Artiklar om Posten och postpolitiken




Postens resultat
700 miljoner i förlust

Postens nettoomsättning uppgick förra året till 23,6 miljarder, en ökning med nästan 2 miljarder jämfört med föregående år. Den ökade omsättningen förklaras fr.a. av förvärv av dotterbolag inom logistikområdet. Tyvärr steg också kostnaderna. Det operativa rörelseresultatet blev -703 miljoner (-150 miljoner föregående år). Det försämrade resultatet i rörelsen förklaras med höga utvecklings- och administrationskostnader, svårigheter att anpassa fasta kostnader till sjunkande brevvolymer samt minskade volymer i kassanätet.

Svårgenomskådligt
Det är inte lätt för en utomstående att genomlysa Postens ekonomiska läge, inte ens för en amatör, och än mindre för proffsen tycks det som. Enligt bokslutskommunnikén uppgick det operativa rörelseresultatet inom Meddelanden och logistik till +2 miljoner. Det är inte mycket på en nettoomsättning på 22,5 miljarder. Tidigare redovisades miljardvinster på breven. Resultatet inom Svensk Kassaservice var -260 miljoner och den "koncerngemensamma" förlusten blev 705 miljoner.
  Noteras kan att de åtgärder som ska föra upp siffrorna över nollstrecket hittills har dragit ner kurvan: kostnaderna för det nya servicenätet och E25 uppgick tillsammans till 265 miljoner under 2002.

Hur länge räcker pengarna?
Frågan är då till sist hur länge pengarna räcker om inte resultatet förbättras. Enligt balansräkningen finns 3,2 miljarder i likvida medel och ytterligare 3,7 miljarder i avsättningar. Det är pengar som återstår från försäljningarna av Postgirot och Postfastigheter och avsättningar som gjorts ur årets och fr.a. tidigare års resultat. De pengarna räcker kanske för att täcka ytterligare några års minusresultat, men knappast till några större investeringar för att utveckla företaget.

Dagens Nyheter "granskar"
Dagens Nyheter startade en ny artikelserie om Posten samtidigt som bokslutet presenterades. De första artiklarna ägnades åt IT-satsningarna. Förvisso har det runnit ut många miljoner på misslyckade projekt, och inte bara inom IT-sektorn. Det har funnits och finns fortfarande ett antal koncernprojekt av tvivelaktigt värde. Även inom ett relativt välskött område som Produktion ser vi hur miljonerna rullar iväg i prestigeprojekt typ Arlanda.
  Men det är ändå inte här som skon klämmer och det ska bli intressant att se om Dagens Nyheter förstår och vågar ta i det verkliga problemet: omregleringspolitiken och dess följder. Enbart säkrandet att pensionerna har kostat Posten mer än tio miljarder. Den osunda konkurrensen med russinplockarna i CityMail har försämrat resultatet med ett okänt antal miljarder. Till detta kommer naturligtvis också det som pressats ur personalen och småkunderna.
  Det är här som de stora förlusterna finns - men som ingen - och då menar jag INGEN! - vill tala om!

Jan Åhman

  • Historien om Dahlsten
  • Grabes avsked Red:s kommentar.





    Optimail ökar omsättningen

    Optimails verksamhet består huvudsakligen i att handla med utrikes post. Bolaget är en avknoppning från CityMail.
      Omsättningen ökade 2002 med 44 procent till 245 miljoner. Rörelseresultatet efter jämförelsestörande poster uppgick till 4,3 miljoner eller 1,8 procent på omsättningen. Marginalerna är med andra ord mycket små i denna typ av verksamhet. Enligt bokslutskommunikén kommer de att öka i takt med stigande volymer.
      Bolaget sålde under året ungefär hälften av sina aktier i CityMail och har nu kvar 14 procent (Norska Posten äger 57 procent och Bror Anders Månsson resterande 29 procent av CityMail). Försäljningen inbringade 18,4 miljoner i reavinst. OptiMail har också affärer ihop med Posten; bolagen äger tillsammans Svensk Adressändring och AdressPoint. En omstrukturering av dessa dotterbolag inbringade 4,4 miljoner för OptiMails del. Den sammanlagda vinsten (rörelsen plus finansiella transaktioner) blev därmed 26,8 miljoner.
      På tal om CityMail så uppges det bolaget ha ökat sin omsättning från 380 till 425 miljoner år 2002. "Bolagets (CityMail) resultat förbättrades avsevärt jämfört med 2001, dock visade det fortfarande en förlust", heter det vidare. Hur stor förlusten var framgår inte, eftersom CityMails bokslut inte var klart när OptiMail presenterade sitt. Kanske kan vi läsa oss till detta när norska Postens årsredovisning publiceras!

    Jan Åhman





    Liten hjälp att hämta hos
    ministern, del 2.

    Klubbordförandena på brevterminalerna skickade i november ett brev till berörda riksdagsmän och informerade dem om Posten Produktions planer på att lägga ner alla brevterminaler förutom Malmö, Göteborg, Årsta och Arlanda. Brevet har fått det goda med sig att flera riksdagsmän från olika partier engagerat sig i frågan, bl.a. genom att ta upp saken i riksdagen. Facktuellt berättade i julnumret om Lennart Beijers debatt med näringsministern, där Beijer bl.a. tog upp Arladafrågan.

    Ny fråga
    Den 11 december ställde riksdagsman Gunnar Nordmark (fp) en fråga i riksdagen till näringsminister Pagrotsky angående statligt ägda företags regionalpolitiska ansvar.
      -- "Avser ministern att vidta några åtgärder för att statligt ägda företag ska driva en verksamhet så att det i hela landet upprätthålls en rimlig nivå på infrastrukturen?" , frågade Nordmark mot bakgrund av Posten Produktions (master)planer på att lägga ner terminalerna i Alvesta och Nässjö.
      -- "Jag ser positivt på att de statligt ägda företagen finns representerade i hela landet", svarade Pagrotsky den 18:e i samma månad, och fortsatte: "Det är av vikt att företag med statligt ägande, inom ramen för respektive företags marknadsförutsättningar, även beaktar verksamhetens betydelse ur ett regionalt perspektiv."

    Inte riktigt lika bra. Eller?
    Så långt lät det ju riktigt bra. Men så kom slutklämmen:
    –"Flertalet av de statligt ägda företagen är dock konkurrensutsatta och arbetar på marknadsmässiga villkor. Detta innebär att regeringen inte bör ålägga dessa företag andra krav än de som gäller för deras konkurrenter med privata ägare. På sikt skulle sådana ålägganden kunna urholka de statliga företagens konkurrensförmåga och i en förlängning riskera att arbetstillfällen försvinner. Min och regeringens uppfattning är därför att dessa bolag måste agera utifrån marknadsmässiga bedömningar.
      Jag ser inte idag något behov till att vidta ytterligare åtgärder för att de statligt ägda bolagen ska leva upp till gällande krav"

      Det lät ju inte riktigt lika bra. Eller? Vad betyder egentligen den där sista meningen: "Jag ser inte idag något behov ...att vidta åtgärder". Men kanske i morgon, när beslutet om att lägga ner någon - eller båda - Smålandsterminalerna, blir verklighet?! Hoppet är det sista som överger en Arlandamotståndare, så vi får jobba på det (som det heter numera); att det är så som ministerns uttalande ska tolkas!

    Jan Åhman

  • Artikel om Beijers debatt med ministern





    Riksdagsmotionärer kräver utvärdering av omregleringspolitiken

    Vänsterpartiet kräver i en motion till höstriksdagen en utvärdering av omregleringen av postmarknaden.
      Motionärerna föreslår att riksdagen ger regeringen i uppdrag att låta utvärdera

    • den ekonomiska lönsamheten av avregleringen
    • de arbetsmarknads- och arbetsmässiga följderna
    • konsekvenserna för allmänheten när det gäller service och
    • konsekvenserna för allmänheten när det gäller tillgänglighet

    Även arbetsmiljön
    I sin motivering för kraven anför motionärerna förutom de samhälls- och företagsekonomiska följderna och kundernas reaktioner på fr.a. det nya servicenätet även arbetsmiljön för de anställda:

    "Arbetsmiljön för de anställda har försämrats. Personalen inom Posten har fått se sina arbetsuppgifter uppstyckade så att monotona arbetsuppgifter skiljts från mer kvalificerade. Jobben har utarmats på kvalitet och omväxling. Detta i strid mot ambitionerna att utveckla arbetsuppgifterna inom olika yrken. Staten bör som arbetsgivare vara ett föredöme i detta".

    -- Utredarna bör relatera förändringarna till de samhällsmål som satts för exempelvis regionalpolitik, tillgänglighet och statsfinanserna. Man bör fokusera på vad som har gått fel med avregleringen och hur man kan korrigera det, avslutar motionärerna.

    Avslogs
    Vid behandlingen i Trafikutskottet (som förbereder ärendet före behandling i riksdagen) avslogs motionen; endast (v) röstade för. Det lär därför bli omöjligt att få den antagen vid riksdagsbehandlingen den 16 december.
      Tyvärr! Nu avstannar inte arbetet i denna angelägna fråga för det.
      -- Vi har tillsatt en grupp som ska arbeta med framtidsfrågorna för Posten, SJ och andra statliga bolag, berättade riksdagsman Karin Thorborg, initiativtagare till motionen, när hon gästade Tomtebodaklubbens styrelse den 5 december.
      -- Vi har bland annat begärt att få träffa Postens ledning i mitten av januari för att diskutera dessa frågor med dem, sade hon vidare under det långa samtal som klubbens styrelse hade med henne, och där vi fick möjlighet att ge vår syn på det aktuella läget i Posten och Brevnätet.

    Jan Åhman





    Liten hjälp att hämta hos ministern

    I en interpellation till näringsminister Leif Pagrotsky den 5 november upprepade riksdagsman Lennart Beijer (v) den fråga som han tidigare ställt till Pagrotskys företrädare: Kommer ministern att ta några initiativ för att öka Postens lönsamhet?
      Enligt Beijer kan detta ske genom att Posten höjer portot för de sändningar, som idag ges så stora rabatter att portot ligger någonstans kring tre kronor per försändelse. För motsvarande enstaka försändelser är portot som bekant 5 - 8 kronor, beroende på vikten. Beijer berör en central fråga i omregleringspolitiken: storkunderna har fått sänkta porton medan de mindre kunderna har fått väsentligt högre avgifter.

    Korssubvention
    Ministern avvisade i riksdagsdebatten - som hölls dagen efter Grabes avgång - Beijers förslag. Han gjorde det med hänvisning till att sändningarna i sig är en lönsam del av Postens verksamhet och att en höjning av priset på dessa skulle leda till nya anklagelser om "korssubventionering". Det ligger mycket i det, så som lagstiftningen är utformad idag - det är det som är själva kärnan i problemet. Det sorgliga i saken är att han inte anvisar någon lösning på de uppenbara ekonomiska problem som företaget brottas med. Han avvisar också de förslag om mer pengar i aktiekapital till Posten, som nämnts i debatten (men inte av Beijer) och han kommenterar inte ens Beijers fråga om han kan tänka sig att åter monopolisera postmarknaden i Sverige.
      Förutom några raljanta partipolitiska slängar anvisar Pagrotsky följande medicin:
      -- Posten ska förbli vital, flexibel, modern och framtidsinriktad, och den måste vara i framkanten bland alla postverk och bland sina konkurrenter för att utvecklas och för att överleva. Men det ska ske genom att man är duktig, har moderna metoder och har en nöjd personal vars kompetens tas till vara och utvecklas – inte genom att spruta lugnande medel i armen med hjälp av orimliga prishöjningar eller statliga bidrag.

    "Korkat"
    Det är vackert - men det gör inte röda siffror till svarta. Det är bra att Pagrotsky i riksdagsdebatten upprepar att han anser det vara ett "korkat" förslag att privatisera Posten, men när man tar så lätt på de ekonomiska problemen så blir frågan hur följande motivering ska tolkas:
      -- Men om vi som värnar Posten, som gillar Posten och som vill utveckla Posten inte lyckas bättre på de områden som jag nämnde vad gäller kundernas uppskattning av kvaliteten, kundernas uppskattning av priset, de anställdas uppskattning och skattebetalarnas uppfattning om hur detta sköts inte klarar denna uppgift är jag rädd för att vi inte heller kommer att klara huvuduppgiften att ha en post som ägs av hela folket och som drivs för hela folkets behov och intressen och att de som kräver privatisering i stället kommer att få medvind. Detta kommer att vara ledstjärnan för mig.

    Arlandaterminalen
    Lennart Beijer ställde i sina anföranden också frågan om den planerade storterminalen vid Arlanda:
      -- Jag nämnde tidigare Postens planer på att bygga en stor terminal vid Arlanda. Ett genomförande av detta projekt skulle leda till nedläggning av de flesta andra terminaler i landet.
      En stor, central postterminal vid Sveriges största flygplats måste innebära ökad risk och ökade kontroller. Samtidigt som riksdagens försvarsutskott diskuterar hur man ska skapa ett robustare samhälle verkar inte Postens ledning bry sig om detta. Man verkar leva i en annan sorts värld. Planerna på en ny storterminal vid Arlanda är bekymmersamma även ur miljö- och regionalpolitisk synvinkel, naturligtvis.
      Jag vill därför fråga näringsministern: Är det inte ur företagsekonomisk synvinkel sundare att öka sina inkomster från den huvudsakliga verksamheten än att på olika sätt vilja minska servicen till allmänheten? Förstår näringsministern de anställdas kritik av den planerade storterminalen på Arlanda?

    Den frågan fick inget svar från ministern - i varje fall inte i det tryckta protokollet.

    Jan Åhman





    Så fick det vara nog!

    Grabes avgång har legat i luften ett tag, även före det senaste storgrälet med facket.
      Man bör minnas att Grabe tillsattes därför att den föregående vd:n, Ulf Dahlsten, var ett förbrukat kort sedan han genomfört den första etappen av omregleringspolitiken i Posten. Förtroendet hos både kunder och anställda var slut efter det självmordsuppdraget.
      Man kan idag konstatera att Grabe nu hamnat i samma position, och därför måste gå. Han har snällt fortsatt Dahlstens - och regeringens - politik. I den fortsatt desperata - och hittills fåfänga - jakten efter svarta siffror i boksluten har han sålt ut Postgirot, avyttrat resten av fastigheterna, avvecklat det mesta av kassaverksamheten, hårdhänt omvandlat hela servicenätet och skickat ut kunderna på jakt efter sina postkontor - som inte längre finns! Etc…

    I Dahlstens anda
    Och - i Dahlstens anda - fortsatt att köra över och krama ur personalen ännu litet till. Någonting som de fackliga representanterna från SEKO Posten fick mycket klart för sig vid den rundresa till ett stort antal postala arbetsplatser som de genomförde under förra hösten.
      Kring sig samlade han ett gäng Ericssondirektörer och konsulter från olika håll. När Ericsson tog slut som rekryteringsbas gick han - eller kanske rättare hans underchefer - helt följdriktigt vidare till Flextronics för att värva.
      Det sorgliga med dessa direktörer - och det som blev Grabes fall - är att de inte har förstått att Posten är något mer än ett vanligt bolag av Ericssontyp. Posten har också - i alla fall ännu! - ett samhällsuppdrag, som man måste ta hänsyn till.
      När man inte lyckades vända siffrorna i bokslutet åt rätt håll, gick man därför glatt vidare och planerade för nya djärva grepp. Entreprenad i brevbäringen var bara ett förslag. Förslagen inom Brevnätet är i samma anda.

    Ericsson-spåret
    Den fackliga organisationen - SEKO - satte i detta läge - och med erfarenheterna från arbetsplatsbesöken i gott minne - ner klackarna och sade ifrån att nu får det j-vlar i mig vara nog! Grabe - där han satt i solen nere i Turkiet - begrep antagligen inte vad han ställt till med genom att vant traska vidare i Ericsson-spåret. Det gjorde däremot de politiker, som fortfarande har ett ansvar för Posten och de postala frågorna. Till kundernas missnöje med Servicenätets utrullning och de fortsatta underskotten i postens rörelse skulle nu läggas även personalens och den fackliga organisationens ilska.
      Man ville helt enkelt inte ha några fler oförutsedda och dåligt förankrade utspel från Grabes sida. Det behövs en rorsman - om man vågar använda det uttrycket - med ett stadigare grepp om åran; en VD som förstår inte bara att prata med direktörer på direktörers vis utan också med politiker på politikers vis - och helst också förstå litet av litet av personalens språk!

    I väntan på Godot
    Om den mannen eller kvinnan går att finna återstår att se.
      I väntan på denne (Godot?!) kan tilläggas att det inte räcker med en duglig VD hur bra han eller hon än är - politikerna måste också lösa de grundläggande politiskt beslutade problemen för Posten. Omregleringspolitiken i sin nuvarande tappning håller inte om man vill ha ett Posten som både ska klara samhällsuppdraget och gå runt och göra detta med en personal som trivs!

    Jan Åhman

    PS. Sett i ett internationellt sammanhang så är det typiskt att den svenska Posten nu förbrukat sin andre omreglerings-VD. Ett memento för de chefer som nu är beredda att axla samma mantel i de övriga alltmer omreglerade europeiska postbolagen!
    PPS. Är det en alltför vild gissning att det blir Marianne Nivert - invald i Postens styrelse i samma stund som Grabe sparkades - som blir näste VD?!





    Öppet brev till Postens VD Lennart Grabe

    Som svar på det fortsatt pressade ekonomiska läget för Posten - framkallat av omregleringspolitiken och förstärkt av den sjunkande brevvolymerna, de brevvolymer som numera är det enda som Posten tjänar några pengar på - har Grabe kallat in ett av dessa USA-baserade och högervridna konsultföretag och bett dem att göra en framtidsplan för Posten. En plan, visade det sig, som innehåller de gamla vanliga ramsorna om entreprenader etc. Planen persenterades utan att något som helst samverkansförfarande ägt rum och de fackliga organisationerna har därför omgående begärt en tvisteförhandling med krav på skadestånd.
      Mot bakgrund av det inträffade har SEKO Postens koncernkommitté skickat följande öppna brev till koncernchefen./JÅ


    Postens framtid – utveckling eller avveckling?
    Vi, SEKO Posten, känner ett starkt behov att öppet redovisa några avgörande ställningstaganden inför den samverkan som ska genomföras angående din strategiska framtidsplan för Posten. Anledningen till att vi väljer att redovisa våra ståndpunkter på detta sätt är att innehållet i strategin är känd i stora delar i företaget. Det mesta tyder på att din strategi för att möta framtiden i huvudsak går ut på att avveckla stora delar av det som vi uppfattar vara Postens grundläggande uppdrag och kärnverksamhet. Som du säkert förstår kan vi aldrig acceptera en sådan inriktning och vi kommer på alla tänkbara sätt att motverka att planen genomförs.

    Posten är inte vilket företag som helst – vi är stolta över samhällsuppdraget
    Postens grundläggande uppdrag är att förmedla brev, paket samt tillhandahålla en grundläggande kassaservice. Vi som postanställda och medlemmar i SEKO, känner en stolthet över att ha samhällets förtroende att utföra det uppdraget på bästa sätt. De senaste årens hårda besparingar har dock försvårat våra möjligheter att sköta vårt uppdrag på det sätt som kunder och allmänhet har rätt att kräva. Sannolikt delas vår oro över eventuella serviceförsämringar av svenska folket, och vi tror inte att det finns någon större förståelse för indragningar av t.ex. landsbygdsservice och att reducera postutdelning till varannan dag. Vi anser att det borde vara en självklarhet för dig att dela vår stolthet över samhällsuppdraget, men vi är inte övertygade om att så är fallet.

    Service till kunderna och vår infrastruktur är Postens kärnverksamhet
    SEKO Postens bestämda uppfattning är att det är mötet med kund och vår infrastruktur i form av sorteringsterminaler och transporter, som utgör Postens kärnverksamhet. Som en naturlig följd av det har vi som oåterkalleligt krav att denna verksamhet ska utföras av för uppgiften välutbildade postanställda. Listan över företag som misslyckats när man sålt bort sin kärnverksamhet kan göras lång, och vi kan aldrig acceptera att Posten går detta öde till mötes. Också här tycker vi att det borde vara lätt för dig att instämma med oss, men vi känner en oro för att du med stöd av välbetalda konsulter och nyliberala ideologer har planer som går i en helt annan riktning.

    Tveksamma och olönsamma framtidsexperiment riskerar vår anställningstrygghet
    Vi har som facklig organisation också tagit ett stort ansvar för smärtsamma men nödvändiga omstruktureringar som t.o.m. inneburit att ett stort antal arbetskamrater tvingats lämna företaget. Mot bakgrund av det är det rimligt att vi, för att säkra personalens anställningstrygghet, kräver av dig att du stoppar kostsamma experiment och olönsamma framtidssatsningar främst inom det elektroniska området. Vi är inte på något sätt teknikfientliga. Exemplen på satsningar som inneburit stora kostnader men försumbara intäkter är dock många. Torget, elektronisk säkerhet är bara några av många exempel. Du borde rimligtvis hålla med oss när vi kräver att Postens verksamhet ska byggas upp från grunduppdraget, men hittills tyder ditt agerande tyvärr på något annat.

    Lennart Grabe, nu är valet är ditt!

  • SEKO Posten vill se ett Posten där ledning och anställda gemensamt arbetar för att skapa den goda arbetsplatsen, och i ett sådant Posten finns det ingen plats för planer att lägga ut kärnverksamheter på entreprenad.
  • SEKO Posten vill se ett Posten där ledningen litar på, och respekterar de anställda. I ett sådant Posten lyssnar ledningen på personalen i stället för konsulterna. I ett sådant Posten kan dagens detaljstyrning genom manualer och processer omgående avvecklas.
  • SEKO Posten vill se ett Posten där ledningen förstår att företagets affärer ska byggas från det grundläggande uppdraget. I ett sådant Posten råder en sund balans mellan lönsamhetsmål service- och personalmål.
  • SEKO Posten vill se ett Posten där ledningen förstår att affärsutvecklingen måste utgå från kärnverksamheten. I ett sådant Posten riskeras inte vår anställningstrygghet av resursslukande framtidsexperiment som ligger långt från grunduppdraget, och som heller inte bidrar till att öka företagets intäkter

    Lennart Grabe, nu är det du som väljer väg. Vill du medverka i en utveckling av företaget och dess anställda i samverkan, eller väljer du avveckling i konfrontation med SEKO och de anställda?

    SEKO POsten, Koncernkommittén
    2002-10-29





    Näteffekter? Arlanda? Monsterplanen? Ny krisplan för hela Posten?

    Frågorna är många just nu, inte minst på Tomteboda, som ligger mitt i smeten.

    Arlandaprojektet ska avgöras i koncernstyrelsen den 20 november. Brevnätsledningen har nu spelat ut de sista korten för att få igenom beslutet, bl.a. genom att skjuta in sig på volymerna år 2015.
      Ytterligare information om de senaste turerna i Arlandafrågan kommer under denna vecka (28/10 - 1/11). Skriftligt antingen genom ett extra Facktuellt eller genom anslag på anslagstavlorna och muntligt genom klubbens och sektionernas förtroendevalda. "Monsterplanen" för Brevnätet ingår i denna sörja och information kommer i samma veva.

    Slutrapporten om Näteffekter är på väg ut. Information om innehållet har anslagits på klubbens anslagstavla på plan 3 och kommer denna vecka att gå ut till sektionerna. Blir det ett extra Facktuellt så kommer det dessutom att rapporteras där.

    Postens bokslut visar på fortsatt dåliga resultat och har satt koncernledningen under stark press. Nya krisplaner (Brevnätet vill baka in sin "Monsterplan" som en del) diskuteras.
      SEKO:s koncernfack behandlar läget vid Koncernkommitténs sammanträde denna vecka. Information från detta möte kommer i mitten av veckan.

    För ytterligare information och frågor - kontakta din sektion eller klubbstyrelsen!

    Jan Åhman