Budgetpropositionen 2001/2002




Hela propositionstexten nås via regeringens hemsida


8.2.5 Skattereduktion för fackföreningsavgift

Regeringens bedömning: Skattereduktion bör införas för fackföreningsavgift och avgift till arbetslöshetskassa. Reduktion bör ges med 25 procent av fackföreningsavgiften och med 40 procent av avgiften till arbetslöshetskassa. Skattereduktionerna börjar tillämpas på avgifter som betalas under år 2002.

Skälen för regeringens bedömning: I syfte att likställa villkoren för medlemskap i en arbetsgivarorganisation respektive en arbetstagarorganisation bör en skattereduktion motsvarande 25 procent av fackföreningsavgiften införas. Avgiften till arbetslöshetskassan bör av bl.a. rättviseskäl också behandlas skattemässigt på ett annat sätt än i dag. För närvarande dras avgiften till arbetslöshetskassa av endast till den del den tillsammans med övriga kostnader överstiger 1 000 kronor. Avdragsbegränsningen innebär att avgiften i åtskilliga fall inte beaktas vid inkomstbeskattningen. Avgiften bör i stället för att få dras av vid inkomstbeskattningen beaktas direkt vid skatteberäkningen genom att en skattereduktion ges motsvarande 40 procent av avgiften till arbetslöshetskassan under året. Skattereduktionerna börjar tillämpas på avgifterna som betalas under år 2002.
  Regeringen avser att återkomma till riksdagen under hösten 2001 med ett sådant förslag.





12 Politikområde IT, tele och post

12.3 Mål för 2002

Det postpolitiska målet
Enligt det postpolitiska målet skall det finnas en posttjänst av god kvalitet i hela landet som innebär att alla kan ta emot brev och andra adresserade försändelser som väger högst tjugo kilo. Det skall finnas en möjlighet för alla att få sådana försändelser befordrade till rimliga priser samt försäkrade och kvitterade av mottagaren. Dessutom skall enstaka försändelser befordras till en-hetliga priser (prop. 1997/98:127, bet. 1997/98:TU13, rskr. 1997/98:304).

Målet för den grundläggande kassaservicen
Alla i hela landet skall ha möjlighet att verkställa och ta emot betalningar till enhetliga priser.


12.4 Politikens inriktning

Post
Regeringens insatser på området är inriktade på att skapa förutsättningar för en väl fungerande postmarknad med effektiva posttjänster, tillgängliga för alla till en servicenivå som motsvarar användarnas behov.


12.5 Insatser

Post
Europeiska kommissionen presenterade under våren 2000 ett förslag till ändringar i det gällande postdirektivet (97/67/EG). Syftet med förslaget är att ytterligare öka konkurrensen inom post-sektorn i EU samtidigt som de samhällsomfat-tande tjänsterna fortsatt garanteras. Regeringen har under året fortlöpande deltagit i arbetet med kommissionens förslag och framfört svenska ståndpunkter.
  Den 17 maj 2001 gav regeringen Post- och telestyrelsen (PTS) i uppdrag att följa upp och utvärdera resultatet av de ändringar i postlagen (1993:1684) beträffande postnummersystemet och tillgången till anläggningar för postöverlämning, som trädde i kraft den 1 juli 1999. Enligt uppdraget skall PTS, om tillfredsställande lösningar inte anses ha uppnåtts, föreslå vilka ytterligare åtgärder som bör vidtas för att säkerställa ett konkurrensneutralt samutnyttjande av dessa delar av den postala infrastrukturen. Resultatet av uppdraget skall redovisas senast den 31 december 2001.
  PTS har på det internationella planet arbetat aktivt för att på olika sätt verka för en så snabb och långtgående liberalisering som möjligt av den europeiska postmarknaden. Bland annat har PTS tillsammans med sin brittiska motsvarighet på teleområdet, OFTEL, drivit ett EU-finansierat projekt i Polen. Syftet med projektet är att bistå Polen i det pågående arbetet med att anpassa sin nationella lagstiftning på postområdet till de krav som följer av EG-direktivet 97/67/EG.
  Nio tillståndsärenden har handlagts och åtta nya operatörer har beviljats tillstånd av PTS under år 2000. Vidare har nya och för alla postoperatörer utom Posten AB (publ) likalydande tillståndsvillkor utfärdats. Tillsyn har utövats över samtliga postoperatörer med tillstånd. Det har skett dels genom generella åtgärder som omfat tar samtliga tillståndshavare, dels genom åtgärder riktade mot enskilda tillståndshavare. Dessutom har PTS handlagt obeställbara brev under året. PTS har också genom upphandling tillhandahållit posttjänster för personer med funktionshinder. Exempel på sådana tjänster är befordran av blindskriftsförsändelser och utsträckt postservice via lantbrevbärare för äldre och funk-tionshindrade.

Grundläggande kassaservice
Statens ansvar för en grundläggande kassaservice har säkerställts genom ett avtal med Posten AB (publ) (Posten). Enligt avtalet har Posten för-bundit sig att tillhandahålla kassaservice i hela landet. Till den del alternativ saknas och det inte är kommersiellt motiverat att bedriva kassaserviceverksamhet har en ersättning om 200 miljoner kronor utgått till Posten under 2000. Avtalet löpte till den 1 april 2001. Något nytt avtal har ännu inte ingåtts mellan staten och Posten men bolaget upprätthåller fortsatt en kassaservice i hela landet.
  Ett arbete om hur den grundläggande kassaservicen skall regleras närmare framöver pågår för närvarande inom Näringsdepartementet. Som ett led i detta arbete remitterades en promemoria om grundläggande kassaservice till den 20 augusti 2001. I promemorian föreslås att det statliga ansvaret för en grundläggande kassaservice skall kvarstå men att detta skall regleras i en ny särskild lag. Vidare föreslås att det i denna lag också anges att kassaservicen skall tillhandahållas genom Posten. Regeringen kommer att ta ställning till förslagen under hösten 2001 och bedömer att ändrade villkor för den grundläggande kassaservicen även behöver anmälas till EG-kommissionen i enlighet med statsstödsreglerna innan de kan verkställas.
  Post- och telestyrelsen har genom upphandling under året säkrat äldre och funktionshindrades tillgång till en grundläggande kassaservice via lantbrevbärare.


12.6 Resultatbedömning

12.6.1 Resultat

Verksamhetsresultat

Post Utvecklingen på den svenska marknaden har både vad gäller antalet postoperatörer och volymen försändelser varit fortsatt stabil under året. Antalet postoperatörer har minskat något och uppgick vid årsskiftet 2000/01 till 45 lokalpostföretag. Post- och telestyrelsens (PTS) bedöm ning är emellertid att alla nuvarande tillståndshavare, till skillnad mot tidigare, bedriver någon form av verksamhet. Under 2000 har det skett en fortsatt stabilisering av de lokalpostföretag som är väletablerade på marknaden medan ett antal verksamheter har avvecklats under ordnade former.
  Posten AB (publ) (Posten) har fortfarande en särställning på den svenska postmarknaden p.g.a. sin dominans samt åläggandet att tillhandahålla en samhällsomfattande posttjänst. Posten har under året genomfört en mycket genomgripande omorganisation av hela koncernen. CityMail Group AB, som av de övriga postoperatörerna är det i särklass största företaget, har också genomgått en grundläggande omstrukturering. CityMail Group AB:s tidigare kärnverksamhet CityMail Sweden, med den svenska utdelningsverksamheten, har sålts till ett nytt bolag, CityMail Sweden AB. Det nya bolaget ägs till 67 procent av det brittiska postverket, Consignia, och till 33 procent av CityMail Group AB. Med bl.a. ekonomiskt stöd av den nye huvudägaren har CityMail Sweden AB expanderat sin verksamhet i västra och södra Sverige under året.
  Utvecklingen under 2000 visar att av Posten distribuerade volymer brev har ökat med ca 0,5 procent jämfört med förra året. CityMail Group AB har däremot minskat sin volym. Minskningen är troligtvis en följd av att CityMail Swedens verksamhet i Göteborg och Malmö var nedlagd under ett antal månader i mitten på året innan verksamheten övergick till Citymail Sweden AB. Posten har fortfarande över 95 procent av brevmarknaden och CityMail ca 4,5 procent medan övriga tillståndshavare tillsammans har mindre än en halv procent av den totala brevmarknaden. Brevmarknaden indelas traditionellt i enstaka brev och sändningar. Enstaka brev är styckförsändelser med olika format och vikt medan sändningar består av minst 500 - 1 000 försändelser av samma format och vikt. Sändningar är i de flesta fall sorterade i postnummerordning och avser dessutom utskick till mottagarkategorier som t.ex. TV-innehavare eller kontohavare i en bank. Av den totala brevmarknaden utgörs 40-45 procent av enstaka brev medan 55-60 procent består av sändningar. Andelen privatbrev av den totala brevmarknaden är ungefär 10 procent. Det torde innebära att nära 80 procent av de enstaka breven utgörs av företagspost. CityMail Sweden AB utgör i praktiken den enda konkurrenten till Posten på delmarknaden för sändningar. Även om Posten och CityMail Sweden AB konkurrerar om sändningar från hela landet är konkurrensen i utdelningsledet geografiskt begränsad till Stockholmsområdet, Göteborg med sex kringliggande kommuner, Malmö med 11 kringliggande kommuner samt Gotland, genom anlitande av en entreprenör. Detta innebär att närmare 40 procent av landets mottagare omfattas. I övriga delar av landet är Posten i princip den enda aktören. De lokalt och regionalt verksamma postoperatörerna konkurrerar i viss omfattning med Posten när det gäller lokala och regionala sändningar. Enligt PTS bedömning hade CityMail Sweden AB ca 19 procent av marknaden för stora sändningar i storstadsområdena under 2000. Överfört till hela marknaden för sändningar skulle CityMail Sweden AB:s andel för samma period vara ca 8 procent. Posten är den enda aktören på marknaden som har ett rikstäckande distributionsnät och som därmed erbjuder postservice i hela landet. Avseende riksdistribution av enstaka brev föreligger i princip ingen konkurrens. Däremot råder en viss konkurrens avseende lokalbreven, vilka utgör ca 15 procent av all post. Konkurrensen kommer dels från ett flertal förhållandevis små postföretag som endast erbjuder lokal service, dels från ett antal större lokalpostföretag som bedriver verksamhet inom flera angränsande orter. Det finns inga säkra uppgifter på hur stor del av respektive lokal marknad som dessa företag har. På några orter torde de emellertid ha varit relativt framgångsrika och ha tillskansat sig en betydande del av lokalposten inom sitt verksamhetsområde. Eftersom lokalposten svarar för 15 procent av det totala antalet brev och det endast är på ett mindre antal orter i landet som Posten har konkurrens om lokalposten torde Posten totalt sett ha förlorat mindre än 3 procent av lokalpostmarknaden till konkurrenterna.

Prisutvecklingen
Posten har inte genomfört några höjningar av portot för enstaka brev med undantag för tjänsten ESS-brev VÄRDE. Prisökningen uppgår till 30 procent jämfört med föregående år. Enligt Posten har höjningen skett till följd av att kostnaderna för distributionen av denna typ av försändelser har ökat kraftigt. Kostnadsökningen beror på ett ökat krav på säkerhet till följd av att antalet brottsliga tillgrepp mot värdetransporter har ökat under de senaste åren.
  Under året ökade priserna på Postens osorterade och sorterade sändningstjänster med någon procent. Även de prisjusteringar som CityMail Sweden AB genomfört under året har medfört prisökningar med 2-3 procent för den sorterade sändningstjänsten.

Servicenivån
Enligt tillståndsvillkoren skall Posten tillhandahålla postservice till alla hushåll, företag och organisationer fem dagar i veckan. Ett antal avlägset belägna hushåll har inte daglig postutdelning utan får sin post två till fyra dagar i veckan med postväska. Antalet hushåll med begränsad postservice uppgick till 1 153 vid årsskiftet 1999/2000 och har inte förändrats under året. Enligt kvalitetskravet på övernattbefordrade brev inom ramen för den samhällsomfattande posttjänsten skall 85 procent av de brev som lämnats in för befordran över natt komma fram i tid och 97 procent skall komma fram inom tre arbetsdagar. Mätningar utförda av Price Waterhouse Coopers visar att 95 procent av de försändelser som lämnats in för övernattbefordran kom fram över natt och 99,8 procent inom tre arbetsdagar. Motsvarande siffror för år 1999 var 94,7 procent respektive 99,8 procent. I övrigt är PTS bedömning att Posten inte har vidtagit några åtgärder beträffande brevdistributionen som har gett generella effekter på servicenivån, utan den anses vara minst lika hög som förra året.

Klagomålshantering
De till PTS insända klagomålen har varit mycket få under år 2000. De emottagna klagomål där den missnöjda kunden inte har kontaktat operatören i första hand har vidarebefordrats till respektive operatör för åtgärd. De återstående klagomålen har oftast berört frågor av principiell art vilka föranleder en fördjupad utredning från PTS sida.
  Postoperatörerna skall enligt sina tillståndsvillkor utforma rutiner för klagomålshanteringen. Antalet klagomål och hur de har hanterats skall årligen redovisas till PTS.
  Postoperatörernas klagomålshantering skiljer sig åt från operatör till operatör i förhållande till verksamhetens omfattning och utdelningsområdets storlek. De privata postoperatörernas klagomålsvolymer under år 2000 har varit mycket små.
  Posten har infört ett system för reklamationshantering som innebär att kunderna kan vända sig till en brevbärare eller ett postkontor eller ringa kundtjänst, som är öppet dygnet runt, för att framföra sina klagomål. Posten har redovisat gentemot PTS genom att använda den standard som utarbetats av det europeiska standardiseringsorganet CEN. En sammanställning finns redovisad i PTS rapport "Service och konkurrens 2001".

Grundläggande kassaservice
Enligt ett avtal om särskilda åtaganden mellan staten och Posten AB (publ) (Posten) åtog sig Posten att tillhandahålla daglig kassaservice, i normalfallet fem dagar i veckan, till alla fasta hushåll, företag och organisationer. Ett antal avlägset belägna hushåll har emellertid inte haft tillgång till daglig kassaservice. Vid årsskiftet 2000/01 uppgick antalet hushåll med tillgång till kassaservice två till fyra dagar i veckan till 1 153 stycken. Antalet är oförändrat i förhållande till föregående år.
  Det totala antalet kassatransaktioner har minskat kraftigt under de senaste 10 - 15 åren och sjunker för närvarande med ca 14 procent årligen. Den dominerande orsaken till detta är att hushåll och företag väljer andra, billigare och bekvämare former för sina transaktioner. Enligt statistik från Posten har antalet kassatransaktioner sjunkit från 190 miljoner år 1989 till under 90 miljoner år 1999, vilket innebär mer än en halvering de senaste tio åren. Antalet kassatransaktioner som utförs via lantbrevbärare har sjunkit med två tredjedelar under de senaste 15 åren. Antalet kassatransaktioner per avlämningsställe skiftar över landet. I glest befolkade områden görs det fler transaktioner per avlämningsställe än i mer tätbefolkade regioner.
  Genomsnittet för hela landet ligger för närvarande runt en transaktion i månaden per avlämningsställe. För att möta den vikande efterfrågan på kassatjänster har Posten under åren omstrukturerat sitt servicenät. Det totala antalet serviceställen har minskat under året från 1 775 stycken år 1999 till 1 741 år 2000. Vid årsskiftet 2000/01 utgjordes 851 av Postens serviceställen av egna postkontor, 523 av entreprenadlösningar, 256 av försändelsekontor, där kassaservice inte erbjuds, och resterande 111 av lantbrevbärarställen. Utöver detta finns det ca 2 700 lantbrevbärare genom vilka grundläggande kassaservice erbjuds. De förändringar av nätet som skett under år 2000 har inte påverkat rikstäckningen av kassaservice. De alternativa serviceställen som invånarna hänvisats till bedöms av Post- och telestyrelsen (PTS) finnas inom ett sådant avstånd att kassaservicen betraktas som tillgänglig. På landsbygden ersätts indragna serviceställen med lantbrevbäring, vilket får bedömas som en förbätt-ring av servicen.
  För att närmare undersöka allmänhetens vanor när det gäller att utföra sina kassatjänster samt hur av Posten genomförda förändringar i servicenätet upplevs har PTS låtit göra en telefonenkät (Post- och telestyrelsen, Postens servicekassatjänst). Den genomfördes i januari 2001 och omfattade ett riksrepresentativt urval av 1 100 svenskar i åldern 16 år och uppåt. Undersökningen visar att drygt hälften (55 procent) av de tillfrågade går till Posten åtminstone en gång om året för att uträtta ett kassaärende medan 43 procent aldrig går till Posten av denna anledning. Av dem som över huvud taget går till ett postkontor för att betala räkningar eller ta ut pengar är det något färre än hälften (47 procent) som gör det minst en gång i månaden eller oftare. Även om denna fråga, som ställts i år, inte är direkt jämförbar med tidigare års kan ändå konstateras en klar ökning av antalet tillfrågade som aldrig går till Posten för att uträtta kassaärenden.
  När det gäller frågan om på vilket sätt räkningar vanligen betalas har antalet som gör detta över post- eller bankgiro gradvis minskat från 85 procent år 1997 till 68 procent år 2001. Antalet som betalar över disk på postkontor eller i Post i butik har också minskat från 9 procent år 1997 till 3 procent år 2001. Värt att notera är att medan giro- och över diskbetalningarna minskat med tillsammans 23 procent mellan åren 1997 och 2001 har de som betalade sina räkningar via Internet ökat från 2 procent år 1998 till 23 procent år 2001. Det är främst personer i åldersgruppen 30-44 år som använder datorer för att betala sina räkningar. Bland de som betalar sina räkningar över disk finns en större andel bland de yngsta, 16-29 år. Det absolut vanligaste sättet att ta ut kontanter är via bankautomat. Drygt åtta av tio av de tillfrågade gör detta. Uttag över disk mellan åren 1997 och 2000 har minskat från 14 procent till 6 procent för postkontor och Post i butik. Uttag från ICA-konto har ökat från 2 procent mellan åren 1997 och 2000 till 4 procent år 2001. Av de som tar ut kontanter från bankautomater återfinns större andelen bland dem mellan 16 och 44 år medan det bland överdiskkunder finns en större andel av dem som är 60 år eller äldre. Undersökningen visar också att över 70 procent är nöjda med både öppettiderna och tillgängligheten, dvs. den tid det tar för att komma till något av Postens serviceställen. Över 80 procent är dessutom nöjda med kassapersonalens service.
  PTS bedömning är att de förändringar som Posten successivt genomfört till följd av den påtagligt sjunkande efterfrågan på kassatjänster, mätt i såväl antalet transaktioner som antalet besök vid Postens serviceställen, inte har påverkat tillgängligheten över lag och att servicenivån på kassatjänsterna fortsatt uppfyller de uppställda kraven.


12.6.2 Analys och slutsatser'

Post
Regeringens bedömning är att de åtgärder som vidtagits på postområdet under året har bidragit till att upprätthålla en stabil marknad med en väl fungerande postdistribution som medfört att en god postservice har funnits tillgänglig för alla enligt de mål som uppställts i postlagen.
  Vidare anser regeringen att de åtgärder som vidtagits av Post- och telestyrelsen med syfte att skapa tillgänglighet till posttjänster för personer med funktionshinder har bidragit till att underlätta för dessa personer att utnyttja posttjänsterna och att kommunicera med omvärlden.

Grundläggande kassaservice
Regeringen bedömer att Posten AB (publ) (Pos-ten) har uppfyllt åtagandena enligt avtalet med staten. Därigenom har en god grundläggande kassaservice upprätthållits i hela landet. Ersättningen som har utgått till Posten under året har bidragit till att trygga tillgången till denna kassaservice. Regeringens bedömning är att de åtgärder som Post- och telestyrelsen vidtagit i syfte att underlätta för personer med funktionshinder att utnyttja kassatjänster har bidragit till att upprätthålla tillgängligheten för dessa personer.


12.9.3 Ersättning till Posten AB (publ) för grundläggande kassaservice

Tabell 12.8 Anslagsutveckling

Tusental kronor
2000 Utfall 200 000
2001 Anslag 200 000
2002 Förslag 400 000
2003 Beräknat 400 000
2004 Beräknat 400 000

För tillhandahållande av denna tjänst till den del alternativ saknas och det inte är kommersiellt motiverat att bedriva verksamhet erhåller Posten AB (publ) en ersättning om 400 miljoner kronor. Staten ansvarar för att det skall finnas en grundläggande kassaservice i hela landet som innebär att alla har möjlighet att verkställa och ta emot betalningar till enhetliga priser. Statens ansvar för den grundläggande kassaservicen framgår för närvarande av 1 a § postlagen (1993:1684).

Regeringens överväganden

Regeringens bedömning är att statens ansvar för en grundläggande kassaservice säkerställs genom den verksamhet som Posten AB (publ) (Posten) bedriver. Detta styrks också av att Post- och telestyrelsen, som har till uppdrag att följa utvecklingen av kassaservicen, gör bedömningen att en acceptabel servicenivå upprätthållits under år 2000.
  T.o.m. den 31 mars 2001 säkerställdes det statliga ansvaret genom ett avtal med Posten. Enligt avtalet åtog sig bolaget att erbjuda kassaservice i hela landet. Ersättning har utgått till Posten för att tillhandahålla kassaservice där alternativ saknas och det inte är kommersiellt motiverat att bedriva verksamheten. Ersättningen fastställdes i samband med att riksdagen beslutade om statsbudget för budgetperioden och är 200 miljoner kronor för 2001.
  För närvarande har inget nytt avtal ingåtts med Posten. Posten har dock framhållit att bolaget avser att, i samma utsträckning som under avtalsperioden, fortsätta tillhandahålla denna tjänst under budgetåret 2001.
  Enligt en promemoria om grundläggande kassaservice som varit på remiss till den 20 augusti 2001 föreslås att det statliga ansvaret framöver skall regleras i en ny särskild lag. Vidare föreslås att det i denna lag också anges att kassaservicen skall tillhandahållas genom Posten. Förslagen och remissyttrandena bereds för närvarande i regeringskansliet. Den ersättning som hittills utgått till Posten har inte givit täckning för bolagets kostnader för kassaserviceverksamheten, enligt tidigare nämnda kriterier. För att Postens framtida kostnader för kassaservicen inte skall ha en negativ inverkan på, och på sikt äventyra, övriga delar av bolagets verksamhet föreslår regeringen att ersättningen till Posten höjs. Den årliga ersättningen till Posten bör fr.o.m. budgetåret 2002 höjas med 200 miljoner kr till 400 miljoner kronor.

Tabell 12.9 Härledning av nivån 2002-2004

Tusental kronor
2002 2003 2004
Anslagsnivå 2001 200 000 200 000 200 000
Förändring till följd av:
Beslut 200 000 200 000 200 000
Överföring från andra anslag
m.m.
Summa förändring 20 0000 200 000 200 000
Förslag/beräknat anslag 400 000 400000 400 000