Internationella nyheter
Sista etappen i EU:s omreglering
EU
Vid årsskiftet togs det sista – och viktigaste – skyddet för att behålla en god och prisvärd allmän postservice bort inom EU. Då upphörde monopolet på 50-gramsbrevet.
Flera länder hade ju redan tidigare omreglerat fullt ut, och några länder har fått en respit på två år.
Sex länder hade redan tidigare avskaffat monopolet: Sverige, Estland, Finland, Tyskland, Holland och Storbritannien.
Från årsskiftet upphörde det i Österrike, Belgien, Bulgarien, Danmark, Frankrike, Irland, Italien, Malta, Portugal, Slovenien och Spanien.
Tio länder har fått ytterligare två år på sig: Cypern, Tjeckien, Luxemburg, Grekland, Ungern, Lettland, Litauen, Polen, Rumänien samt Slovakien.
Holland
är ett av de länder som sjunkit djupt ner i omregleringsträsket. Holländska Posten, TNT, är redan bolagiserat och privatiserat till 50 procent minus en röst och marknaden släpptes fri 2009.
TNT:s senaste drag är att göra sig av med 11.000 anställda. I en framtvingad överenskommelse – trots strejker kom de fackliga organisationerna inte längre – börjar man med att sparka 2.800 personer. Den fackliga anslutningen är mycket låg inom TNT och missnöjet bland personalen stort. Man säger sig från företagsledningen acceptera en plan för att förbättra personaltrivseln – frågan är bara hur, när man målmedvetet går in för att ersätta heltid med deltid och helst betala brevbärarna med styckeersättning!
Schweiz
I Schweiz överlämnade postfacket, Syndicom, i början av hösten ett upprop till parlamentet med 100.000 namnuderskrifter, där medborgarna protesterar mot en omreglering ("liberalisering") av postmarknaden. "Det krävs en reglerad brevmarknad för att garantera en samhällsomfattande postservice från lokala postkontor", kommenterade ordföranden Alain Carrupt överlämnandet.
Glädjande nog gick parlamentet på den linjen och beslöt senare under hösten att behålla monopolet på 50-gramsbreven. Man konstaterade i likhet med den fackliga organisationen att en sådan reglering är nödvändig för att tillhandahålla en allmän postservice med hög kvalitet till rimliga priser.
Däremot öppnade parlamentet för att ersätta postkontor med privata ombud. Syndicom fortsätter att motsätta sig den "smygprivatisering" av Posten som detta innebär.
Finland
Våra finska kamrater (i Post- och logistikunionen, PAU) förhandlade klart ett nytt avtal i november. Det krävdes stridsåtgärder, både vilda och ovilda, för att få igenom ett nytt avtal. Jag vet inte vad utfallet blev i lönedelen, informationen på webben är bristfällig, men det kan vara intressant att notera vilka frågor som var uppe till behandling:
• Kollektivavtalsbestämmelserna om nattarbete bör skärpas.
• Användning av underentreprenader och hyrd arbetskraft som ett sätt att flytta arbetet till billigare kollektivavtal bör förhindras.
• Kollektivavtalet bör innehålla bestämmelser om förändringstrygghet vid omställningar och uppsägningar.
• Deltidsanställdas ersättning för tilläggsarbete bör höjas.
• De fastanställda och visstidsanställda arbetstagarnas anställningsförhållanden bör tryggas.
• Delade arbetsskift bör förhindras.
Bekanta frågor!
Nu hade man ytterligare ett mål i förhandlingarna:
• Sammanslagningen av den tidiga tidningsutdelningen och grundutdelningen (nattarbete inom grundutdelningen) bör förhindras.
Samtidigt som avtalsförhandlingarna pågick behandlade riksdagen en ny postlag. I den skulle man, var det tänkt, sänka kvalitetskravet för den samhällsomfattande posttjänsten. Genom att förlänga A-brevens befordringstid till 0-2 skulle det bli möjligt att dela ut dem tillsammans med morgonttidningarna på efternatten/tidig morgon dag 2. Vilket skulle innebära nattjänstgöring för 7.000 brevbärare om man ville stanna kvar i Posten (Itella på finska!). Den kanske största vinsten med konflikten var därför att lagförslaget drogs tillbaka och 0-1 befordran kvarstår.
Frankrike
Man kan fråga sig hur det står till i den franska Posten. 71 postanställda har tagit sina liv under det senaste året och enligt de fackliga organisationerna har självmorden koppling till arbetsförhållandena i La Poste. Vilket naturligtvis förnekas av arbetsgivaren.
Det löneavtal som nyligen slöts lär inte göra de anställda så mycket gladare. Lönerna höjs med 0,6% den 1 april i år och 1,2% den 1 september. Övriga förmåner ("fringe benefits") höjs med 1,8% den 1 juli. Begynnelselönen i La Poste uppgår därmed till 1.528 euro/månad (ca 13.000 kronor)!
USA
USPS har bekymmer med lönsamheten. Det senaste räkenskapsåret (okt 2009 - sept 2010) slutade med en brakförlust på 8,5 miljarder dollar (ca 50 miljarder kronor). Detta trots att man de senaste två åren dragit ner kostnaderna med 9 miljarder dollar (57 miljarder kr) och minskat antalet anställda med 105.000 MA!
Volymerna minskade totalt med 3,5 procent. A-breven ("first class") minskade mest, med 8,6% 2009 och – en viss förbättring – 6,6% 2010.
Intäkterna uppgick till 67,1 miljarder dollar (ca 421 miljarder kronor).
De sjunkande volymerna och därmed intäkterna är naturligtvis ett problem för USPS, liksom för alla postföretag/förvaltningar. Den främsta orsaken till US Post katastrofala resultat är emellertid de nya regler för finansiering av postpensionärernas framtida sjukvårdskostnader, som Bush-regeringen införde. Reglerna innebär att USPS i förväg måste sätta av stora belopp – 5,5 miljarder dollar/år – på ett sätt som ingen annan myndighet eller något annat företag i USA behöver göra. Det påpekar samtliga postfack den 12 januari i år i en gemensam skrivelse till president Obama. Man uppmanar honom att snarast ändra reglerna för att på så sätt rädda 100.000 "good middle-class jobs" och stabilisera USPS finansiella ställning; "a healthy postal system is critical for a healthy U.S. economy", som man uttrycker det i uttalandet.
Förhandlingar om ett nytt avtal pågår f.n. med APWU (det ena av de två stora postfacken; organiserar bl.a. terminalarbetarna). Avtalet löpte ut redan i höstas men förhandlingarna går kärvt och några av de mindre facken har redan släppt dem för att låta saken gå till tvångsmedling. Postanställda har ingen strejkrätt i USA; kommer man inte överens i förhandlingar går avgörandet till en form av skiljedom. Det andra stora postfackets, NALC (stadsbrevbärarna), avtal löper ut först senare i år.
USPS har fått problem med "arbetarskyddsstyrelsen", OSHA, som bötfällt företaget för allvarliga brister i elsäkerheten vid ett flertal sorteringsterminaler. Bötessumman för de hittills 30-talet terminaler som fällts uppgår till drygt 6 miljoner dollar.
Storbritannien
Som man ropar får man svar. Är svaret fel, så ropar man en gång till... De utredningar som föregick den svenska bolagiseringen och omregleringen av postmarknaden kom fram till att det existerande brevmonopolet och affärsverket Posten fungerade alldeles utmärkt ... så beställde man en utredning till...
I Storbritannien verkar man ha fått rätt svar nästan direkt, möjligen först på andra försöket. Den uppdaterade s.k. Hooperrapporten förespråkar en privatisering av Royal Mail och redan den 10 september förklarade den nytillträdda regeringen att man i vinter kommer att lägga ett förslag i parlamentet som innebär en fullständig privatisering.
Läsningen av lagförslaget pågår f.n. i parlamentet. Samtidigt fortsätter postfacket, CWU, sin kamp för att förhindra en utförsäljning.
Man hänvisar till att de opinionsundersökningar som genomförts visar att britterna ogillar en utförsäljning. Bland annat ansåg 82 procent av de tillfrågade (helt rätt, utifrån våra svenska erfarenheter) att priserna kommer att stiga vid en utförsäljning.
Man påpekar också att det statsägda Royal Mail är ett framgångsrikt företag:
• Vinsten 2010 uppgick till drygt 4 miljarder kronor, en ökning med 26% från året innan
• Moderniseringen av Royal Mail är finansierad, det finns inget behov av extern finansiering från privata intressen.
• Förra årets överenskommelse med de fackliga organisationerna stöder en fortsatt moderniering av Royal mail
• Royal Mail är för första gången på ett decennium inne i en period av stabilitet. En utförsäljning hotar denna stabilitet och underminerar ett fortsatt genomförande av förra årets avtal om fortsatt modernisering, mm.
Följ CWU:s kamp HÄR!
Frågan är vad som kommer att hända i Sverige: Om och i så fall när den sittande högeralliansen tänker utnyttja det riksdagsmandat för en utförsäljning som man skaffade sig redan vid bildandet av Posten Norden!
Serbien
Balkanländerna reser sig efter de förödande krigen på 90-talet. I Belgrad i Serbien ska man bygga en ny 28.000 kvm stor paket- och brevterminal, utrustad med moderna maskiner, etc.
Kanske ska vi skicka dit Rosersbergskramarna så att de kan göra litet nytta på ett ställe där det verkligen behövs en ny terminal!
Ryssland
Den nytillträdde chefen för ryska Posten, Alexander Kiselev, konstaterade vid ett anförande i november hos Allryska Kommunikationsfackföreningen, att de 400.000 anställda är dåligt betalda. Lönerna ska höjas lovade han, samtidigt som produktiviteten måste förbättras.
Enligt hans anförande höjdes lönerna under 2010 med 12 procent och han förutspådde en lika stor löneökning under 2011.
Ryska och italienska Posten har slutit ett avtal om samarbete för att modernisera de 40.000 ryska postkontoren och distributionsnätet samt utveckla finansiella tjänster.
UNI:s kongress
SEKO är anslutet till Union Network International, UNI, som höll sin tredje världskongress i Nagasaki i Japan i slutet av förra året. Förbundet var representerat vid kongressen med flera deltagare, men mig veterligen har det inte skrivits något om saken i exempelvis SEKO-magasinet.
UNI är liksom SEKO ett konglomerat med många olika branscher. Kongressen antog flera uttalanden, bland annat ett till stöd för post- och logistikbranschen.
Man konstaterar i uttalandet att omregleringarna skadat postbranschen och resulterat i förlorade jobb, sämre service, social dumping och en antifacklig praktik. Uttalandet kräver att EU gör ett uppehåll i genomförandet av det tredje postdirektivet och träffar UNI för att hitta lösningar som förhindrar social dumping och orättvis konkurrens och bibehåller en prisvärd och allmänt tillgänglig postservice inom hela unionen.
UNI antog också ett solidaritetsuttalande med anställda i DHL, som tyska Posten numera kallar sig. Det må vara att DHL på hemmaplan har avtal och hyfsade relationer med det tyska facken och de 280.000 anställda i Tyskland, men för bolagets 200.000 anställda i andra länder gäller hårdare villkor. I exempelvis Malawi vägrar man att förhandla med det nationella facket. Uttalandet kräver också att de övriga stora logistikföretagen, TNT, UPS, Fedex och GeoPost upphör med antifackliga åtgärder som att avskeda fackligt anslutna.
Noteras kan också att fackliga representanter från Norge, Finland och Danmark demonstrerade mot DHL:s personalpolitik utanför 2010 års Postexpo, som gick av stapeln i Köpenhamn. Man blev dock snabbt bortkörda av vakterna från området framför entrén.
Jan Åhman