Klubb Årsta postterminal
- Vård av barn - tillfällig föräldrapenning
- Graviditetspenning
- Föräldraledighet
- Rehabilitering
- Närståendevård
- Semester vid sjuk- och föräldraledigheter
VÅRD AV BARN
Utförlig information om de lagstadgade rättigheterna vid föräldraledighet finns på Försäkringskassans hemsida
Tillfällig föräldrapenning utgår
- vid ledighet för vård av sjukt barn med 60 dagar per barn och år dock högst sammanlagt i 120 dagar — tills barnet fyller 12 år,.
- vid pappaledighet i anslutning till barns födelse 10 dagar/barn.
(Den s.k. kontaktdagen med 1 dag/barn/år som infördes den 1 juli 2001 upphörde den 1 juli 2003. Det gäller även kontaktdagar som sparats från tidigare år.)
När man har en ledighet som berättigar till tillfällig föräldrapenning måste man själv anmäla ledigheten till Försäkringskassan.
Under ledigheten görs ett löneavdrag som beräknas på följande sätt:
månadslönen x 12 52 x d*
d* = genomsnittligt antal arbetsdagar per vecka.
(PVA § 13 postcentralt tilläggsavtal)
Tillfällig föräldrapenning
Från FK får man tillfällig föräldrapenning, som beräknas som (arbets)dagberäknad sjukpenning och där ersättningen uppgår till 80 procent av den sjukpenningsgrundande inkomsten.
När man är tjänstledig med tillfällig föräldrapenning får man utöver ersättningen från FK inga extra tillägg (vilket man får vid föräldraledighet med föräldrapenning — föräldrapenningtillägg).
Vid tjänstledighet med tillfällig föräldrapenning görs löneavdraget endast för arbetsdagar. Är man t ex ledig för vård av barn fre-må och är tjänstgöringsfri lö-sö görs avdrag endast för fredag och måndag.
GRAVIDITETSPENNING
Utförlig information om de lagstadgade rättigheterna vid föräldraledighet finns på Försäkringskassans hemsida
Den som har ett fysiskt påfrestande arbete som man på grund av graviditeten inte orkar med, har rätt att bli omplacerad till ett lättare arbete.
Med fysiskt påfrestande arbete menas till exempel arbete som till stor del innebär tunga lyft, påfrestande ensidiga rörelser eller att man måste stå en stor del av arbetstiden.
Vill man bli omplacerad måste man anmäla det till arbetsgivaren minst en månad i förväg. Gör man sin anmälan för sent, och arbetsgivaren av den anledningen inte kan ordna omplacering, riskerar man att inte få någon graviditetspenning.
Man har också rätt till omplacering om man blir avstängd från sitt arbete med stöd av arbetsmiljölagen.
Graviditetspenning
Om man inte kan bli omplacerad kan man få graviditetspenning.
Graviditetspenning utgår under högst 50 dagar, dock tidigast från och med den 60 dagen före den beräknade nedkomsten. De sista 10 dagarna före den beräknade ned komsten kan man inte få graviditetspenning.
Vid tjänstledighet med rätt till graviditetspenning görs samma löneavdrag som vid föräldraledighet med föräldrapenning, se nästa avsnitt.
Graviditetspenningen som man får från försäkringskassan beräknas på samma sätt som den vanliga sjukpenningen, se sid 7. Dock slipper man karensdagen vid havandeskapsledighet. Ersättningen blir därför 80 procent av den sjukpenningsgrundande inkomsten under hela ledigheten.
FÖRÄLDRALEDIGHET
Utförlig information om de lagstadgade rättigheterna vid föräldraledighet finns på Försäkringskassans hemsida
Man har fr.o.m. 1 januari 2002 rätt till 480 dagars föräldraledighet med föräldrapenning (Fp).
Föräldrapenningen får tas ut fr o m 60:e dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse tills barnet fyllt åtta år.
I 390 dagar får man en föräldrapenning som uppgår till 80 procent av SGI, dock lägst 180 kr/dag (=grundnivån). Dessutom tillkommer enligt vårt avtal ett förädraledighetstillägg. I resterande 90 dagar får man ersättning enligt lägstanivån = 180 kr/dag.
Vid föräldraledighet som berättigar till Fp görs ett löneavdrag för varje kalenderdag som ledigheten omfattar med 3,3 procent av månadslönen. Är man ledig en eller flera hela månader görs avdrag med månadslönen.
Fr.o.m. den 1 januari 2002 kan föräldraledigheten delas upp i åttondelar. Sedan tidigare har det varit möjligt att dela upp den i tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels föräldrapenning (och på det viset förlänga ledigheten). I dessa fall anpassas avdraget till ledighetens omfattning; månadslönen räknas ner i proportion till arbetstidsminskningen. Observera att denna par tiella föräldraledighet inte är detsamma som avtalets partiella tjänstledighet, vilket innebär att de regler för semesterberäkning och avstämning av arbetstid som gäller i det senare fallet inte blir aktuella här.
Man får inte dela upp sin föräldraledighet i hur många perioder som helst. Grundregeln är att man får dela upp ledigheten i högst tre perioder per kalenderår. Man får dock komma överens med arbetsgivaren om fler perioder.
(PVA § 13 postcentralt tilläggsavtal)
Föräldrapenningen motsvarar en kalenderdagsberäknad sjukpenning som uppgår till 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten.
Den 1 juli 2006 togs kvalifikationskravet för att få rätt till föräldrapenning bort. Man har nu rätt till fp från första anställningsdagen.
Utöver föräldrapenningen får man ett s k föräldraledighetstillägg under förutsättning att man haft en oavbruten anställning i Posten under minst ett år före den första dagen av föräldraledigheten (OBS! att detta krav kvarstår efter 1 juli 2006 då kvalifikationskravet för att få fp togs bort). Föräldraledighetstillägget utgör 10 procent av daglönen. Daglönen beräknas som 3,3 procent av månadslönen.
Med månadslön menas:
- Fast månadslön inklusive fasta lönetillägg.
- Genomsnittet per månad av under föregående år intjänade rörliga lönetillägg, uppräknade med 2,5 procent (övertidsersättning undantas)
Fp-tillägget utgår för de dagar som försäkringskassan betalat ut föräldrapenning. Man skall, för att få föräldrapenningstillägg, till lönekontoret skicka in kopia på utbetalnings handlingarna från Försäkringskassan.
(PVA § 13 postcentralt tilläggsavtal)
I samband med föräldraledighet med föräldrapenning finns några detaljregler som man bör känna till. En sådan är vad som händer med sjukpenningen under en föräldraledighet med föräldrapenning. Man har ju under den tid man uppbär föräldrapenning rätt att sjuk skriva sig och istället för föräldrapenning få vanlig sjukpenning.
Om man sjukskriver sig under en föräldraledighet med föräldrapenning får man sjukpenning från försäkringskassan fr o m första sjukdagen (se sid 7f)
Arbetsgivarens avdrag fortsätter att vara kalenderdagsberäknat under sjukledigheten, även de första 14 dagarna. Förutom denna särregel sker avdragen enligt reglerna för "Rätt till sjuklön", se sid 6 . Det här innebär att man sammantaget får ungefär samma ersättning vid sjukdom under föräldraledigheten som i vanliga fall, dvs 0 procent den första dagen, 80 procent dag 2 - 14, 90 procent fram t o m 90:e dagen och därefter 80 procent.
Tills dess barnet fyllt 1 år behåller man den sjukpenning man var berättigad till när ledigheten började. Om man vid den tidpunkten fortsätter att vara ledig med föräldra penning (eller sjukpenning) behåller man samma sjukpenning. Om man däremot slutar sin anställning eller tar en tjänstledighet som är större än den som motsvaras av föräldra penningen anpassas (sänks) sjukpenningen till den inkomst man har under ledigheten.
Föräldrapenningen behåller man däremot oförändrad upp tills dess barnet fyller 2 år. Får man sedan barn på nytt inom 2½ år efter det förra barnets födelse, får man föräldrapenning med lägst det belopp per dag man fick vid förra barnets födelse.
Om det går en längre tid än 2½ år mellan födslarna, och man under tiden innan det nya barnet föds varit helt eller partiellt tjänstledig, så får man däremot föräldrapenningen sänkt till vad som motsvaras av den aktuella, sjukpenninggrundande, inkomsten.
Även om man en tid innan det nya barnet föds ökar sin inkomst, till exempel genom att upphöra med en partiell tjänstledighet och återgå till sin ursprungliga anställningsgrad, kan det bli problem. Försäkringskassan godtar i det fallet normalt inte en inkomständring som skett senare än sex månader före den nya födseln.
Här finns i avtalet en s k 90-dagarsregel, som man kan ha nytta av. Den innebär att om man efter en längre tids ( = mer än 90 dagar) partiell tjänstledighet avbryter denna minst 90 dagar före barnets faktiska födsel (här räcker det alltså inte med det beräknade datum et för födseln) så beräknas föräldraledighetstillägget på ett sådant sätt att det täcker det man förlorar i sänkt föräldrapenning.
Föräldraledighetstillägget utgör i det här fallet (jämför ovan) skillnaden mellan daglönen och föräldrapenningen.
(PVA § 13 postcentralt tilläggsavtal)
REHABILITERING
I Lagen om allmän försäkring (AFL) finns bestämmelser som innebär att man kan få ersättning vid två olika typer av rehabilitering.
I båda fallen är det Försäkringskassan som beslutar om rehabiliteringen och de ersättningar som kan bli aktuella.
Medicinsk och arbetslivsinriktad rehabilitering
Med medicinsk rehabilitering menas en medicinsk behandling/rehabilitering som syftar till att förebygga sjukdom eller förkorta sjukdomstid eller helt eller delvis förebygga eller häva nedsättning av arbetsförmågan.
Ändringarna i Arbetsmiljölagen och AFL den 1 juli 1991 respektive 1 januari 1992 skärper kraven på arbetsgivarens rehabiliteringsansvar. Bl a måste de nu genomföra rehabiliteringsutredningar.
I AFL 22 kap regleras den rehabiliteringsersättning som man kan få när man deltar i en arbetslivsinriktad rehabilitering. Med arbetslivsinriktad menas att rehabiliteringen syftar till att man skall kunna komma tillbaka i arbetslivet igen.
När man genomgår medicinsk rehabilitering får man kalenderdagsberäknad 80-procentig sjukpenning från första dagen .
När man deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering - och man pga av denna inte kan arbeta - har man löneavdrag med 100 procent av månadslönen. Istället får man en rehabiliteringspenning från Försäkringskassan. Denna uppgår till 80 procent.
Vid arbetslivsinriktad rehabilitering kan man också få 1/4, 1/2 eller 3/4 rehabiliteringspen ning om man kan arbeta resterande tid under rehabiliteringen.
När man deltar i en arbetslivsinriktad rehabilitering kan man dessutom få ersättning för resekostnader, traktamente, kursavgifter och läromedel.
(AFL3 kap § 7B, 22 kap; PVA § 12 mom 5)
Om regler och ersättningar vid rehabilitering, se även Förbundsmeddelande 21/1991, 5/92 med kompletterande brev till avdelningarna 1992-02-20, 11/1992, Avdelningsmeddelande nr 28/1992, Förbundsmeddelande 12/1993.
NÄRSTÅENDEVÅRD
Den 1 juli 1989 trädde lagen om närståendevård i kraft.
Lagen innebär att man har rätt att med sjukpenning som ersättning (s.k. närståendepenning) vårda en svårt sjuk närstående i hemmet under sammanlagt 60 dagar (de 60 dagarna är knutna till den sjuke). Med svårt sjuk avses att sjukdomen är livshotande. Vilka sjukdomar det är fråga om finns inte redovisat, eftersom samma sjukdom kan vara livshotande i ett fall men inte i ett annat.
Begreppet närstående är valt med avsikt, eftersom närstående kan vara annan än släkting. Det är försäkringskassan som ytterst tolkar lagen.
När man är ledig för vård av närstående görs samma löneavdrag som när man är tjänstledig för vård av sjukt barn och uppbär tillfällig föräldrapenning, se ovan.
Istället betalar FK ut en närståendepenning, som beräknas som regel på samma sätt som den (arbets)dagberäknade sjukpenningen och där ersättningen uppgår till 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI).
SEMESTER
Semestern påverkas inte alls vid tjänstledighet med graviditetspenning och föräldrapenning. För tillfällig föräldrapenning är 120 dagar per år och förälder semestergrundande. För närståendepenning gäller max 45 dagar per år och för smittbärarpenning max 180 dagar per år.
Vid tjänsteldighet pga sjukdom gäller följande.
• Sjukdom. Hela sjukdomstiden är semesterlönegrundande det år man insjuknar (år 1) och hela det efterföljande kalenderåret (år 2). Gäller för den som insjuknar på heltid 1 april 2010 och senare. För den som insjuknat på heltid före 1 april 2010 och fortsätter att vara sjukskriven på heltid efter detta datum gäller att man även kvalificerar för semester 180 dagar under år 3.
För deltidssjukskrivna gäller grundregeln (år 1 och år 2 kvalificerar) from 1 april 2010 oavsett om man insjuknat före eller efter detta datum.
För timanställda gäller andra regler. För den som insjuknade (samma regler för hel- och deltid) före 1 april 2010 är frånvaron semesterlönegrundande under 180 dagar år 1, år 2 och år 3. Den som insjuknar 1 april 2010 eller senare kvalificerar bara år 1 och år 2.
• Arbetsskada. Vid tjänstledighet för sjukdom p g a arbetsskada, är hela tiden semesterlönegrundande, utan begränsningar.
Vid tjänstledighet med föräldrapenning gäller samma regel som för föräldrapenningstillägget. Dvs att utbetalningshandlingarna skall skickas till lönekontoret för tillgodoräkning av semestergrundande tid.
(Vid ledighet med halv eller fjärdedels Fp gäller särskilda regler, som jag inte går in på här)