Budgetpropositionen 2000 om Posten




  • Vårbudgeten (tilläggsbudget) 2001
  • Budgetpropositionen för budgetår 2001
  • Trafikutskottets betänkande samt riksdagens beslut
  • Länk till hela utskottsbetänkandet
  • Länk till riksdagsprotokollet
  • Länk till riksdagsbeslutet



    Vårbudgeten 2001 om Posten

    Hela texten lyder som följer:


    "Utgiftsområde 22:

    Kommunikationer

    Regeringen har för avsikt att förlänga avtalet mellan staten och Posten AB till den 31 december 2001. Regeringen har även för avsikt att i samband med budgetpropositionen för 2002 se över anslagsnivån med utgångspunkt från bl.a. en precisering av de tjänster som ingår i den grundläggande kassaservicen och Posten AB:s särredovisning av kostnaderna för kassaserviceverksamheten."





    Höstbudgeten 2000 (=budgetåret 2001)

    UTGIFTSOMRÅDE 22


    ---------

    5.3.2 Mål som underlag för resultatbedömningen Målet för postpolitiken Enligt postlagen (1993:1684) skall det finnas en posttjänst av god kvalitet i hela landet som innebär att alla kan ta emot brev och andra adresserade försändelser som väger högst tjugo kilo. Det skall finnas en möjlighet för alla att få sådana försändelser befordrade till rimliga priser samt försäkrade och kvitterade av mottagaren.
      Dessutom skall enstaka försändelser befordras till enhetliga priser.
      Staten ansvarar enligt postlagen även för att det skall finnas en grundläggande kassaservice som innebär att alla i hela landet har möjlighet att verkställa och ta emot betalningar till enhetliga priser.

    ---

    Post
    Den politiska inriktningen är att skapa förutsättningar för att en väl fungerande post- och kassaservice även fortsättningsvis skall finnas tillgänglig enligt de politiska målen och att post- och kassaservicen motsvarar samhällets behov.


    ---------------------------------

    5.5. Insatser

    5.5.1 Statliga insatser inom politikområdet

    Post
    Riksdagen fattade den 2 juni 1999 beslut (prop.1998/99:95, bet. 1998/99:TU11, rskr. 1998/99:237) om förändringar i postlagen.
      Genom ändringarna, som trädde i kraft den 1 juli 1999, fick PTS en utökad medlingsroll avseende postoperatörernas tillgång till andra postoperatörers anläggningar för postöverlämning till mottagare. Under 1999 har PTS genomfört en medling enligt de nya bestämmelserna.
      Den 14 oktober 1999 gav regeringen PTS i uppdrag att ta initiativ till och organisera förhandlingar mellan Posten AB och övriga postoperatörer avseende dels Svensk Adressändring AB, dels eftersändningssystemet. Enligt uppdraget skulle PTS, om förhandlingarna inte gett önskvärt resultat, efter utredning ge förslag till långsiktigt hållbara lösningar. Dessutom skulle PTS utreda om en definition av begreppet postal infrastruktur bör införas i postlagen samt föreslå hur denna i sådant fall bör utformas. PTS har organiserat och med-verkat i förhandlingarna och resultatet redovisades den 26 april 2000 efter hemställan om förlängd uppdragstid. Uppdraget i övrigt redovisades den 30 juni 2000.

    Statens ansvar för en grundläggande kassaservice, enligt postlagen (1993:1684) kompletteras av ett avtal mellan staten och Posten AB (publ). Vad avser den grundläggande kassaservicen så har avtalet mellan staten och Posten AB förlängts att gälla till den 1 april 2001 i avvaktan på den fortsatta beredningen av hur den grundläggande kassaservicen skall säkerställas framöver.
      Enligt avtalet förbinder sig Posten att tillhandahålla en daglig grundläggande kassaservice.
      För denna tjänst till den del där alternativ saknas och där det inte är kommersiellt motiverat att bedriva verksamhet har Posten AB erhållit ersättning om 200 miljoner kronor.
      Post- och telestyrelsen har under 1999 handlagt åtta tillståndsärenden och beviljat tillstånd för sju nya operatörer. Dessutom har tillsyn utövats över samtliga postoperatörer med tillstånd i enlighet med gällande föreskrifter.
      PTS har även handlagt obeställbara brev under året.
      Post- och telestyrelsen har också genom upphandling tillhandahållit post- och tele-tjänster för funktionshindrade.

    ------------

    5.5.2 Insatser utanför politikerområdet

    Post
    Under 1999 har PTS genomfört en medling enligt bestämmelserna i postlagen avseende postoperatörernas tillgång till andra postoperatörers anläggningar för postöverlämning till mottagare. Resultatet av medlingen mellan Posten och Fria Postoperatörers Förbund (FPF) är att parterna har enats om villkoren för tillgången till anläggningarna. Ett avtal har tecknats mellan parterna, vilket gäller till den 1 juli 2001.
      Förhandlingarna avseende Svensk Adress-ändring AB (SvAAB) och eftersändningssystemet har lett fram till att parterna har enats.
      Resultatet innebär bl.a. att Posten nu äger 85 % av SvAAB och CityMail 15 %. Ett aktieägaravtal som reglerar styrelsens sammansättning har slutits mellan ägarna. I avtalet finns utöver styrelsefunktionen inskrivet ett stort antal för bolaget väsentliga frågor i vilka aktieägarna måste vara eniga för att beslut skall bli giltiga.
      Meningsskiljaktigheterna avseende eftersändning utanför eget distributionsområde har främst rört ersättningen för eftersändningen.
      De förhandlingar som förevarit har lett till att Posten träffat överenskommelser med dels CityMail, dels FPF som representant för övriga postoperatörer om ersättningens storlek samt vilka rutiner som skall tillämpas vid efter-sändning.
      Slutligen när det gäller privat eftersändning kommer Posten och CityMail fortsätta tillämpa tidigare rutiner och ersättningsvillkor medan Posten enligt den träffade överenskommelsen skall återlämna privat eftersända försändelser till övriga postoperatörer utan ersättning.
      Förhandlingarna rörande SvAAB och eftersändning utanför eget distributionsområde har lett till en lösning som beträffande ägande, beslutanderätt och inflytande i SvAAB motsvarar kravet på att bolagets verksamhet skall bedrivas konkurrensneutralt i förhållande till alla anslutna postoperatörer. På motsvarande sätt får de genom förhandlingarna träffade överenskommelserna rörande eftersändningssystemet anses vara rättvist utformade och därmed innebära att postoperatörerna inte utan saklig grund särbehandlar konkurrenter.
      Post- och telestyrelsen har redovisat resultatet av utredningen om införandet av en defi-nition av postal infrastruktur i postlagen. Enligt PTS bedömning tillgodoser de genomförda ändringarna i postlagen, tillsammans med de övriga åtgärder som vidtagits, de uppställda målen för säkerställandet av en konkurrensneutral tillgång till den befintliga postala infrastrukturen. Det är därför inte påkallat att införa en definition av begreppet postal infrastruktur i postlagen. Enligt PTS är det emellertid inte uteslutet att utvecklingen kan leda till att det kan komma att uppstå behov av att i lag närmare definiera vad som är postal infrastruktur.
      Mot bakgrund av att utvecklingen på marknaden för kassaservice- och betaltjänster pågår ett arbete i regeringskansliet rörande den grundläggande kassaservicen.
      Avtalet mellan staten och Posten AB har förlängts till den 1 april 2001 i avvaktan på den fortsatta beredningen av hur grundläggande kassaservice skall tillhandahållas framöver.

    Analys av utvecklingen och konkurrenssituationen på den svenska postmarknaden
    Post- och telestyrelsen har i sin rapport Service och konkurrens III från februari 2000 lämnat en redovisning till regeringen om 1999 års förändringar av servicenivån samt konkurrenssituationen i landet.
      Situationen för lokalpostföretagen har stabiliserats under 1999 och vid årsskiftet 1999/2000 hade 64 företag tillstånd att bedriva postverksamhet. Flertalet av dessa bedriver verksamhet. Av dem som inte bedöms bedriva någon verksamhet har några sökt tillstånd för en planerad verksamhet och några just lagt ner sin.
      Utvecklingen under 1999 visar att av Posten AB (Posten) distribuerade volymer brev i stort sett var densamma i förhållande till föregående år (ca 3 275 miljoner brev 1998 och ca 3 246,6 miljoner brev 1999).
      Även om den totala volymen brev är ungefär densamma som föregående år torde förskjutningen i sammansättningen av volymen, från enstaka försändelser mot sändningar, ha fortgått även under 1999. Enstaka försändelser är styckförsändelser med olika format och vikt. Sändningar däremot består av minst 500–1 000 försändelser av samma format och vikt. Sändningar produceras och transporteras "industriellt" och är i de flesta fall sorterade i postnummerordning. Sändningar avser ofta utskick till mottagarkategorier som t.ex. TV-innehavare, kontohavare i en bank, hyresgäster eller skattebetalare.
      CityMail Group AB (CityMail) har mellan 1998 och 1999 ökat sin volym (från 151,5 miljoner försändelser till 163,5 miljoner) och därmed ökat sin andel av den totala brevmarknaden från ca 4,4 % till ca 4,77 %. CityMail är verksamt endast på marknaden för s.k. industriell post. SDR Gruppen AB och övriga postoperatörer har tillsammans mindre än en halv procent av den totala brevvolymen, medan Posten fortfarande har nästan 95 %.
      På delmarknaden för sändningar har Posten en huvudsaklig konkurrent, CityMail. Även om Posten och CityMail konkurrerar om sändningar från hela landet är konkurrensen i utdelningsledet geografiskt begränsad till Stockholmsområdet, Göteborg och Malmö samt numera även Gotland där CityMail anlitar entreprenörer. Detta innebär att runt 30 % av landets mottagare, hushåll och företag, omfattas.
      I övriga delar av landet är Posten i princip den enda aktören. PTS bedömer att City-Mail under 1998 kan ha haft ca 29 % av marknaden för industriell post i storstadsområdena.
      Överfört till hela marknaden för sändningar skulle CityMails andel för 1999 vara ca 9 %.
      Delmarknaden för enstaka försändelser kan lämpligen delas in i riksbrev och lokalbrev. Posten är den enda aktören på marknaden som erbjuder rikstäckande postservice. Enligt uppgift från Posten är ca 85 % av all post riksbrev.
      I denna mängd ingår också sändningar. Brev som lämnas in för att delas ut på samma ort betecknas som lokalbrev och utgör ca 15 % av all post. Nästan alla lokalbrev torde vara enstycksförsändelser och bör inte förväxlas med lokalt inlämnade sändningar även om dessa i något fall också kan utgöras av lokalbrev.
      Av de i dag verksamma postföretagen är många mycket små och erbjuder endast lokal service. Dessa företag distribuerar mellan 100 och 700 brev vardera per dag. Ett tiotal lokal postföretag är något större med en daglig volym om 1 000 till 3 000 brev per dag och operatör.
      De fem till sex största lokalpostföretagen, av vilka ett par har regional täckning, distribuerar upp till 10 000 brev i genomsnitt per dag.

    Postservice
    Enligt avtal om särskilda åtaganden mellan staten och Posten skall Posten tillhandahålla daglig service, i normalfallet fem dagar i veckan, till alla fasta hushåll, företag och organisationer.
      Ett antal avlägset belägna hushåll, företrädesvis i skärgårdarna och i fjällvärlden, har inte daglig postutdelning. Dessa får i stället sin post två till fyra dagar i veckan med postväska. Enligt avtalet bör inte antalet hushåll som saknar daglig postservice öka. Vid årsskiftet 1999/2000 saknade 1 153 st hushåll en daglig postservice.
      Ett mått på servicenivån är hur stor andel av de brev postade för utdelning nästa vardag som kommer fram inom ett dygn. Enligt Postens nya system för att mäta kvaliteten i sin brevbefordran är det 94,7 % av försändelserna som kommer fram enligt angivet villkor. PTS har tagit del av systemets uppbyggnad och funnit det tillförlitligt. Förändringen i förhållande till tidigare år beror snarare på det nya systemets mätmetoder än en faktiskt förändring av servicenivån. 99,8 % av försändelserna kommer fram inom tre arbetsdagar.
      Enligt den information som PTS har kunnat inhämta under 1999 har inte Posten vidtagit några åtgärder i övrigt beträffande brevdistributionen som har gett några generella effekter på servicenivån utan den får anses vara minst lika hög som föregående år.

    Kassaservice
    Enligt nu gällande avtal mellan staten och Posten skall en grundläggande kassaservice tillhandahållas fem dagar i veckan. Kassatjänsterna utförs dels vid Postens fasta kassaställen (postkontor, Post i butik etc.), dels av lantbrevbärarna.
      Dessutom får ett antal hushåll runt om i landet sin kassaservice via postväska.
      Vid årsskiftet 1999/2000 hade 1 153 av dessa hushåll kassaservice två till fyra dagar i veckan.
      Det totala antalet kassatransaktioner har minskat under de senaste 10 åren och sjunker för närvarande med över 8 % årligen. Den dominerande orsaken till detta är att hushåll och företag väljer andra, billigare och bekvämare former för sina transaktioner. Enligt statistik från Posten har antalet kassatransaktioner sjunkit från 190 miljoner 1989 till ner emot 100 miljoner 1999, vilket innebär en halvering de senaste tio åren. Antalet kassatransaktioner som utförs av lantbrevbärare har sjunkit med två tredjedelar under de senaste 15 åren. Antalet kassatransaktioner per avlämningsställe skiftar över landet. Genomsnittet för hela landet ligger för närvarande runt en transaktion i månaden per avlämningsställe.
      För att möta den vikande efterfrågan på kassatjänster har Posten de senaste åren omstrukturerat i sitt servicenät. Under 1999 har totalt 138 strukturförändringar genomförts och 25 av dessa har inneburit indraget serviceställe.
      De indragna serviceställena är jämnt fördelade mellan större orter och landsbygd.
      På landsbygden ersätts indragna serviceställen med lantbrevbäring. Enligt PTS bedömning har de förändringar som genomförts i servicenätet under 1999 inte påverkat rikstäckningen.
      För att närmare undersöka allmänhetens vanor när det gäller att utföra sina kassatjänster samt hur av Posten genomförda förändringar i servicenätet upplevs har PTS låtit göra en telefonenkät (Post- och telestyrelsen, Postens service-kassatjänst). Den genomfördes i februari 2000 och omfattade ett riksrepresentativt urval av 1 100 svenskar i åldern 16 år och uppåt.
      Undersökningen visar att andelen som betalar sina räkningar över post- eller bankgiro gradvis har minskat från 85 % år 1997 till 75 % år 2000. Även antalet som betalar räkningar över disk på postkontor/Post i butik har mins-kat från 9 % år 1997 till 4 % år 2000. Betalning av räkningar via internet har ökat från 2 % 1998 till 16 % 2000. Internetanvändarna kommer från såväl tidigare girokunder som de som tidigare betalat över disk.
      Undersökningen har även omfattat frågor om det närmaste postkontoret/servicestället under det senaste året i något avseende har förändrat formen för hur kassatjänsterna tillhandahålls och om förändringen i sådant fall anses ha lett till en bättre eller försämrad service. En försiktig slutsats av undersökningen skulle, enligt PTS, kunna vara att de förändringar som stegvis genomförs i Postens servicenät för att begränsa effekterna av den påtagligt sjunkande efterfrågan på kassatjänster försämrar servicenivån för dem som bor i närheten av den servicepunkt som läggs ner eller flyttas. Det är emellertid ett förhållandevis begränsat antal hushåll som drabbas och de alternativ som erbjuds innebär en acceptabel servicenivå.

    Ekonomiskt resultat
    Resursåtgången inom politikområdet budgetåret 2000 är i stort oförändrad jämfört med 1999.

    5.6.2 Analys och slutsatser

    Post
    Regeringens bedömning att staten även fortsättningsvis skall garantera en grundläggande kassaservice innebär att Betalserviceutredningens förslag rörande ändringar i postlagen inte kommer att genomföras. Betänkandet Kassaservice (SOU1998:159) kommer att beredas vidare i Finansdepartementet i de avseenden förslag föreligger om ändringar i bankrörelselagen.
      Varje postoperatör med tillstånd har vid flera tillfällen under året varit föremål för tillsyn i någon form. PTS har på så sätt erhållit underlag för en bedömning av huruvida verksamheten bedrivs i enlighet med postlagens bestämmelser.
      Mot bakgrund av under året gjorda insatser och de effekter som resultaten av dessa insatser har fått får en väl fungerande post- och kassaservice bedömas finnas tillgänglig för alla enligt de mål som anges i postlagen. Vidare får ett bättre samutnyttjande av den postala infrastrukturen anses ha uppnåtts genom PTS insatser under året.


    5.9.3 37:3 Ersättning till Posten AB för rikstäckande betalnings- och kassaservice

    Tabell 5.7 Anslagsutveckling

    (Tusental kronor)

    1999
    Utfall 200 000
    Anslags-sparande 0

    2000
    Anslag 200 000
    Utgiftsprognos 200 000
    2001 Förslag 200 000
    2002 Beräknat 200 000
    2003 Beräknat 200 000

    Staten ansvarar för att det skall finnas en grundläggande kassaservice i hela landet som innebär att alla har möjlighet att verkställa och ta emot betalningar. Statens ansvar för den grundläggande kassaservicen framgår av 1 a § postlagen (1993:1684) och säkerställs genom ett avtal mellan staten och Posten AB. Avtalet gäller till den 1 april 2001. Enligt avtalet åtar sig Posten AB att tillhandahålla en grundläggande kassaservice. För tillhandahållande av denna tjänst till den del alternativ saknas och där det inte är kommersiellt motiverat att bedriva verksamhet erhåller Posten AB en ersättning om 200 Mkr.





    TrU 2000/01:TU1

    Trafikutskottets betänkande (2000/2001:TU1)


    1.3 Politikområde IT, tele och post

    1.3.1 Politikområdets omfattning

    Politikområdet omfattar post- och telekommunikation samt informationsteknik. Till området hänförs en myndighet, Post- och telestyrelsen (PTS), och fem anslag, varav två helt eller huvudsakligen disponeras av PTS.

    1.3.2 Anslag inom politikområde IT, tele och post

    Post- och telestyrelsen m.m.
    Post- och telestyrelsen (PTS) är central förvaltningsmyndighet med sek-torsansvar inom post-, tele- och radioområdena. På postområdet skall styrelsen bl.a. verka för att en väl fungerande samhällsomfattande posttjänst och grundläggande kassaservice finns tillgänglig i enlighet med vad som anges i postlagen (1993:1684), fortlöpande följa utvecklingen och bevaka att posttjänsten och kassaservicen motsvarar samhällets behov. På radio- och teleområdet skall PTS bl.a. främja ett effektivt telesystem enligt de mål som anges i telelagen (1993:597), svara för att möjligheterna till radiokommunikation och andra användningar av radiovågor utnyttjas effektivt, främja en sund konkurrens, övervaka pris- och tjänsteutvecklingen, pröva frågor om tillstånd samt utöva tillsyn enligt telelagen (1993:597) och lagen (1993:599) om radiokommunikation. Vidare skall PTS genom upphandling tillgodose funktionshindrades behov av särskilda post- och teletjänster, tillgodose totalförsvarets behov av post- och teletjänster under höjd beredskap och stärka samhällets beredskap mot allvarliga störningar av telesystemet i fred. Anslaget 37:1 Post- och telestyrelsen: Förvaltningskostnader för vissa myndighetsuppgifter används av myndigheten för att finansiera förvaltningskostnader för upphandling av samhällsåtaganden och totalförsvar. Anslaget får också användas bl.a. för att täcka utgifter i samband med marknadskontroll av radio- och teleterminalutrustning. För år 2001 beräknar regeringen anslagsbehovet till 11,4 miljoner kronor. Utskottet har ingen erinran mot beräkningen.

    Upphandling av samhällsåtaganden
    Anslaget 37:2 Upphandling av samhällsåtaganden, används för att genom upphandling trygga funktionshindrades behov av telekommunikationer och posttjänster. Regeringen föreslår att riksdagen till ändamålet anvisar 153 miljoner kronor. Utskottet tillstyrker regeringens förslag. I avsnitt 12 om uppföljning och utvärdering lämnar utskottet vissa synpunkter på informationen i budgetpropositionen rörande anslagets användning.

    Ersättning till Posten AB
    Enligt postlagen skall det finnas en grundläggande kassaservice i hela landet, innebärande att alla har möjlighet att verkställa och ta emot betalningar. I enlighet med ett avtal med staten har Posten AB åtagit sig att svara för denna grundläggande kassaservice. För att tillhandahålla tjänsten där alternativ saknas och där det saknas kommersiella motiv erhåller Posten AB en årlig ersättning. För detta ändamål finns ett särskilt anslag, 37:3 Ersättning till Posten AB för rikstäckande betalnings- och kassaservice. För budgetåret 2001 föreslår regeringen att anslaget beräknas till 200 miljoner kronor. I den moderata kommittémotionen avvisas förslaget. Motionärerna hävdar att anslaget till Posten AB är en förtäckt statlig subvention. Staten bör ta ett ansvar för den grundläggande kassaservicen, men det skall ske genom upphandling.

    Med anledning av ett motionsyrkande som behandlades under förra hösten (bet. 1999/2000:TU1) noterade utskottet att den grundläggande betaltjänsten och kontantförsörjningen varit föremål för utredning och att resultatet av ärendets fortsatta beredning borde avvaktas. Enligt vad utskottet inhämtat har beredningen ännu inte avslutats. Innan så skett är utskottet inte berett att ta ställning till det förslag som aktualiseras i motionen. Följaktligen avstyrks motionen i nu behandlad del. Regeringens förslag till medelsanvisning tillstyrks.

    1.4 Postens kassaservice och lantbrevbäring

    11.4.1 Motionsförslag

    Ett stort antal motioner tar upp frågor om postens kassaservice och lantbrevbäring. Flera av motionärerna har uppfattat att Posten AB överväger att lägga ner samtliga postkontor och försämra sin lantbrevbäring.

    En sådan utveckling avvisas bestämt av Kenth Skårvik m.fl. (fp) som i motion T211 framhåller att, om de stationära postkontoren försvinner, är detta ett dråpslag för många orter i Sverige då det ytterligare utarmar den offentliga servicen. Det räcker inte att man flyttar postservicen till en butik eller bensinstation då detta vid många tillfällen kan vara det första steget mot en total nedläggning. Det finns dessutom många oklarheter om vad som händer med delar av servicen om samtliga postkontor läggs ner. Det finns t.ex. många äldre som inte har tillgång till Internet och som därmed inte kan sköta sina postaffärer den vägen. Frågan om vad som skall hända med poströstning är också olöst.

    Sven Bergström m.fl. (c) skriver i motion T231 att postens kassaservice är viktig för många i landet. Möjligheten att genom sin lantbrevbärare och på olika serviceställen samt på postkontor betala sina räkningar måste bevaras. Motionärerna framhåller vidare att kassaservicens funktion är det som är det viktiga, inte driftsformerna. Centerpartiet förordar därför en mångfald av lösningar för att garantera kassaservicen. Det viktiga är att Postens kassaservicen bevaras och utvecklas.

    Likartade synpunkter redovisar även Agne Hansson m.fl. (c) som i motion T831 framhåller att smålänningar såväl som andra måste garanteras en god post- och kassaservice till enhetliga priser och med rimliga distributionstider.

    I motion T212 framför Johnny Gylling m.fl. (kd) att Kristdemokraterna inte motsätter sig varje förändring av antalet serviceställen. På flera håll har det varit riktigt att låta ett lokalt postkontor ersättas av serviceställen som kan erbjuda ökad tillgänglighet och förbättrad service. Men antalet serviceställen kan inte minskas totalt sett utan mycket stora men för konsumenterna. Kristdemokraterna anser vidare att lantbrevbärarna utgör en viktig institution också i framtiden och kan inte se att Posten visat att servicen kan bibehållas för allmänheten om lantbrevbärarna upphör med sin kassaservice.

    Ulla-Britt Hagström och Rosita Runegrund (båda kd) skriver i motion T828 att många, inte minst äldre personer, är bekymrade över nedläggningen av postkontoren. För att tillgodose medborgarnas behov måste alternativa vägar sökas. På vissa orter i landet samverkar Posten med så kallade medborgarkontor. Ett medborgarkontor kan också ge informationsservice till personer som själva inte kan använda datorer.

    Sofia Jonsson (c) och Johan Pehrson (fp) framhåller i motion T811 att det finns många frågetecken om Postens framtida service. Vad innebär det att "grundläggande kassaservice" garanteras? Hur skall t.ex. Postens tjänster som valförrättare vid de allmänna valens poströstning utövas? Ett annat problem är säkerheten. I den nya organisationen skall postkontoren flytta sin service till bl.a. bensinstationer som redan i dag har hög rånrisk. Det är därför av stor vikt såväl för kunder som för personal att Posten och regeringen tillhandahåller brottsförebyggande åtgärder för de nya serviceställena (yrkande 1).

    Motionärerna framhåller vidare att en stor grupp av människor inte har möjligheter att använda moderna tekniska lösningar för bl.a. betalningsförmedling. Det kan bero på bristande ekonomiska förutsättningar men även på okunskap om den nya tekniken. Många i den äldre generationen kan varken ta sig in till staden för att uppsöka postkontoret eller använda den nya tekniken. Utan lantbrevbärare blir denna grupp av människor än mer isolerade. Det är därför viktigt att en god postservice garanteras i hela landet (yrkande 2).

    Tullia von Sydow m.fl. (s) konstaterar i motion T835 att människors behov av Postens tjänster har förändrats snabbt under senare år. Eftersom flertalet betalningar numera sker automatiskt eller med giro har privatpersoners behov av att besöka posten minskat kraftigt. Dessutom tar elektronisk post och annan ny teknik över alltmer av postgången. Trots detta är det oerhört viktigt att bra postservice inklusive betalnings- och kassaservice upprätthålls i hela landet. Särskilt småföretagare i glesbygden är beroende av att kassaservicen fungerar på ett bra sätt. Staten måste därför även fortsättningsvis ta ansvar för att upprätthålla god postservice med väl fungerande betalnings- och kassaservice i hela landet.

    Agneta Lundberg m.fl. (s) redovisar i motion T232 samma uppfattning och instämmer i kravet på att staten bör ta ansvar för såväl en bra postservice som en väl fungerande betalnings- och kassaservice.


    11.4.2 Utskottets ställningstagande

    Utskottet vill först klargöra att enligt postlagen (1993:1684) skall det finnas en posttjänst av god kvalitet i hela landet som innebär att alla kan ta emot brev och andra adresserade försändelser som väger högst tjugo kilo. Det skall vidare finnas en möjlighet för alla att få sådana försändelser befordrade till rimliga priser samt försäkrade och kvitterade av mottagaren. Dessutom skall enstaka försändelser befordras till enhetliga priser.

    Enligt postlagen ansvarar staten även för en rikstäckande kassaservice som innebär att alla i hela landet skall ha möjlighet att verkställa och ta emot betalningar till enhetliga priser. Bestämmelsen kompletteras med ett avtal mellan staten och Posten AB. Enligt avtalet förbinder sig Posten AB att erbjuda en daglig grundläggande kassaservice. För att tillhandahålla denna tjänst, där det inte är kommersiellt motiverat, får Posten AB för närvarande en ersättning från staten på 200 miljoner kronor per år. Enligt det gällande avtalet mellan staten och Posten AB skall kassaservice tillhandahållas fem dagar i veckan. Kassatjänsterna utförs dels vid Postens fasta kassaställen (postkontor, Post i butik etc.), dels av lantbrevbärarna.

    Statens avtal med Posten AB går ut den 1 april 2001. I budgetpropositionen föreslår regeringen att nuvarande ordning med ersättning till Posten AB för den rikstäckande kassaservicen skall bibehållas tills vidare i väntan på den fortsatta beredningen av hur den grundläggande kassaservicen skall säkerställas framöver. Regeringen föreslår därmed inga förändringar i förhållande till dagens läge när det gäller kassaservice och lantbrevbäring.

    Utskottet vill vidare hänvisa till att näringsminister Björn Rosengren i en interpellationsdebatt i riksdagen den 17 oktober klargjort de krav som riktats mot Posten AB i samband med det förändringsarbete som bedrivs inom företaget. Kraven innebär följande:

    • Förändringar i kontorsnätet skall ske varsamt och innebära en förbättrad service. Inga postkontor skall stängas förrän det finns ett bättre alternativ till dagens service på plats.
    • Postens AB:s lantbrevbärarservice skall bibehållas.
    • Postens AB:s kontorsnät skall även i fortsättningen vara rikstäckande och i varje kommun skall det finnas minst ett kontor.
    • Tillgången på grundläggande kassaservice skall även i framtiden vara lika omfattande som i dag. I begreppet grundläggande kassaservice skall, vid sidan av att betala räkningar, ta ut kontanter på värdehandlingar samt att göra insättningar och uttag med bankkort från konton, även utlandsbetalningar och dagskassehantering ingå.

    Postens ledning har informerat utskottet om hur dess verksamhet kommer att utformas för att tillgodose ägarens krav.

    Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är nödvändigt att det finns en väl fungerande betalnings- och kassaservice i hela landet. Av det anförda följer att något initiativ från riksdagens sida inte är erforderligt för att skapa garantier för att så sker. Utskottet anser dock att regeringen bör redovisa för riksdagen hur betalnings- och kassaservicen utvecklas samt kostnaderna för den och konsekvenserna för Postens verksamhet och ekonomi.

    Utskottet avstyrker därmed motionerna T211 (fp) yrkande 28, T212 (kd) yrkandena 36 och 37, T231 (c) yrkande 26, T232 (s) yrkande 11, T811 (c, fp), T828 (kd), T831 (c) och T835 (s). Syftet med motionsyrkandena bedöms komma att bli tillgodosett.

    11.5 Postal infrastruktur

    11.5.1 Motionsförslag

    Sven Bergström m.fl. (c) framhåller i motion T231 att den postala infra-strukturen är av stor betydelse för en fungerande posttjänst. Med postal infrastruktur avses exempelvis system för postboxar, adressändring och eftersändning samt postnummer. Det bör enligt motionen utredas om en legal definition av begreppet postal infrastruktur bör införas i postlagen. I sammanhanget understryks att möjligheten till en god postservice i hela landet inte får äventyras.

    11.5.2 Utskottets ställningstagande

    Riksdagen gav våren 1999 regeringen till känna att postlagen bör tillföras en definition av begreppet postal infrastruktur och att regeringen, efter en utredning, bör återkomma till riksdagen med förslag härom (prop. 1998/99:95, bet. 1989/99:TU11, rskr. 1989/99:237). Post- och telestyrelsen har därefter på regeringens uppdrag utrett denna fråga.

    Enligt utredningen bedömer PTS att de nyligen genomförda ändringarna i postlagen, tillsammans med vissa övriga förändringar som skett på postmarknaden, tillgodoser de uppställda målen om att säkerställa en konkurrensneutral tillgång till den befintliga postala infrastrukturen. Det är därför inte längre erforderligt att införa en definition av begreppet postal infrastruktur i postlagen. Enligt PTS är det emellertid inte uteslutet att utvecklingen kan leda till att ett sådant behov kan uppstå.

    Utskottet delar motionärernas uppfattning att en väl fungerande postmarknad med olika aktörer kräver en konkurrensneutral tillgång till den postala infrastrukturen. Som PTS utredning klarlägger är det dock inte lämpligt att nu införa en definition av begreppet postal infrastruktur i postlagen. Av regeringens redovisning i budgetpropositionen framgår att parterna på postmarknaden numera har enats i en rad viktiga frågor som möjliggör en mer likvärdig tillgång till den postala infrastrukturen. PTS har därvid verksamt medverkat till ett bättre samutnyttjande av denna infrastruktur.

    Utskottet välkomnar denna utveckling och förutsätter att behovet av en eventuell lagreglering uppmärksammas i samband med den fortsatta uppföljningen av postmarknadens funktion och effektivitet. Med det anförda finner utskottet att syftet med motionen till väsentlig del är tillgodosett. Motion T231 (c) yrkande 25 avstyrks följaktligen.

    11.6 Postlagen

    11.6.1 Motionsförslag

    I motion T231 konstaterar Sven Bergström m.fl. (c) att trots att det har gått snart tio år sedan postmarknaden avreglerades delar de små nystartade postföretagen ut förhållandevis små postmängder. En förklaring till detta kan vara att Post- och telestyrelsen (PTS) inte har samma skyldigheter att främja konkurrensen på postområdet som den har på teleområdet. Enligt motionärerna är det av yttersta vikt för de små postoperatörerna, och i slutändan för kunderna, att konkurrensen inte är regelvidrig. Därför är det viktigt att PTS även får i uppdrag att aktivt verka för en ökad konkurrens på postområdet.

    Mikael Johansson m.fl. (mp) framhåller i motion T814 att trots en avreglerad postmarknad dominerar fortfarande Posten AB med en marknadsandel på 95 %. Den troligen viktigaste förklaringen till den bristande konkurrensen är att Post- och telestyrelsen har ett begränsat mandat när det gäller konkurrensfrågor. Enligt motionärerna är det viktigt att konkurrensbrott beivras och åtgärdas med stor snabbhet eftersom de små postoperatörerna i annat fall kommer att gå i konkurs på grund av bristande ekonomiska resurser. I andra länder har ofta sektorsmyndigheten på området ansvar för konkurrensfrågor med hänsyn till dess sakkompetens. Det är också fallet i Sverige när det gäller teleområdet där PTS, med stöd av telelagen, kan agera kraftfullt för att främja en väl fungerande marknad. Det finns inget särskilt skäl till att inte motsvarande skyldighet finns i postlagen. Motionärerna förordar mot denna bakgrund att regeringen lägger fram förslag till ändring i postlagen i syfte att stärka Post- och telestyrelsens roll i konkurrensfrågor.

    11.6.2 Utskottets ställningstagande

    Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av en väl fungerande postmarknad och konstaterar att Konkurrensverket med stöd av konkurrenslagen verkar i enlighet med detta syfte. Post- och telestyrelsen har därtill till uppgift att främja att det postpolitiska målet om bl.a. en posttjänst av god kvalitet uppfylls i hela landet till rimliga priser. PTS skall också enligt sin instruktion årligen i sin årsredovisning redovisa bl.a. förändringar av post- och kassaservicen i landets alla delar samt konkurrenssituationen inom postområdet.

    I PTS senaste årsrapport till regeringen, med titeln Service och Konkurrens III, redovisas konkurrenssituationen på postområdet (Dnr 00-4058). När det gäller nya aktörers marknadsförutsättningar framgår av rapporten att för den som vill etablera sig på marknaden för sändningar (industriell post) finns det i dag inga definitiva hinder. Ett framgångsrikt sådant företag torde emellertid vara mycket volymberoende och därmed kräva stora kapitalinsatser och finansiell uthållighet. PTS framhåller i sammanhanget att en viktig förutsättning för konkurrens är att Posten i enlighet med en tidigare dom från Marknadsdomstolen inte tillåts att utan objektivt godtagbara skäl tillämpa olika priser för olika kunder eller geografiska områden. För enstaka brev (dagligpost) anser PTS att det är lättare att etablera sig. Den potentiella marknaden för de aktuella företagen är emellertid enligt PTS begränsad i första hand beroende på att de inte ingår i ett riksnät utan endast kan befordra lokalpost.

    När det gäller motionärernas önskemål om en ändring av postlagen vill utskottet tillägga att i enlighet med riksdagens postpolitiska beslut våren 1999 har PTS fått en utökad medlarroll när det gäller postoperatörernas tillgång till andra postoperatörers anläggningar för postöverlämning till mottagare. PTS har också på regeringens uppdrag tagit en rad andra initiativ för att främja en väl fungerande postmarknad. Utskottet vill vidare framhålla att av den tidigare nämnda PTS-rapporten framgår inte att myndigheten önskar få vidgade befogenheter eller att nuvarande postlag skulle behöva förändras i enlighet med motionärernas önskemål. Utskottet är mot denna bakgrund inte nu berett att förorda någon ändring av postlagen.

    Utskottet vill i sammanhanget framhålla att det i många länder fortfarande finns ett postmonopol. Postföretag kan därmed med stöd av skyddade hemmamarknader skapa finansiellt utrymme som kan utnyttjas på exempelvis den svenska postmarknaden. De enda länder som fullt ut avskaffat det lagstadgade monopolet för posttjänster är Sverige, Finland, Nya Zeeland och Argentina. I Finland är dock konkurrensutsättningen enligt PTS bedömning i praktiken obefintlig då kraven på en potentiell ny postentreprenör är så höga att någon sådan ännu inte beviljats licens att bedriva postverksamhet.

    Sedan 1997 finns ett EG-direktiv (67/97/EG) som syftar till att det skall finnas en inre marknad även för posttjänster. Direktivet tillåter dock fortfarande att medlemsstaterna konkurrensskyddar befordran av försändelser som väger högst 350 gram eller har ett pris som understiger fem gånger normalportot. Inom EU behandlas för närvarande ett nytt postdirektiv som sannolikt kommer att innehålla förslag som medger att de EU-länder som så önskar kan behålla vissa begränsade monopol ytterligare en tid. Utskottet vill med anledning härav framhålla vikten av att Sverige kraftfullt verkar inom EU för att postföretagen ges mer likartade förutsättningar.

    Utskottet ser mot denna bakgrund inte någon anledning för riksdagen att nu ta något initiativ med anledning av motionerna T231 (c) yrkande 25 och T814 (mp) varför de avstyrks. Syftet med motionsyrkandena om att främja utvecklingen av en effektiv och väl fungerande postmarknad förutsätts dock komma att tillgodoses.

    ---------------------------------------

    Reservation:

    44. Postens kassaservice och lantbrevbäring (mom. 84)

    Sven Bergström (c) och Elver Jonsson (fp) anför:
    Det råder oklarhet kring Posten AB. Som redovisas i många motioner finns det en stor oro i landet för en försämrad kassaservice och lantbrevbäring. Oklarhet råder också om Postens betalningsservice. Posten har beslutat att sälja Postgirot till Svenska Girot fr.o.m. den 1 januari 2001. Konkurrens-verket har dock med stöd av konkurrenslagen inlett en fördjupad prövning av Postens eventuella avyttring av Postgirot. En prövning som inte beräknas vara avslutad förrän i början av nästa år. Vidare gäller att Posten har sagt upp sitt avtal med Nordbanken fr.o.m. den 1 april 2001 utan att det är klargjort hur nödvändiga bankkontakter därefter skall lösas. Oklarhet råder också om statens framtida krav på Posten. Avtalet mellan staten och Posten löper ut den 1 april 2001.

    Hittills har riksdagen endast informerats om de krav som regeringen ställt i Postens förändringsarbete. Någon information om kostnader och konsekvenser för Postens verksamhet och ekonomi har dock inte redovisats. Som redovisas i motion T811 (c, fp) råder dessutom även osäkerhet kring bl.a. definitionen av vissa centrala postpolitiska begrepp och om poströstning skall kunna genomföras i framtiden.

    Vi anser det angeläget att klarhet snarast vinns om hur riksdagens postpolitiska mål skall uppnås framgent och om hur Posten kommer att utvecklas och utforma sin service i framtiden. Det bör därför ankomma på regeringen att skyndsamt redovisa för riksdagen ett sådant beslutsunderlag så att en väl fungerande postservice samt betalnings- och kassaservice kan tryggas.

    Vi anser att utskottets hemställan under 84 bort ha följande lydelse:

    84. beträffande Postens kassaservice och lantbrevbäring

    att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:T211 yrkande 28, 2000/01:T212 yrkandena 36 och 37, 2000/01:T231 yrkande 26, 2000/01:T232 yrkande 11, 2000/01:T811, 2000/01:T828, 2000/01: T831 och 2000/01:T835 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförs,

    ---------------------------------

    Särskilda yttranden:

    13. Postal infrastruktur (mom. 85)

    Sven Bergström (c) anför:
    Riksdagen gav våren 1999 regeringen till känna att postlagen borde tillföras en definition av begreppet postal infrastruktur och att regeringen, efter en utredning, borde återkomma till riksdagen med förslag härom (prop. 1989/90:95, bet. 1989/90:TU11, rskr. 1989/90:237). Trots detta beslut har regeringen ännu inte presenterat det efterlysta lagförslaget.

    Jag anser att en likvärdig tillgång till den postala infrastrukturen är av stor betydelse för en väl fungerande posttjänst. Regeringen bör därför snarast möjligt återkomma till riksdagen med förslag till lagändring. En utgångspunkt bör härvid vara att möjligheten till en daglig god postservice i hela landet inte äventyras.

    14. Postlagen (mom. 86)

    Sven Bergström (c) anför:
    Post- och telestyrelsen har på telekommunikationsområdet med stöd av telelagen agerat kraftfullt och smidigt för att främja en väl fungerande marknad. Motsvarande stöd för ingripande saknar däremot PTS enligt postlagen. Med hänsyn till den begränsade konkurrenssituation som fortfarande råder på postområdet anser jag därför att PTS bör få vidgade mandat enligt postlagen att aktivt verka för en ökad konkurrens på postområdet. Det bör ankomma på regeringen att föreslå riksdagen erforderliga lagändringar.

    --------------------------------------

    Ur Riksdagsdebatten 6/12

    Anf. 82 Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s):
    Fru talman! Jag börjar med Posten. Jag har senast häromdagen förvissat mig om att Posten kommer att erbjuda rikstäckande kassaservice även efter den 1 april när avtalet löper ut med Nordbanken. Detta behöver vi faktiskt inte längre föra en diskussion om. Det här har jag också redogjort för tidigare i en interpellationsdebatt.

    Posten kommer att lägga ned postkontor, men vi kommer att ha minst ett postkontor i varje kommun. Man kommer att öka antalet postställen från 1 800 till 3 000, och vi kommer att ha kvar 2 700 s.k. lantbrevbärare. Därmed, menar jag, är detta klarlagt. Det kommer att visa sig att det blir så här också. Jag har all respekt för den här diskussionen, men jag tror inte att Elver Jonsson behöver känna sig så nervös för detta.

    Anf. 84 Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s):
    Fru talman! Här blir det lätt att man försöker så lite misstänksamhet. Man försöker informera genom att säga att jag har hört det och det. Jag vill då än en gång klarlägga att det ska vara minst ett postkontor i varje kommun, och kassaservice av den nivå som i dag finns på 1 350 ställen ska fortsätta att finnas.

    Jag kan hålla med om att Postens ledning har varit dålig på att artikulera och kommunicera detta till sin personal. Därför har det blivit så här: Det skvallras, man säger någonting och känner sig otrygg. Det tycker jag att man måste ha respekt för. Men jag har tagit upp denna fråga med Postens ledning, att den måste kommunicera detta tydligare. Det råder ingen oenighet mellan Postens ledning och mig i detta som jag har redogjort för.

    Folkpartiet och Elver Jonsson talar här om satsningar på vägar, vad de gör osv. Elver Jonsson brukar ju vara den som företräder de små i landet och glesbygden. Han brukar vara Folkpartiets regionalpolitiske talesman. Jag kan bara konstatera att man nu vill betala 950 miljoner kronor mindre när det gäller regionalpolitiken. Vi har föreslagit 4,2 miljarder kronor, och Folkpartiet föreslår 3,250 miljarder. Det är klart att man i en debatt kan säga att det här ska vi fixa, det är jättebra. I den här debatten är det väl svårt att säga något.

    ----------------------------------

    Beslut (2000-12-07)

    Mom. 84 (Postens kassaservice och lantbrevbäring)

    1. utskottet
    2. res. 44 (c, fp)

    Votering:
    285 för utskottet
    31 för res. 44
    3 avstod
    30 frånvarande

    Kammaren biföll utskottets hemställan.

    Partivis fördelning av rösterna:

    För utskottet: 124 s, 73 m, 37 v, 40 kd, 11 mp
    För res. 44: 16 c, 15 fp
    Avstod: 1 kd, 2 mp
    Frånvarande: 7 s, 9 m, 6 v, 1 kd, 2 c, 2 fp, 3 mp

    Övriga moment
    Kammaren biföll utskottets hemställan.