i lådor som var och en tar 15 minuter att sortera.
      – "Genom att räkna antalet lådor kan arbetarna avgöra hur många brev det finns och hur många som behövs för att utföra arbetet i tid". Låter det inte underbart? Samtidigt som man kan konstatera att kanban i stora stycken redan har genomförts i svenska Posten!
      Den chef i japanska Posten som ansvarar för införandet av Toyota-modellen sammanfattar sina intryck i ord som kunde vara hämtade från Nyhetsposten:
      – När jag såg de anställda stå framför anslagstavlan och diskutera sina arbetsuppgifter, visste jag att systemet skulle bli en succé.

    Det är mot den här bakgrunden inte förvånande, bara sorgligt, att den japanske minister som ansvarar för omregleringen av japanska Posten var på studiebesök i Tyskland och Sverige i början av januari i år. I Tyskland träffade han Deutsche Posts chef Klaus Zumvinkel. Han fortsatte sedan till Sverige för samtal med Bosse Ringholm och Gunnar Lund om "reformer i de statliga finanserna och de sociala välfärdssystemen".


    Aktioner i Finland
    Våra finska kamrater genomförde den 11 december en 12-timmars punktstrejk riktad mot transportföretaget Kelpo Kuljetus, som sköter de regionala posttransporterna i Finland. Bolaget, som till 49 procent äga av posten och 51 procent av Danzas (= Deutsche Post) lägger ut alltmer jobb på underentreprenörer. Man har redan minskat antalet anställda från 800 till 500 och nu hotas ytterligare 300 jobb. Postförbundet kräver att Kelpo Kuljetus investerar i nya bilar och behåller de egna chaufförerna.

    Den 12 december genomförde den finska fackföreningsrörelsen en landsomfattande opinionsdag under temat "Rädda jobben". Kampanjen riktar sig mot den våg av uppsägningar som kapitalägarna genomfört de senaste åren. Finland har drygt 8 procent arbetslösa - en av de högsta siffrorna i Europa för närvarande.
      De aktioner som genomfördes under dagen varierade mellan olika förbund och arbetsplatser. På en del håll genomfördes en kort punktstrejk, på andra ställen anordnades diskussionsmöten på arbetstid med all personal (och ibland också tillsammans med arbetsgivaren), eller också nöjde man sig med att samla namn till den namninsamling som genomfördes under dagen.
      Våra systerterminaler i Helsingfors, Böle (brev) och Vanda (logistik) deltog i aktionerna. I Böle genomfördes ett informationsmöte om framtiden med all personal på eftermiddagen den 12/12. I Vanda hade huvudskyddsombudet och förtroendemännen en diskussion på samma tema med ledningen.


    EU-kommissionen mot Frankrike
    Enligt EU:s postdirektiv åläggs medlemsstaterna bl.a. att från den 1 januari 2003 avskaffa monopolet på brevförsändelser som väger mer än 100 gram.
      Frankrike har ännu inte ändrat sin nationella lagstiftning varför monopolet kvarstår. EU-kommissionen kräver att Frankrike följer direktivet och har nu anmält Frankrike till Europadomstolen. Ett avgörande i domstolen väntas inom två år.

    Från Irakfronten intet nytt
    I Irak pågår nu den USA-ledda plundringen för fullt. Det började ju så bra med att man släppte in tjuvarna och huliganerna i Nationalmuseet med deras ovärderliga skatter. Nu går man lös på den egendom som är av värde och säljer ut de statliga företag som internationella spekulanter är intresserade av: fosfor- och svavelgruvor, konstgödsel- och läkemedelsfabriker, etc.
      Många av Saddamtidens lagar upphävs, men inte de antifackliga. Vid en internationell fackföreningskonferens i Amman i december, rapporterade fackföreningsfolk från Bagdad (enligt Daily Star den 20 december) hur USA-trupperna vandaliserade de fackföreningskontor som börjat byggas upp. Fackliga ledare terroriseras med godtyckliga arresteringar, etc.


    Sjunkande volymer
    Det är inte bara här hemma som brevvolymerna sjunker. I USA minskade A-breven ("First Class Mail") med 1,3 procent 2003 och man räknar med en fortsatt nedgång under 2004. För första gången var andelen First Class lägre än 50 procent av volymerna. Eftersom A-breven hittills svarat för 70 procent av intäkterna står man inför samma problem som svenska Posten när B-breven ("Standard Mail") - med sämre marginaler - fyller upp brevbärarväskorna.





    Nytt avtal för brittiska postisar

    Strax före jul nåddes en preliminär uppgörelse mellan CWU, det största brittiska postfacket, och Royal Mail om löner och andra villkor. Enligt CWU innebär avtalet att målet om 300£ i veckan (ca 17.000 kr/mån) uppnås från 1 april 2004. Det framgår inte av den information som hittills publicerats vad resultatet blev för det särskilda "Londontillägget".
      I överenskommelsen ingår också, enligt The Guardian den 13 december, att CWU accepterar att andraturen i brevbäringen dras in och 3.000 administratörer sägs upp.
      Medlemmarna röstade om avtalet mellan den 12 - 26 januari. Den 29 januari meddelade ledningen att avtalet godkänts med 70 procent för och 30 procent emot.





    Londonstrejkerna
    Brittiska postisar gav svar på tal!

    I förra numret av Facktuellt spådde jag en fortsättning på historien om den brittiska poststrejken.
      Så blev det också.
      Bakgrunden var de avtalsförhandlingar om nya löner m.m. som strandat. Facket, CWU, ville då inleda en riksomfattande strejk om kraven, men en knapp majoritet av förbundets medlemmar röstade emot. Däremot var det en stor majoritet (över 70 procent) av medlemmarna i London, som var för strejk för de särskilda "London-villkor" som också är uppe till förhandling.

    Tuppkammen
    Den fackliga ledningens felbedömning av strejkviljan på riksnivå fick tuppkammen att växa på de välbetalda direktörerna i ledningen för Royal Mail. De blev än mer ointresserade av att kompromissa fram ett avtal med facket; istället tänkte man börja betala ut nya löner baserade på det egna budet.
      I London var kampviljan större och där genomfördes ett par lagliga endagarsstrejker i första halvan av oktober. I samband med dessa började lokala chefer att ta sig friheter och trakassera folk. Följden blev vilda strejker som till slut lamslog en stor del av brevbäringen och sorteringen i London; efter ett tag började aktionerna att sprida sig till andra delar av landet.

    "Backlog"
    Nu visade det sig att det var ledningen för Royal Mail som missbedömt läget. De trodde att det var fritt fram att diktera villkoren och köra med folk. Fackföreningsfolk var i det läget inte mycket värda i deras ögon. Det gick till och med så långt att lokala chefer anslog rasistiska uttalanden riktade mot personalen.
      Den uppdämda ilska som vällde fram genom de vilda strejkerna tog Allan Leighton på sängen och skrämde honom tillbaka till förhandlingsbordet. Efter två veckor slöts den 3 november ett avtal om eldupphör med CWU. Inga efterräkningar för dem som strejkat och inte heller gentemot facket. Uppsagda strejkande återfick sina jobb och de chefer som stuckit upp tvingades återta sina normala positioner. Och massor av övertid till sorterare och brevbärare för att få ut all post, "the backlog", som samlats på hög.
      – Postarbetarna har vunnit en stor seger, sammanfattar Paul Foot läget i en artikel i The Guardian den 12 november.

    Fortsättning...
    Dock har, när denna artikel skrivs, inget avtal ännu slutits om "storstadstilläggen". Londonpostisarna har begärt att få utlysa nya endagsstrejker - mitt i jultrafiken. CWU:s ledning har svarat att de ska träffa arbetsgivarna den 10 december - om man inte kommer överens vid det tillfället kommer man att behandla begäran om nya strejker.
      Fortsättning följer.....

    Not. Allan Leighton är styrelseordförande i Royal Mail