Priset man fick betala var en lång avtalsperiod, fem år istället för sedvanliga tre år.

Segern för Teamsters och arbetarna vid UPS innebär att den internationella arbetarrörelsen stärks och möjligheterna att återta det som kapitalägarna tagit ifrån oss under det senaste årtiondet ökar!

Uttalande om strejken vid UPS i USA

185 000 anställda vid UPS i USA strejkar sedan den 1 augusti.
  UPS, som är USA:s största distributör av lättgods, har under senare år alltmer gått över till deltidare, tillfälligt anställda och entreprenörer med låg lön. Teamsters, som organiserar majoriteten av de anställda vid UPS, kräver nu ett stopp för denna utveckling och en återgång till fler heltidare med heltidslön, men också högre lön för de deltidsanställda och bättre ingångslöner för de nyanställda.
  Strejken riktar sig också mot företagets krav på att ta över hela kontrollen av avkastningen på pensionsfonderna. Likaså avvisas försöket att försämra arbetsmiljön genom att ytterligare höja maxvikten på tunga paket. De strejkande vill inte heller acceptera företagets erbjudande om bonus istället för rättvisa höjningar av baslönerna.
  De krav som arbetarna vid UPS i USA strejkar för, är aktuella även för oss. Vi känner stor sympati för strejken och uttalar vårt fulla stöd för den.
  En seger för Teamsters och arbetarna vid UPS innebär att den internationella arbetarrörelsen stärks och möjligheterna att återta det som kapitalägarna tagit ifrån oss under det senaste årtiondet ökar!

SEKO:s Terminalklubb i Stockholm

Strejken slut - alla de viktiga kraven uppnådda!

Strejken vid UPS avblåstes igår efter det att en uppgörelse nåtts med företaget. Arbetet återupptas idag den 19 augusti.

Enligt Teamsters pressmeddelande har följande uppnåtts:

Priset man fick betala var en lång avtalsperiod, fem år istället för sedvanliga tre år.

Förslag till nytt EU-direktiv:
Monopolet försvagas, men behålls.

EU-kommissionären Frits Bolkeman presenterade den 30 maj kommissionens förslag till nytt direktiv om posttjänsterna inom unionen.
  Kommissionen föreslår att monopolskyddet bibehålls, men urholkas.

• Den nuvarande vikt/prisgränsen för brev på 350 g/högst 5 gånger normalportot sänks till 50 g/2,5 gånger normalportot
• De nuvarande gränserna för direktreklam på 350 g/5 gånger normalportot sänks till 50 g/2,5 gånger normalportot
• Avgående utrikes försändelser släpps fria för konkurrens
• Expressbrev likaså

Genomfört senast 2003
Förändringarna ska vara genomförda i medlemsländerna senast 1 januari 2003. Kommissionen antar att 20 procent av postmarknaden öppnas för konkurrens med detta beslut (utöver de 3 procent som öppnats med gällande regler).

I beslutet ingår också att kommissionen senast den 31 december 2004 ska presentera nästa steg i liberaliseringen, vilket ska vara genomfört senast 1 januari 2007.

EU och postpolitiken
Nytt EU-direktiv behåller monopolet

EU antog i december 1997 ett gemensamt direktiv för posttjänsterna inom unionen. Enligt direktivet ålades medlemsländerna att upprätthålla en viss service (en "samhällsomfattande posttjänst", med som regel något lägre krav än dem som Posten uppfyller). För att garantera denna service tillåter direktivet monopol på brevförsändelser upp till en viss vikt (350 g) och högsta porto (fem gånger normalbrevsporto). Dessutom kan medlemsländerna inrätta en "kompensationsfond" dit de operatörer som plockar russinen ur kakan betalar en avgift, som sedan förs över till den/de företag som åtar sig den samhällsomfattande posttjänsten.

Försvenskning
Som bekant tillämpar Sverige inte längre reglerna om monopol och särskild ersättning till Posten, som i Sverige är det företag som upprätthåller den samhällsomfattande posttjänsten. Sverige är hittills det enda land i Europa som genomfört en fullständig liberalisering av postmarknaden (Även Finland säger sig ha gjort det, men de licensavgifter man tillämpar är av den arten att det än så länge är en pappersprodukt).
  Enligt EU:s direktiv var det meningen att unionen senast den 1 januari i år skulle ha fattat beslut om fortsatt liberalisering; en försvenskning av hela EU:s postmarknad. De nya reglerna skulle träda i kraft senast 2003. Av olika skäl, fr.a. på grund av att den förra kommissionen avsattes, har arbetet försenats.

Svensk moderat
När EU-parlamentet den 18 februari i år diskuterade frågan om posttjänster, klagade den svenske moderaten Per Stenmarck på att EU-kommissionen ännu inte lämnat något förslag på fortsatt liberalisering, "i 18 månader har vi förgäves väntat på förslag", klagade han. I debatten fick han mothugg från en tysk ledamot, som bl.a. påtalade att frimärkspriserna stigit i Sverige efter den s.k. avregleringen 1993. Av protokollet att döma var det ingen av de övriga svenska ledamöterna i parlamentet, som kommenterade Stenmarcks inlägg.
  Den ansvarige kommissionären Mari Monti utlovade att ett förslag kommer under första halvåret i år och att målet står fast att de nya reglerna ska träda i kraft år 2003.

I ett gemensamt uttalande uppmanade nyligen PostEurop - en sammanslutning av de europeiska postförvaltningarna - EU-kommissionen för att gå för fort fram med liberaliseringen av postmarknaden och varnar - om så skulle bli fallet - för en "big-bang"-effekt. Man kräver att det kommande nya EU-direktivets fortsatta liberalisering ska ske genom en stegvis avtrappning av vikt- och prisgränserna som säkerställer en allmän postservice och tar hänsyn till alla kunder, både nationellt och regionalt.

Position Paper Nu visar det sig att tre statliga postföretag inte har skrivit under detta uttalande, nämligen Deutsche Post, nederländska TPG och - svenska Posten! Dessa tre har istället författat ett eget Position Paper, som det heter på engelska. I Post-express den 5 april uttalar sig Sture Wallander, direktör vid svenska Postens internationella sekretariat, å gruppens vägnar.
  Enligt de tre ska det nya direktivet innehålla följande punkter:

• Liberaliseringen ska ske snabbt och fullständigt, men gradvis och kontrollerat
• Den allmänna postservicen ska vara rimlig, så som den definieras i artikel 3 i direktivet från 1997 och i enlighet med konkurrensreglerna
• En flexibel prissättning måste garanteras som svar på en existerande konkurrensutsatt marknad
• Nationella postoperatörer ska inte tvingas att öppna sina nät
• Ett slutdatum måste sättas när den fullständiga liberaliseringen ska vara genomförd.

Enligt SvD den 13 maj kommer EU-kommissionen den 24 maj att lägga fram sitt förslag till nytt EU-direktiv om posttjänsterna inom unionen.
  Enligt SvD föreslår kommissionen att alla brev - även direktreklam - med en vikt över 50 gram ska släppas fria för konkurrens. Prisgränsen skulle - enligt andra källor - sänkas från fem gånger normalportot till 2,5. En fullständig liberalisering skulle införas först år 2007.

Vända på steken
Nu kan man naturligtvis vända på steken och säga att kommissionen under ytterligare 6-7 år vill behålla monopolet på brevförsändelser med en vikt upp till 50 g - och hoppas att Sverige utnyttjar den möjligheten och återinför detta monopol i den svenska lagstiftningen! Eller åtminstone att de fackliga organisationerna inom Posten tar fasta på denna möjlighet och argumenterar för den!

Ensamrätt
Medlemsstaterna skulle också - enligt SvD - få rätt att låta det företag som ombesörjer den samhällsomfattande posttjänsten få ensamrätt på ankommande utrikes försändelser.
  Anledningen till att så väsentliga delar av monopolet skulle bevaras uppges vara det motstånd mot fullständig liberalisering, som finns inom flera EU-länder, inte minst Frankrike.

UPS försökte smita ifrån ingångna avtal

Hösten 1997 genomfördes en strejk vid UPS, den största strejken i USA på 25 år. Ett av kraven var att UPS skulle anställa fler på heltid. Bolaget hade dittills specialiserat sig på deltidsanställningar. Medan 18 procent av alla anställda i USA var deltidare så var motsvarande siffra 60 procent vid UPS.
  Strejken blev en framgång för medlemmarna i Teamsters och ett av de krav som uppnåddes var att UPS skulle skapa 10.000 nya heltidsjobb.
  Sedan har UPS försökt smita ifrån detta, men i en skiljedom i februari i år ålades bolaget att inom 90 dagar skapa de första 2.000 av de jobb som avtalet innebar. Bolaget ådömdes också ett skadestånd på närmare 700 miljoner kronor.

På tal om Arlanda

Internationella notiser, febr 2000

På tal om Arlanda
DHL, en av de verkligt stora internationella postoperatörerna, har sedan 1985 sitt Europa-nav vid Bryssels Arlanda, Zaventem.
  Det har börjat uppstå ett problem för dem: folk som bor runt flygplatsen har ledsnat på nattrafiken. Därför gick regeringen i höstas ut med ett förslag att helt enkelt förbjuda nattliga landningar och starter vilket bl.a skulle stoppa de 28 DHL-flighter som angör flygplatsen varje natt.
  Det tog förstås hus i helsicke hos DHL och efter att bolaget helt enkelt förklarat att man tänkte flytta verksamheten till en annan flygplats i Europa så backade förstås politikerna.
  Historien belyser två problem: De stora internationella jätteföretagen styr och ställer som gamla tiders patroner. Men episoden visar också på sårbarheten med stora flygplatslokaliseringar. Folk ger sig inte och därför lär kraven om nattstängning återkomma!
  Ett memento för dem som vurmar för Arlandaterminalen!

Hårda tag om höjda priser
USPS, USA:s postverk, klarade sig undan höjda avgifter för innevarande år. Men nu har man aviserat en höjning från årskiftet 2000/2001; t.ex. vill man höja portot för ett normalbrev med 1 cent till 34 cent (= ca 2:90 kr). Om man nu får igenom den. När USPS vill höja portot ska det behandlas av en fristående "Rate Commission", som tar god tid på sig att undersöka saken. Propåerna om prishöjningar har - förstås - mötts av ett ramaskri hos vissa kunder. Framför allt är det tidningsägare och företag som säljer med hjälp av kataloger, som är missnöjda. Tidningsägarna anklagar Posten för att återigen gynna de företag som skickar ut stora volymer med reklamutskick - känns politiken igen?!
  Det kan också konstateras att Postens två stora konkurrenter på lättgods- och expressmarknaden, FedX och UPS, redan höjt sina priser. FedX med hänvisning till de - även i USA - dyrare bränslekostnaderna.

/JÅ

Internationella notiser, jan 2000

Vad händer med TNT,
frågar sig den brittiska facktidskriften Post-express i sitt december nummer. TNT Post Group är namnet på det numera bolagiserade och till huvuddelen privatägda holländska Posten. Gruppen är en av de större aktörerna på den europeiska postmarknaden. En marknad som kokar av rykten om olika allianser och fusioner.
  Enligt tidningen vill TNT stärka sin ställning genom att ingå en "strategisk allians" med det irländska statsägda An Post.
  Samtidigt spekuleras det i om det USA-baserade företaget UPS är intresserade av att köpa TNT. UPS kammade hem 44 miljarder kronor när bolaget nyligen börsintroducerades. De har alltså pengar i kassan för att göra nya uppköp.

Deutsche Post
Jag skrev i förra numret att konkurrenter till Deutsche Post förargas över att tyskarna lägger under sig den ena paketdistributören efter den andra - samtidigt som de har brevmonopol på hemmamarknaden. Anklagelsen går ut på att Deutsche Post använder monopolvinster på breven till att exempelvis köpa ASG - men också, och än större paketbolag, i andra länder, bl.a. USA.
  Nu uppger tyska tidningar att motsvarigheten till vår Post- och telestyrelse funderar på att upphäva monopolet senast år 2002.

Röda siffror i UK
UK Post Office, den del av brittiska Posten som sköter kassaverksamheten, beräknas år 2000 visa röda siffror för första gången på 25 år.
  Orsaken uppges vara att regeringen nyligen beslutat att betala ut pensioner, barnbidrag, socialhjälp, etc direkt till bankkonton. Hittills har de här utbetalningarna gjorts genom postkontoren och svarar där för ca 40 procent av affärerna.

Svarta siffror i USA
USPS, USA:s postverk, gick med en vinst på 363 miljoner dollar 1999, en minskning jämfört med föregående år ($ 550 miljoner). Egentligen ett ganska blygsamt överskott med tanke på att USPS är världens i särklass största postföretag (med en omsättning 1999 på drygt 500 miljarder kronor). Vinsten anses dock tillräckligt stor för att man inte ska behöva höja portot år 2000.
  Volymerna ökade något under 1999.

I avreglerarnas värld ... sätter de stora reglerna.

Det händer mycket på den internationella postmarknaden, och utvecklingen går fort. På bara ett par år har exempelvis de tyska kapitalintressena tagit över merparten av den svenska paketmarknaden. Kör man längs E 4:an så är det Danzas, Schenkers och BTL:s långtradare man möter. Det drog en kall vindil genom landet när Danzas under hösten lade vantarna på ASG, mitt framför näsan på Posten och den svenska regeringen. Postens logistikrörelse har därmed hamnat i en än mer utsatt position. Fortsättning följer på den historien, och jag är inte så säker på att det blir en rolig historia.
  Facktuellt, som har ambitionen att också skildra den postala världen utanför våra terminaler, publicerar här några internationella notiser.

Postkassörsstrejk i Finland
Den finska Postbanken, Postipankki, ombildades 1995 till en fristående bank. Banken, som senare gått samman med försäkringsbolaget Sampo, har haft ett avtal med Posten, liknande det som svenska Posten har med Nordbanken. Precis som hos oss har man inte kunnat komma överens om ersättningen för kommande år. Leoniabanken har därför avslutat samarbetet med Posten och kommer, när avtalet löper ut i slutet av år 2000, att istället öppna egna kontor.
  Det finska postkontorsnätet har idag ca 3.500 anställda. Över hälften av dessa kommer att bli övertaliga, när Leonias banktjänster försvinner.
  I protest mot att samarbetet upphör strejkade hälften av kontorspersonalen under en dag i november.
  "Det är viktigt att säkerställa posttjänster på lika villkor i hela landet även efter år 2000", skriver finska postfacket i sin tidning, under rubriken "En lektion i samtidshistoria", och fortsätter: "Arbetet på att trygga fortsatt service bör också inriktas på fortsatt sysselsättning för Postens egna anställda. Hela postnätet bör ses som en producent av tjänster för medborgarna".

Norge
I Norge har Posten annonserat ändringar i kassanätet, som påminner om de svenska planerna. Idag finns 900 postkontor och 400 filialer i Norge. Enligt de nya planerna ska dessa ersättas av
• 450 "fullservicekontor"
• 1.050 - 1.650 kontor med begränsad service i stil med det svenska "post-i-butik" konceptet; "postal outlets", som det heter på engelska. 850 - 1.300 av dessa ska ligga i bensinstationer, livsmedelsaffärer, etc. Resterande 200 - 350 "outlets" har man tänkt sig ska ingå i "kommunala servicekontor".

Deutsche Post ett fall för EU-kommissionen
UPS, USA:s och världens största paketdistributör, har sedan länge anklagat Deutsche Post för att använda överskottet från den fortfarande monopoliserade tyska brevmarknaden till att expandera på paketmarknaden.
  - Utan de stora vinsterna på breven hade de inte kunnat köpa schweiziska Danzas, svenska ASG, franska Ducros och många andra företag, påstår UPS.
  Konkurrensmyndigheterna inom EU granskar nu Deutsche Posts affärer och beräknas komma med ett utlåtande i början av nästa år. Den tyska regeringen tillbakavisar anklagelserna.
  Samtidigt pågår en strid på den amerikanska marknaden mellan brittiska Royal Mail och - just det - Deutsche Post. Royal Mail slöt den 29 oktober ett samarbetsavtal med en av USA:s största speditörer, Air Express International (AEI). Det hann inte gå mer än 408 timmar så hade Danzas lagt ett bud på hela företaget! Danzas ägs som bekant av Deutsche Post och är hos oss känt som det företag som numera kontrollerar ASG.
  Det tycks nu som att USA-affären gått i lås; Danzas kan därmed ta upp kampen med de amerikanska jättarna UPS och FedEx om den internationella express- och lättgodsmarknaden. Det är återigen USA-baserade och tyska bolag som är de starkaste. Även länder som Storbrittanien och Frankrike förvandlas till andraplansfigurer. Och vi andra hamnar långt ner på listan.
  I den avreglerade världen sätter de stora reglerna. Om den här politiken får fortsätta så skulle det inte förvåna mig om vi snart helt tappar inflytandet och kontrollen över den svenska brev- och paketmarknaden. Besluten och vinsterna flyttas till Frankfurt och New York om "avreglerarna" får fortsätta.

Avreglering i Holland
Det är ju fortfarande så att Sverige och Finland är de enda länderna i världen som avreglerat brevmarknaden. Nu annonserar den holländska regeringen att den följer i dårarnas fotspår och fr.o.m. april år 2000 släpper på en del av brevmonopolet. Monopolet tas bort på brev över 100 g och även för lättare försändelser om portot överstiger tre gånger avgiften för ett normalbrev. Man anser att man därmed släppt 75 procent av brevmarknaden fri, "jämfört med 15 procent i Tyskland och fem procent i Storbrittanien", klagar en representant för holländska Posten.

Internationellt
Kamp mot avregleringen i Tyskland och USA

Sverige är som bekant världsledande när det gäller att avreglera postmarknaden. Men trenden är internationell och liknande ansträngningar görs i andra länder. Och syftet är överallt detsamma: Billigare porton för storkunderna och dyrare och sämre service för allmänheten. Hårdare villkor för dem som gör jobbet. Nya områden ska frigöras för profitskapande verksamhet.
    Postpolitiken är, kort sagt, bara ett led i kapitalets internationella krispolitik.

Det tyska parlamentet, Bundestag, antog i höstas en ny postlag, som föregåtts av hårda diskussioner. Även i Tyskland är avreglerarna på frammarsch. Det tyska postfacket, DPG, genomförde olika aktioner - möten, demonstrationer och en tio dygns "warning picket" framför regeringspartiets kontor i Bonn - i syfte att försvara en förnuftig reglering. Resultatet blev att marknaden även här öppnas för nya aktörer, men den tyska posten behåller ensamrätten att distribuera brev upp till 200 gram och "direct mail" upp till 50 gram.
  DPG värderar resultatet som en framgång. Den nya lagen gör det möjligt att bibehålla en god postservice till alla medborgare. Nya operatörer kommer att beviljas licens endast om de tillämpar sedvanliga löne- och anställningsvillkor inom postbranschen. Här skulle man vilja höja ett varningens finger mot bakgrund av våra svenska erfarenheter. CityMail och de andra russinplockarna anses ju tillämpa "sedvanliga villkor" i och med att de följer de "branschavtal" eller liknande som vårt kära SEKO tecknat och som numera också ligger i botten för våra postala avtal. Ett branschavtal som i flera avseenden är sämre än de "sedvanliga villkor" som gällde före avregleringen!
    "It is a triumph of reason". Så sammanfattar våra tyska kamrater den nya tyska postlagen. Och det är vad det handlar om: förnuft! De ändringar som planeras i den svenska postlagen är oförnuftiga och därför bör de stoppas och en återgång ske till en förnuftig reglering!

Även i USA attackeras Posten. Här har regeringen tillsatt en utredning, som - applåderade av de privata storföretagen UPS, känt från strejken i höstas, och FedEx - presenterat en "Postal Reform Bill", HR 22.
  Lagförslaget vill privatisera en del av US Postal Service (USPS) verksamhet, men här väljer man - typiskt nog?! - en gräns i dollar istället för i gram. Idag är det tillåtet för privata aktörer att distribuera försändelser med ett porto på $6.00 eller mer; utredningen föreslår att den gränsen sänks till $2.00. Det innebär att ca 32 miljarder av US Posts omsättning (på totalt ca 450 miljarder!) släpps fri för konkurrens.
    Samtidigt vill utredningen införa en hårdare styrning av US Posts möjligheter att öka priserna. Principen är att de alltid ska öka mindre än de allmänna prisökningarna. US Posts avgående chef Marvin "Carvin" Runyon har redan förklarat att posten därför kommer att försöka hålla de postanställdas löner en procent under den privata sektorns anställda.
    Postal Reform Bill är ännu inte antagen. APWU, det största av USA:s postfack, uppmanar därför sina medlemmar: Be Ready for Action!

I somras skedde ett historiskt möte i Mexiko City när APWU för första gången höll en konferens tillsammans med det mexikanska postförbundet (SNTSEPOMEX) och andra mexikanska fackförbund inom kommunikationssektorn.
    Konferensen var direkt föranledd av att US Postal Service börjat flytta ut kodningstjänster till Mexikos "exportzoner". Man började redan 1990 med att flytta ut kodning, men då stoppades verksamheten av en skiljedomstol och ett avtal tecknades mellan US Post och APWU, vilket innebar att arbetet återgick till den statliga posten. Nu gör US Post nya försök genom att lägga ut verksamheten på privata entreprenörer, som i sin tur flyttar verksamheten till Mexiko. "Idag tar man jobben från USA och lägger ut dem i mexiko, sade Moe Biller, APWU:s ordförande på konferensen, och fortsatte, "men imorgon kan det mycket väl vara från Mexiko till Kina eller något annat land, i den ständiga jakten på låga kostnader, svettlöner och nya arbetare att exploatera".
    Frågan togs sedan upp vid Kommunikationsinternationalens (PTTI) kongress i Kanada. Kongressen fördömde US Post agerande och krävde internationellt stöd till APWU och deklarerade att internationella proteståtgärder kan komma att vidtas. Exemplet med kodningen "visar hur ny teknik kombinerat med privatisering av postal verksamhet och globalisering av nationella ekonomier kan flytta jobben nästan hur som helst var som helst i världen, även postanställdas jobb", skriver PTTI i ett nyhetsbrev. I augusti förra året beviljades det mexikanska postförbundet medlemsskap i PTTI, som andra mexikanska fackförening.
    Det är också av intresse. De europeiska och nordamerikanska facken har väl inte alltid visat så stort intresse för arbetarna i den tredje världen. Nu, när våra egna jobb och villkor hotas, är det, om inte förr, dags att inse att kampen är internationell!

En oförnuftig värld...........

Den brittiske industri- och handelsministern Peter Mandelson tillkännagav den 7 december 1998 sina avsikter med det brittiska postverket, The Post Office. De förändringar som man tänker vidta är i stora drag desamma som genomfördes hos oss 1994-95. Det brittiska Postverket omvandlas till ett statligt ägt bolag med stor självständighet. En "regulator" kommer att få ungefär samma ansvar som den svenska Post- och telestyrelsen. Han ska - som det alltid så vackert heter - skydda konsumentintressena och bevaka servicenivåer, priser, glesbygdsservice och säkerställa en - det låter så fint på engelska - "fair competition". Postens monopol på försändelser med porto lägre än 1£ avskaffas - samtidigt som skyldigheten att dela ut försändelser över hela landet består. Normalbrevsportot behålls - men det blir tillåtet med rabatter för stora sändningar. Allt låter med andra ord mycket bekant.
  Från olika håll - även inom den socialdemokratiska regeringen - hade det föreslagits att The Post Office dessutom, åtminstone till en del, skulle privatiseras. Det brittiska postfacket, CWU, såg därför den ansvarige ministerns beslut som en stor framgång, i och med att bolaget blir kvar i statlig ägo.
  Liknande förändringar har genomförts i flera andra stater inom och utom EU, exempelvis i Tyskland och Holland. Som jag tidigare har rapporterat om här i Facktuellt så tillåter EU:s direktiv fortfarande monopol och andra skyddsregler för att kunna upprätthålla en samhällsomfattande posttjänst i medlemsländerna. Samtidigt är EU:s målsättning helt klar: en fullständig liberalisering, om nu det är det rätta ordet. Som framgår av Kommunikationsinternationalens rapport på annan plats i detta nummer av Facktuellt, så arbetar den ansvarige EU-kommissionären också för att genomföra dessa intentioner. "Den brittiska Postens marknader är under attack, inte bara från kurirföretag, utan också från de tyska och holländska postbolagen, som aggressivt tar sig in på den brittiska marknaden", förklarade Mandelson när han beskrev bakgrunden till sitt beslut.
  The Post Office chef, John Roberts, gick ett steg längre när han i ett tal den 19 januari i år förutsåg att "tre eller fyra" postföretag kommer att dominera den europeiska marknaden och tillsammans med ytterligare en handfull bolag bilda en "superleague" på världsmarknaden. Samtidigt kommenterade han The Post Office´s köp veckan innan av Tysklands tredje största paketdistributör. - Denna affär, sade han, är ett tydligt bevis på den brittiska postens beslutsamhet att bli medlem i den intenationella "superligan".

Detta är några ögonblicksbilder som illustrerar huvudtrenden i utvecklingen inom postbranschen de senaste tio åren: en i många år statligt reglerad och i statlig regi bedriven verksamhet utan särskilda vinstintressen öppnas för de stora kapitalen. Än så länge i de flesta fall statligt ägda, men likafullt stora kapital som slåss om marknader och profiter! Det är ingen tillfällighet att de brittiska postcheferna, oavsett om det är ministern eller direktören som talar, använder ord som "fronten" och "attack"; det är utan tvekan ett krig som pågår.

På samma gång en förutsättning för och ett resultat av denna process - eller krigföring; välj det ord som passar bäst! - har den postala verksamheten genomgått en oerhört snabb teknisk utveckling. Proportionerna har vänts så att vi från en övervägande manuell sortering på terminalerna inom några år kommer att köra 70-80 procent av breven i maskiner. Och denna förändring har genomförts på knappt ett decennium. Den svenska Posten var tidigt ute, men nu är snart de övriga tongivande länderna ikapp. Även på detta område! I Tyskland slutför man nu vad de kallar för Brev 2000: 83 nya "huvudterminaler" har byggts och utrustats med 670 GSM/FSM och 150 SSM!
  Det som återstår av mekanisering inom brevsorteringen är (när brevresningsmaskinerna snart är på plats) de finställningsmaskiner som eventuellt kommer.
  Den stora manuella hantering som därefter återstår är naturligtvis brevbäringen. Där kommer man inte så mycket längre med maskiner och det är därför som Alerfelt nu har proklamerat det första steget mot entreprenader i brevbäringen. Han vill lägga ut 10 procent på entreprenad eller franschising inom de närmaste 24 månaderna. Sedan betinget togs bort och gruppreklamsutdelningen gjordes obligatorisk har brevbärarkåren pressats till det yttersta. Man kan inte med nuvarande brevbärare och inom nuvarande organisation komma så mycket längre i den vägen. Därför planerar de att vrida ur de sista dropparna genom entreprenader/franschising - men framför allt tänker de göra sig av med de idag ganska åldersstigna brevbärarna och istället ta in nya yngre människor som orkar litet mer. Det är helt enkelt Mac Donaldsstuket det handlar om. Så krassa är de! Sedan kan de som uttalar sig i Nyhetsposten och ropar Hallelujah! tycka vad de vill!

Mekaniseringen av brevsorteringen är enligt min mening en i grunden förnuftig utveckling (det kan man däremot inte säga om entreprenaderna!). Problemet är bara att denna förnuftiga utveckling genomförs i ett oförnuftigt samhälle. När man med datorernas och maskinernas hjälp förenklar och förbilligar sorteringen, vart tar då vinsterna vägen? Man kan tycka att vi nu borde ha bättre råd än tidigare att upprätthålla en bra och billig postservice för alla medborgare i hela landet. Och den personal som utför jobbet borde få bättre löne- och anställningsvillkor! Som bekant förhåller det sig precis tvärtom.
  Medan våra reallöner i bästa fall ligger och stampar på samma nivå sedan decennier tillbaka (och övriga villkor försämrats) så erbjuder regeringen - utan att skämmas - den nye postchefen en lön på minst tre miljoner om året. Minns vilket ramaskri det blev när Dahlsten fick 80.000 i månaden (= knappt en miljon om året)! Man kan alltså säga att 2-3 miljoner av rationaliseringsvinsterna de senaste åren gått till att höja VD:s lön. Naturligtvis följer de övriga chefslönerna med uppåt, så där rinner ytterligare ett antal miljoner iväg. Det vore också intressant att summera de ökade reklamkostnader, kostnader för försäljeriet, och annan onyttig verksamhet som blivit en följd av avregleringspolitiken och bolagiseringen. Den största delen av de vinster som mekaniseringen och effektiviseringen och utslitningen av personalen gett upphov till har emellertid antagligen hamnat hos den kategori av stora kunder som tjänat på portoomläggningarna de senaste åren. Eller rättare sagt: hos kapitalägarna i dessa bolag!

I de första intervjuerna betonade den nye postchefen den svenska Postens internationella roll. Tillsammans med de övriga nordiska postbolagen ska vi ta upp kampen om marknaderna. Han använde inte riktigt de orden, men det var andemeningen i det han sade.
  Det är ett stilriktigt uttalande. Nu öppnas marknaderna så nu gäller det att hänga med!
  Eller?
  Vi har ett av världens bästa postföretag. Få länder har en lika väl fungerande postservice som den vi har i Sverige. Det ska vi vara stolta över och slå vakt om. Vi vill alla göra ett bra jobb och det gjorde vi redan innan alla kvalitetskurser och marknadsföringsjippon och avregleringar och entreprenader och annat skit ens var påtänkta!
  Magnus Rönström skojade i förra numret av Facktuellt om Trustor som ny ägare till Posten, nu när vi blivit bolag och aktierna så småningom släpps ut på marknaden. Så kan det gå - men det är troligare att Deutsche Post om tio år äger Posten AB. Kanske sitter då näringsministern och SEKO:s koncernfack och andra "internationalister" och gläds åt att det tyskägda dotterbolaget Svenska Posten AB i alla fall i sin tur köpt på sig några små dotterbolag i de baltiska länderna. Mig roar det i alla fall inte! Låt tyskarna och polackerna och balterna sköta sin postservice - så sköter vi vår!
  De som tycker om att sälja bilar och papper och dataprogram får gärna fortsätta med det - bör fortsätta - så att vi har råd att köpa hem litet goda franska viner - och varför inte några tyska sorteringsmaskiner också!
Men grundläggande samhällsservice ska inte göras till en handelsvara!

(Facktuellt 2/1999)

En dubbelbottnad varning från EU-kommissionen

I dessa de yttersta av tider har som bekant även den grundläggande samhällsservicen åter gjorts till en handelsvara. Det kan gälla sjukvård likaväl som kollektivtrafik och energiförsörjning - och snart också postutdelningen. Franska kapitalintressen har köpt tunnelbanan och en stor del av busstrafiken i Stockholm har sålts ut till ett brittiskt bolag. Hur det ska gå med tunnelbanan får vi väl se; klart är i alla fall att uppställningsplatserna för kollektivtrafikens bussar alltmer kommit att likna de bilskrotar som man annars brukar skymta bakom vingliga plank ute i Roslagsskogarna. Så ser upphandlingspolitikens frukter ut.

Posten åt tyskarna?
Fransmännen och britterna har tagit sitt; så varför inte posten åt tyskarna?! De har ju redan köpt våra terminalbyggnader och är på god väg att lägga under sig paketmarknaden. Enligt den brittiska tidningen Post-express den 30 juni ryktas det i branschen om att Deutsche Post tänker lägga ett bud på CityMail. Om ryktena talar sanning (CityMail dementerar) skulle de därigenom skaffa sig ett fotfäste på den svenska marknaden inför den utförsäljning/entreprenadisering av brevbäringen som Brevs ledning planerar för: "Min vision är att tio procent av utdelningen ska läggas ut på entreprenad eller franchising inom 24 månader", sade Alerfeldt i februari i år.
  Den svenska postmarknaden är den mest avreglerade i Europa. EU:s direktiv om posttjänster ger medlemsländerna rätt att åtminstone fram till och med år 2002 upprätthålla nationella monopol på distribution av normalbrev och andra grundläggande tjänster, för att därigenom finansiera en samhällsomfattande posttjänst. Bl.a. Tyskland, Storbrittanien och Frankrike utnyttjar denna möjlighet - samtidigt som de dammsuger marknaden på bolag i andra länder.

Dubbel natur
EU:s politik är på detta liksom på andra områden av dubbel natur.
  Å ena sidan har EU:s postdirektiv lagt fast att medlemsländerna är skyldiga att upprätthålla en samhällsomfattande posttjänst med vissa minimikrav; denna får finansieras med monopol och/eller en kompensationsfond.
  Å andra sidan säger man öppet att postmarknaden ska avregleras ytterligare och att detta ska ske senast den 1 januari år 2003. Meningen var att man senast vid kommande årsskifte skulle ha beslutat om hur denna "liberalisering" (man kallar det så) skulle se ut. I och med att den tidigare EU-kommissionen tvingades avgå i förtid har arbetet försenats.

Aggressiva uppköp
Samtidigt reagerar kommissionens talesmän i postala frågor på den aggressiva uppköpspolitik som de ledande europeiska postföretagen bedriver. Man ifrågasätter om inte exempelvis Deutsche Post finansierar sina uppköp med pengar som man tjänat tack vare det inhemska postmonopolet. "Jag skulle inte bli förvånad om Kommissionen tvingas ompröva deras monopol", säger Hubert Ungerer, chef för den postala enheten inom Kommissionens konkurrensavdelning, citerad i Postal express. "Shoppingfesten reser frågetecken", säger han i samma artikel och varnar för att det "postala landskapet" förändras så snabbt att marknaderna kan tvingas att öppnas utan föregående lagstiftning. Han uppmanar postföretagen att själva arbeta för en liberalisering av marknaden så att de därigenom har fria händer att fullfölja sina affärsstrategier utan att behöva bekymra sig för antitrustlagstiftningen. "Det skulle inte förvåna mig", avsluta Ungerer, "om företagen själva kommer att begära en snabbare avreglering".
  För att ytterligare komplicera bilden bör man också känna till att de ännu större USA-baserade post- och paketföretagen naturligtvis ligger på EU med krav om en fullständig avreglering. De vill ha fritt tillträde till den europeiska marknaden.

Framtiden
Hur ser då framtiden ut? En gissning kan se ut så här.
  Den nya EU-kommissionen lägger (ett år försenat eller så) fram ett förslag till revidering av postdirektivet.
  Å ena sidan föreslår man servicekrav som (i princip!) alla medlemsländer ska leva upp till. De blir mer långtgående och detaljerade än de krav som finns idag, men knappast på den nivå som Sverige och några andra länder redan tillgodoser.
  Å andra sidan förbjuds de postala monopolen och marknaden släpps fri och dansen kring guldkalven kan börja på allvar. I praktiken innebär det i länder som Sverige att staten blir tvungen att upphandla den service som EU-direktivet förutsäger och - i alla fall till en början - kanske något mer. Svenska Posten får vara med och slåss på samma villkor som CityMail, Deutsche Post, US Post och de andra bolag som kan tänkas vara intresserade. Jag tror - befarar! - att det i mycket kommer att likna de upphandlingar som tillämpas inom kollektivtrafiken.

Inte säkra
Och vi på terminalerna kan inte känna oss säkra: det finns ingenting som säger att man inte kan tänkas lägga ut dem på entreprenad. Tvärtom så skulle det på många sätt vara enklare än att sälja ut ett brevbäringskontor.
  Det är en dyster vision som jag målar upp. Poängen med avregleringspolitiken är ju att den leder till en sämre service för folk i allmänhet och till sämre villkor för dem som gör jobbet. Däremot har den hittills varit lönsam för kapitalägarna och deras närmaste män (och några få kvinnor!). Och än så länge rullar den på, i allt högre takt.
  I det längre perspektivet är den dock ohållbar, av det enkla skälet att den drabbar det stora flertalet av människor i världen. De som tjänar på den är väldigt få, och vi andra är väldigt många. Man bör ha också det perspektivet i tankarna i dessa besvärliga tider. Det är här som den fackliga och politiska sammanhållningen inom arbetarrörelsen kommer in i bilden. Det krävs enhet inte bara inom våra svenska led utan också internationellt. I det krig som återspeglar sig i ASG-affären kommer den internationella solidariteten inom arbetarrörelsen att återigen sättas på hårda prov.

Står i vägen
De fackföreningsledare och arbetarpolitiker som står i vägen genom att själva driva på avregleringspolitiken och chauvinistiskt heja fram "sina" kapitalister bör knuffas åt sidan! Annars kommer det ännu en gång att gå riktigt illa!
  Och glöm inte de positiva signalerna: UPS-strejken i USA för två år sedan och vår egen bussförarstrejk visar att folk inte bara börjar ledsna på avregleringspolitiken - utan också är beredda att göra något åt den!
  Detta är mina tankar. Vad tycker du? Skriv gärna ett inlägg till Facktuellt och klubbens hemsida!

(Facktuellt 6/1999)

Internationell postpolitik:
Vad tycker facket?

Det kan man fråga sig. I alla fall vad gäller svenska postfacket.
  Men låt oss börja internationellt. SEKO ingår i en facklig international som heter Union Network International, UNI, som bl.a. organiserar fackföreningar inom postsektorn. UNI:s europeiska gren publicerade nyligen ett policydokument, som avslutas med följande uttalande:

"Grundläggande principer bakom samhällsomfattande posttjänster
Vi måste vara helt klara över den roll som posttjänsterna skall spela i Europa och effekterna av alla liberaliseringsåtgärder.

Posttjänsternas roll är:

• att bära ut post till alla hem och företag regelbundet, vanligtvis dagligen, till rimliga och enhetliga priser;
• att tillhandahålla ett rikstäckande postkontorsnät med brett produktsortiment som antingen ägs av postoperatören eller drivs genom entreprenadlösningar;

Liberalisering är inget mål i sig självt och därför måste vi se till att alla liberaliseringsinitiativ inte underminerar posttjänsternas roll.

Policyförslag
Ytterligare liberalisering av postsektorn måste:

• ske gradvis och kontrollerat
• vara lätt att tillämpa och följa upp
• garantera tillhandahållandet av samhällsomfattande postservice till enhetliga priser och att de samhällsomfattande tjänsterna finansieras av medel från det reserverade (monopolskyddade) området.
• inte negativt inverka på de anställdas löner, anställningstrygghet och andra villkor.

Med dessa principer i åtanke får fortsatt liberalisering endast ske:

• baserat på fortsatt användning av en vikt- och prisgräns snarare än att öppna alla typer av postförsändelser för konkurrens vilket vore svårt att införa;
• efter det att tillförlitliga utvärderingar gjorts för att testa effekterna på inkomster, vinst, priser och sysselsättningsnivå hos de operatörer som erbjuder samhällsomfattande service.

Mera specifikt, förslår vi att fortsatt liberalisering bör

• ta form av en vikt- och prisgräns som garanterar finansiering av de samhällsomfattande posttjänsterna i Europa;
• skjutas upp på framtiden för att ge postförvaltningarna tid att planera;
• inte införs innan en seriös utvärdering av nästa stadium gjorts och som ger belägg för att det finns utrymme för fortsatt liberalisering utan att skada de samhällsomfattande tjänsterna och enhetlig prissättning."

Koncernfacket
SEKO:s koncernfack publicerade i april 1998 ett "Fackligt program för Posten AB" . Det står både det ena och det andra i det programmet, men på den punkt som är av intresse i detta sammanhang heter det så här:

"SEKO Posten kan konstatera att avregleringen genomfördes utan konsekvensanalys men vi får nu acceptera avregleringen och därmed de privata alternativen. Det finns ingen väg tillbaka och vi är övertygade om att Posten kan fortsätta att vara en dominerande aktör":

Denna programtext avviker från UNI:s policydokument. Även UNI är inställda på en fortsatt liberalisering, men man utgår ifrån att regleringen ska vara kvar för att säkerställa den samhällsomfattande posttjänsten.

Nytt program
SEKO:s Koncernfack håller för närvarande på och omarbetar programmet; det nya kommer i juni. Det ska bli intressant att se om man då kommer att ta någon hänsyn till vad den fackliga Internationalen uttalat i dessa frågor - eller om man slaviskt kommer att följa Näringsdepartementets och Postens uppfattningar i frågan!

Terminalklubben gjorde våren 1998 ett uttalande om postpolitiken. Klubben krävde att "en rikstäckande daglig postservice till enhetliga och rimliga priser" skulle återinföras och definieras i Postlagen. Denna målsättning skulle, krävde klubben i sitt uttalande, finansieras

• Antingen genom att en hårdare reglering återinförs, exempelvis enligt de normer som EU-direktivet medger
• eller genom avgifter som finansierar hela den samhällsomfattande postservicen.

Samhällsansvar
Detta, ansåg klubben, är en postpolitik som

• innebär samhällsansvar - och inte gynnar ett fåtal storkunder
• innebär att Posten kan fortsätta att upprätthålla en bra postservice - och inte gynnar russinplockarna
• innebär att vi som gör jobbet kan känna större trygghet i anställningen och arbeta under rimliga löne- och anställningsvillkor - och inte bara tillfredsställa direktörerna och aktieägarna.

EU-domstolen tolkar lagen
Deutsche Post får betalt för remailad post

I en uppmärksammad dom nyligen bekräftade EU-domstolen att Världspostkonventionens regler om remailing är förenliga med EU-fördraget och EU:s direktiv om posttjänster.
  Saken gällde det USA-baserade företaget Citibank, som har ett eller flera dotterbolag i de flesta Europeiska länder, bl.a. i Tyskland, och dess fakturor till bankens kontokortskunder. Citibank anlitade under 1995 nederländska Posten (PTT Post) för att distribuera räkningarna till bl.a. det tyska dotterbolagets kunder i Tyskland. PTT Post överlämnade i sin tur försändelserna till Deutsche Post för utdelning i Tyskland. En liknande transaktion genomfördes via Danmark

Rättsak
Citibank betalade PTT Post gängse utrikesporto, ca 0,55 DM per försändelse. Av detta betalade PTT i sin tur 0,37-0,40 DEM i terminalavgift till Deutsche Post. Deutsche Post lät sig inte nöjas med detta, utan hänvisade till Världspostkonventionen och krävde fullt inrikesporto, 1 DEM, av avsändaren, för att ta emot och dela ut försändelserna. Eftersom Citibank vägrade att betala detta blev det rättssak. Efter olika turer avkunnade till slut EU-domstolen sin dom i ärendet den 10 februari i år.

Returnera
EU-domstolens dom ger Deutsche Post rätt i huvudfrågan. Tyska posten hade rätt att antingen vägra att ta emot försändelserna eller ta betalt enligt inrikesporto, dock efter avdrag av eventuella terminalavgifter. Domstolen anför följande skäl.

• Världspostkonventionens artikel 25 slår fast att inget land har skyldighet att befordra "remailade" försändelser när avsikten är att utnyttja ett lägre porto i annat land eller det rör sig om stora volymer. Man har då rätt att antingen returnera försändelserna eller påföra inrikesporto. Tyskland har (liksom Sverige) ratificerat Världspostkonventionen (den nu gällande antogs 1989).
• Fr.o.m 1969 infördes ett system med terminalavgifter i Värdspostkonventionen. Terminalavgifter innebär, enkelt uttryckt, att man gör en avräkning mellan länderna. Har man ett överskott i utbytet med ett visst land får man betalt, och viceversa. Problemet är att de ursprungliga terminalavgifterna långt ifrån täcker kostnaderna för att dela ut försändelserna i de rika länderna.

Terminalavgifter
Mot den bakgrunden har flertalet postväsenden i Europa i flera år förhandlat om att inbördes reglera terminalavgifterna. Förhandlingarna har resulterat i Bern-konventionen och Reims I och II-avtalen. Enligt den senaste överenskommelsen (Reims II) ska terminalavgifterna senast år 2001 motsvara 80 procent av de inhemska taxorna. När detta är uppnått ersätter Reims-avtalet Världspostkonventionen i dessa delar för de länder som undertecknat avtalen. Bl.a. Sverige och Tyskland har undertecknat Reims II.

Monopolregler
• Enligt EU:s direktiv om posttjänster har varje medlemsland rätt att utse ett eller flera företag, som ansvarar för den samhällsomfattande posttjänst, som direktivet ålägger medlemsländerna. Länderna har också rätt att tillämpa vissa monopolregler för att skydda den samhällsomfattande posttjänsten. I Tyskland har Deutsche Post enligt tysk lag ålagts denna skyldighet. Domstolen konstaterar att om Deutsche Post skulle åläggas att dela ut stora kvantiteter remailad post utan att få ekonomisk kompensation för detta, så skulle det "äventyra att detta uppdrag av allmänintresse (den samhällsomfattande posttjänsten/JÅ) kan uppfyllas under ekonomiskt balanserade villkor".

Dominerande
• Domstolen konstaterar också att Deutsche Post genom sitt monopol har en dominerande ställning och att denna inte får missbrukas, t.ex. genom att ta för mycket betalt. Därför accepterade domstolen Deutsche Posts krav om fullt inrikesporto på de aktuella försändelserna - men efter avdrag för den terminalavgift som trots allt betalats ut.

Nu är EU-domstolens dom egentligen ett svar på ett antal frågor som Oberlandesgericht i Frankfurt ställt till domstolen. Den rättsliga processen fortsätter alltså i denna tyska domstol.

Deutsche Post erövrar världen ...

Under hösten kommer 35 procent av aktierna i det hittills statsägda Deutsche Post - Europas största postföretag med en beräknad omsättning på ca 250 miljarder kr i år - att säljas ut. Det beräknas inbringa ca 90 miljarder kronor till den tyska statskassan.
  Deutsche Post är en av de stora aktörer som sätter de nya reglerna på postmarknaden. Officiellt kallas EU:s och den svenska regeringens postpolitik för avreglering men vad det egentligen handlar om är nyreglering. De tidigare regler som funnits och som åtminstone till vissa delar varit frukten av en lång demokratisk process ersätts nu i allt snabbare takt av de stora kapitalens diktat. Ett exempel är notisen om DHL:s utpressning mot den belgiska regeringen.

Behåller postbanken
Deutsche Post byter nu namn till Deutsche Post World Net, för att understryka den globala expansionen. Företaget kan sägas stå på fyra ben: Deutsche Post som sysslar med brevhantering, Danzas som sköter paketen, Postbank som tar hand om det finansiella samt eBussiness Holding som arbetar inom den växande e-bussinessektorn.
  Det kan vara värt att notera att Deutsche Post behåller sin "postbank" - svenska posten har som bekant tvingats släppa ifrån sig sin.

Fler affärer
Danzas, som nyligen slukade ASG, har nu fått klartecken från EU att köpa det USA-baserade Air Express International. Redan pågår spekulationer om nästa affär: Enligt källor som citeras i Post-express, förhandlar Deutsche Post och Lufthansa om ett samgående mellan Air Express International, Lufthansa Cargo samt DHL (där Deutsche Post och Lufthansa äger vardera 25 procent av aktierna). Troligen kommer Deutsche Post att bli ny huvudägare i DHL-Lufthansa Cargo.
  Samtidigt meddelas att Deutsche Post köpt det brittiska företaget Herald International Mailings, ett privat företag (med sina 150 anställda ett av det tre största i Storbritannien) som sysslar med distribution av utrikespost. Deutsche Post har tidigare köpt två likadana företag i USA.

Nyreglerarna
Det är starka krafter som nyreglerarna släppt lös. De stora kapital som äger och styr de internationella jättarna kan visserligen enas när det gäller att pressa tillbaka oss anställda, men sinsemellan är det en strid på liv och död. Företrädarna för det USA-baserade UPS, världens största privatägda lättgods- och expressdistributör, rasar över Deutsche Posts shoppingrunda och använder DP:s framfart som ett slagträ mot den amerikanska Posten, USPS. UPS vill naturligtvis ta ifrån USPS så mycket som möjligt, eller åtminstone slippa se dem som en konkurrent på den internationella marknaden. Därför anklagar man USPS för att de - påstår man - i likhet med Deutsche Post skulle använda vinsterna från de monopolskyddade inrikes brevförsändelserna till att expandera utomlands.

Friare händer
Inom USPS, å andra sidan, kräver man snabba reformer för att ge världens i särklass största postföretag friare händer och därigenom ökad konkurrenskraft.. Trots att man - känns det igen! - har reducerat kostnaderna med åtskilliga miljarder dollar genom att införa maskinell sortering, kräver man större "kommersiell frihet" - och hänvisar till de tyska, holländska, nya zeeländska och svenska postföretagens försprång.

... liksom Brittiska och nederländska Posten

TNT Post Group (TPG), The British Post Office och Singapore Post tillkännagav i slutet av mars att de tillsammans ska starta ett nytt gemensamt bolag för utrikespost. TPG som är nederländskt och äger TNT (express och paket) och Royal PTT Post (=nederländska Posten) kommer att ta 51 procent av aktierna och Post Office och Singapore Post 24,5 procent vardera. Bolagets huvudkontor placeras i Belgien.

"Ta vår del"
Nu är det inte bara utrikespost ("cross-border mail") som det gemensamma bolaget ska syssla med. Man tänker också ge sig in på inrikesmarknaden, "vi tänker ta vår del av de liberaliserade inrikes postmarknaderna i Europa", deklarerar företrädare för det nya bolaget, enligt tidningen Post-express.

Samtidigt tillkännagav British Post en annan affär: för 230 miljoner kr köper man det danska paketföretaget Pakke-Trans A/S. Pakke-Trans har ca 13 procent av paketmarknaden i Danmark.
  Det gick några veckor, så var det dags igen. Den här gången köpte British Post NPD, det tredje största paketföretaget i Holland, för drygt 900 miljoner kr.
  Köpet är Post Office åttonde utländska köp bara under det senaste året!

Några fakta om A-laget

USPS
US Post är världens i särklass största postförvaltning och hanterar 41 procent av världens brevvolymer (den näst största är den japanska posten med 6 procent!).
  USPS har 790.000 fast anställda (varav 650.000 är fackligt anslutna) som distribuerar 630 miljoner försändelser per dag (måndag-fredag). Företaget omsatte 1999 drygt 500 miljarder kronor.

Deutsche Post
Deutsche Post är Europas största postföretag med en omsättning på ca 250 miljarder kronor och ca 260.000 anställda (1998; de ständiga nyförvärven gör att siffrorna alltid ligger i underkant!). Än så länge statsägt, men en delvis utförsäljning av aktier planeras till hösten 2000. Huvudkontor i Bonn.
  Sysslar både med brev, lättgods, paket, express och kassaverksamhet. Distribuerar 70 miljoner brevförsändelser per dag (må-fre) och 5,7 miljoner paket/lättgodsförsändelser per dag (må-fre).

UPS
UPS är världens största express/lättgodsdistributör. USA-baserat med huvudkontor i Atlanta. Den viktigaste flyg-hub:en i USA ligger i Louisville, Kentucky och i Europa i Köln/Bonn i Tyskland. Bolaget omsätter 235 miljarder kronor och levererar 13 miljoner kollin varje dag (må-fre). 326.000 fast anställda världen över (205.000 fackligt anslutna).

FedEx
Anser sig vara världens största distributör av expressgods och USA:s näst största distributör av lättgods. Bolaget sysslar också med en del annan fraktverksamhet.
  USA-baserat med huvudkontor i Memphis.
  Bolaget omsatte 1999 145 miljarder kronor och har 192.000 anställda och entreprenörer (varav 300 (trehundra!!) fackligt anslutna - FedEx är uttalat antifackligt). Distribuerar 5 miljoner kollin per dag (må-fre).

Post Office Group
Det statsägda brittiska postbolaget. Består av tre delar: Royal Mail (brev), Parcelforce Worldwide (express/lättgods), Post Office Courter (kassa), med sammanlagt 170.000 anställda.
  Omsatte budgetåret 1998-99 97 miljarder kronor. Royal Mail hanterar 70 miljoner försändelser per arbetsdag och Parcelforce 0,4 miljoner paket.

TPG
Bolaget är baserat i Holland med huvudkontor i Amsterdam. Omsättningen uppgick 1999 till 70 miljarder och antalet anställda till 116.000. Bolaget består av två delar: TNT som huvudsakligen sysslar med expressgods och "international mailing". PTT Post är den nederländska posten.
  TNT var ursprungligen ett australiensiskt bolag. Som jämförelse kan nämnas att TNT har 40 egna flygplan - medan UPS har 231 som man äger själv och 344 chartrade!

DHL
Bolaget är USA-baserat men Deutsche Post äger 25 procent av aktierna och Lufthansa lika mycket. Till skillnad från UPS och FedEx, vilka har sin absoluta tyngdpunkt i USA, har DHL en något större del av sin verksamhet i Europa. Omsätter 28 miljarder och har 63.000 anställda. Distribuerar 0,5 miljoner kollin varje dag (må-fre).

------

Posten AB
Som jämförelse kan nämnas att svenska Posten 1999 omsatte 24 miljarder kronor och hade 41.000 anställda. Logistik och Utrikes omsätter sammanlagt 5,9 miljarder med 5.300 anställda.

Internationellt
Riddaren av ljusets skepnad och andra utrikes notiser

Maskiner....
USA:s postverk, USPS, är världens utan jämförelse största postföretag och därför handlar det alltid om stora tal overthere. USPS har hittills installerat 9.000 sorteringsmaskiner för små/c5. I USA har Posten uppmuntrat avsändarna att sätta på OCR-koden på breven. Det har lyckats så pass bra så att drygt 50 procent av försändelserna har OCR-kod redan när de kommer in på terminalerna. Säkert bidrar det till att kodningsandelen ligger så högt som drygt 90 procent på småbreven - och då handlar det om en kod ända ner på avlämningsställe. 73 procent av handskrivna brev kodas, vilket för oss än så länge låter som en saga. Man påstår t.ex att de handskrivna julkorten 1999 kodades till 65 procent!

Maskinell finställning
Maskinell finställning genomförs nu i stor skala, till en kostnad av 2 miljarder dollar. Under ca 2 timmar sen natt/tidig morgon finställs f.n. 100 miljoner småbrev maskinellt.
  Sammanlagt har maskininvesteringarna kostat 7 miljarder dollar. I augusti i år beslöt styrelsen för USPS att investera ytterligare 450 miljoner dollar för att uppgradera systemet.
  -- Bara omkring åtta procent av de småbrev som vi tar emot dagligen hanteras manuellt - men de står för hälften av personalkostnaderna, säger William Dowling från USPS till tidningen Post-express.
  -- Manuell sortering kostar mer än 50 dollar per 1.000 försändelser (småbrev), maskinell hantering kostar en tiondel, tillägger han.
  När systemet är uppgraderat ska maskinerna klara av försändelser som är 6,5 inch höga och 0,5 in tjocka och väger högst 6 oz, vilket motsvarar ett C5-kuvert som är 1,27 cm tjockt och väger max 170 gram.
  USA har inga storbrevsmaskiner än, men planerar att införa sådana.

Deutsche Post...
Anklagelserna mot Deutsche Post fortsätter. För tredje gången har företaget anmälts till konkurrensmyndigheterna inom EU. Anklagelserna går ut på att DP utnyttjar vinsterna från sin monopolskyddade brevverksamhet till att köpa upp kurir- och andra postföretag runt om i världen. Anklagelserna tillbakavisas förstås.
  Jag skrev i ett tidigare nummer av Facktuellt att DP friats av EU-domstolen i ett mål som gällde remailing. Domstolen gav tyskarna rätt att eftertaxera försändelser som kontokortsföretag remailat genom att distribuera försändelser till tyska adressater via Holland och Danmark.
  Nu har tyskarna anmälts på nytt. Fortsättning följer...

Reaktioner på nya EU-direktivet...
EU-kommisionären Fritz Bolkeman presenterade i slutet av maj kommissionens förslag till nytt postdirektiv. I korthet innebär förslaget att brevmonopolet bibehålls, men luckras upp ytterligare. Den nuvarande pris/viktgränsen för brev på 350 g/högst 5 gånger normalportot sänks till 50g/högst 2,5 gånger normalportot. Pris- och viktgränserna för direktreklam sänks i samma omfattning. Avgående utrikes- och expressförsändelser släpps helt fria för konkurrens.

Oacceptabelt
Reaktionerna på kommissionens förslag har inte låtit vänta på sig. Representanter för franska och brittiska Posten samt talesmän för Europ, de europeiska postföretagens samarbetsorgan, har alla uttalat sig kritiskt mot förslaget. Förslaget går för långt och för snabbt; så kan man sammanfatta kritiken. "Fullständigt oacceptabelt", säger exempelvis den franske industriministern i ett uttalande. "Vinsterna försvinner, det kommer inte att finnas några pengar att investera för", klagar en talesman för brittiska posten. De tyska rävarna däremot, som hittills noggrant bevakat det egna monopolet och följt REIMS-avtalen om remailing till punkt och pricka, samtidigt som man lagt under sig både det ena och det andra företaget i konkurrentländerna, tycker nu att det börjar bli dags för avreglering. "Deutsche Post skulle värdesätta en deadline för den fullständiga avregleringen", säger presstalesmannen Martin Dopychai i ett uttalande för Postal Technology.

Ljusets riddare
Och så har vi då till sist den verklige riddaren av ljusets skepnad, vår egen Börge Österholm, vice VD i Posten AB. "Avregleringen är vägen att vandra", säger han till Postal Techology och fortsätter "det är omöjligt att behålla monopolet p.g.a. det stora antalet konkurrenter". Vår Börge - med "g" - såg tidigt varifrån ljuset kom: "För oss var det uppenbart redan för 20 år sedan att vi inte kunde behålla monopolet p.g.a. hotet från den nya teknologin", säger han i samma intervju.
  Sverige används som ett slagträ i diskussionerna för och emot EU:s nya direktiv. Kommissionären Bolkeman hänvisar till Sverige som ett (lyckat) exempel på att avregleringen inte alls försämrar de nationella bolagens konkurrenskraft och/eller urholkar servicen till medborgarna. Kritikerna å andra sidan, påstår bl.a. att det, enligt deras uppfattning, höga svenska brevportot är en följd av avregleringen.

Svenska portot
Om det svenska inrikesportot kan man säga flera saker. För det första så är det inte alltid högre än i motsvarande länder. Exempelvis Tyskland har ett högre porto (1 DM). För det andra så är Sverige det enda land som har full moms på portot. För det tredje är det uppenbart så att privakunderna har fått ett högre porto, och inte enbart p.g.a momsen. Borttagandet av rabattmärkena (ett tag var det en skyldighet för Posten att tillhandahålla sådana) innebär en fördyring för den kategorin.
  De höjda portona för privatkunder (och mindre företagskunder) är ett resultat av omfördelningspolitiken. "Avregleringarna" (av t.ex. postmarknaden) liksom skattepolitiken (t.ex. moms på portot) är båda uttryck för denna politik.

Superpost
I takt med att marknadskriget skärps på postmarknaden så intensifieras också spekulationerna om vilka företag som i slutänden kommer att överleva.
  -- I framtiden kommer det bara att finnas fyra super-posts och den "sovande giganten" USPS (USA:s postförvaltning) kommer inte att vara en av dem, spår TPG:s styrelseordförande Ad Schweepbower i ett uttalande.
  Naturligtvis räknar han med att TPG (holländska posten) ska vara en av de fyra; brittiska, franska och tyska posten de tre andra.
  Nu verkar det enligt min mening inte så litet ljusblått att så lättvindigt räkna ut USPS. Att inbilla sig att det amerikanska kapitalintressena kommer att tillåta exempelvis holländskt kapital att ta för sig alltför mycket av den internationella postmarknaden utan att USA reagerar verkar enfaldigt. Det är i grunden samma slags enfald som ledde till att länder som Holland slöt upp bakom USA i det senaste kriget på Balkan - som ytterst också handlar om marknader.
  Sedan kan man till sist också undra över vart Japan tog vägen i holländarens värld, Japan som har det näst största postföretaget i världen efter USPS.

2000-10-01