Budgetpropositionen om Posten
|
Här följer en sammanställning av det regeringen skriver om Posten och postpolitiken i årets budgetproposition.
Propositionen innehåller inga nyheter. Regeringen utgår från den postlag som riksdagen antog i våras. Det innebär att Posten åläggs att på en avreglerad marknad sköta den samhällsomfattande posttjänsten utan att få någon kompensation för detta. Förhållandet är unikt i hela Europa.
Däremot kvarstår de 200 miljonerna i anslag för att sköta den rikstäckande kassa- och betaltjänsten.
Jan Åhman
Förslag till statsbudget för 1999
Kommunikationer
----------------------
Regeringen föreslår att riksdagen
16. bemyndigar regeringen att, för ändamål
som omfattas av ramanslaget C2 Upphandling
av samhällsåtaganden, under år 1999
ikläda staten ekonomiska förpliktelser som
inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär
utgifter om högst 200 000 000 kronor efter
år 1999 (avsnitt 6)
--------------
23. för budgetåret 1999 anvisar anslagen under
utgiftsområde 22 Kommunikationer enligt
följande uppställning:
C1 Post- och telestyrelsen ramanslag
147 391
---
C3 Ersättning till Posten AB för rikstäckande betalnings- och kassaservice ramanslag
200 000
---------------------
3 Utgiftsområde 22 Kommunikationer
Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall
Posten AB:s verksamhet har präglats av minskade
brevvolymer och minskade kassatransaktioner
vilket bl.a. beror på ökad konkurrens från
andra operatörer samt på teknikutvecklingen.
Posten AB:s brevvolym bedöms motsvara över
95 % av den totala.
Förändringar
Riksdagen har vidare beslutat (prop.
1997/98:127, bet. 1997/98:TU13, rskr.
1997/98:304) om vissa ändringar i postlagen som
syftar till att på ett bättre sätt uppnå de postpoli-tiska
målen och att anpassa lagstiftningen till ett
nyligen beslutat EG-direktiv. Beslutet innebär
utökade uppgifter för Post- och telestyrelsen
(PTS) som får sektorsansvar även på postområ-det.
Från och med den 1 januari 1997 krävs till-stånd
från PTS för att bedriva postverksamhet
(prop. 1995/96:218, bet. 1996/97:TU6, rskr.
1996/97:34). Regeringen har tillsatt en utredning
om statens ansvar för en grundläggande betaltjänst
och kontantförsörjning (dir. 1998:15).
Mål
Postpolitiska målet
Enligt riksdagens beslut (prop. 1997/98:127, bet.
1997/98:TU13, rskr. 1997/98:304) skall det fin-nas
en posttjänst av god kvalitet i hela landet som
innebär att alla kan ta emot brev och andra adres-serade
försändelser som väger högst tjugo kilo.
Det skall finnas en möjlighet för alla att få sådana
försändelser befordrade till rimliga priser samt
försäkrade och kvitterade av mottagaren. Dess-utom
skall enstaka försändelser befordras till en-hetliga
priser.
Prioriteringar
För SJ och Posten AB prioriteras åtgärder för
att åstadkomma en positiv ekonomisk utveckling
med en hög servicenivå.
Tillståndet och utvecklingen inom utgiftsområdet
Utvecklingen under år 1997 visar att Postens
brevvolym sjunkit något jämfört med föregående
år. CityMail har som följd av sin expansion i
Göteborg och Malmö mer än fördubblat sin vo-lym
vilket innebär att företaget har ca 3,5 % av
totala marknaden. Övriga operatörer har, enligt
Post- och telestyrelsens bedömning, tillsammans
sannolikt mindre än 1 % av den totala brevvoly-men,
medan Posten fortfarande torde ha över
95 %.
------------------------
De viktigaste statliga insatserna inom
utgiftsområdet
Telekommunikation, informationsteknik och post
-------------
Riksdagen har beslutat om ändringar i postlagen
(prop. 1997/98:127, bet. 1997/98:TU13,
rskr. 1997/98:304). Den huvudsakliga förändringen
är att tillstånd för att bedriva postverksamhet
får förenas med tidsbegränsade villkor.
Vidare bemyndigas regeringen att föreskriva ett
pristak för posttjänster. Regeringen har, som en
följd av Posten AB:s portohöjning år 1997 också
föreskrivit ett nytt pristak för enstaka försändelser
som ingår i den samhällsomfattande
posttjänsten. Detta ersätter den tidigare prisregleringen
i avtal mellan staten och Posten AB.
Samtidigt har statens krav i avtalet med Posten
AB att erbjuda rabattfrimärken till privatpersoner
slopats. Vidare har ett nytt krav förts in i postförordningen
(1993:1709) som innebär att minst
85 % av brev som lämnats in för övernattbefordran
skall delas ut senast följande arbetsdag och
97 % senast tre dagar efter inlämnande.
---------------------
Effekter av de statliga insatserna
Målen för telekommunikation, informationsteknik
och post
---------------
Ett vägledande utslag från Konkurrensverket
angående Posten AB:s möjligheter att priskon-kurrera
lokalt kombinerat med portohöjningen
år 1997 har enligt PTS underlättat för de nya
operatörerna att få fotfäste på marknaden.
PTS bedömer att utglesningen av Posten AB:s
kontorsnät i mycket begränsad omfattning på-verkar
rikstäckningen. PTS genomförde i samarbete
med Konsumentverket och Glesbygdsverket
en undersökning vars resultat pekar på att
servicenivån i brevdistributionen kan antas vara
lika god som föregående år. Undersökningen
omfattade drygt 6 700 försändelser och resultatet
visade att 97 % av dessa kom fram över natten.
Enligt det avtal som gällde till den 30 juni 1998
mellan staten och Posten AB fick antalet hushåll
som saknar daglig postservice inte öka. Enligt
Posten AB är denna nivå i princip oförändrad
och enligt PTS finns det inga andra omständigheter
som pekar på att antalet skulle ha ökat under
år 1997.
----------------
Regeringens slutsatser
Posten AB:s minskade brevvolymer och
minskade kassatransaktioner i kombination med
den tekniska utvecklingen kan innebära att verksamheten
behöver omstruktureras. I övrigt avvaktar
regeringen resultatet av utredningen om
statens ansvar för den grundläggande betaltjäns-ten
och kontantförsörjningen (dir. 1998:15).
6 Post- och telekommunikation samt
informationsteknik
6.1 Omfattning och utgiftsutveckling
6.1 Omfattning och utgiftsutveckling
Verksamhetsområdet omfattar post- och tele-kommunikation
samt informationsteknik. Post-och
telestyrelsen (PTS) är sektorsmyndighet inom
post- och teleområdet. Myndighetens uppgift
är att utöva tillsyn över operatörerna på post och
telemarknaderna. Antalet anställda uppgår
till ca 160 personer.
Utgiftsutvecklingen
Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall
PTS har i allt väsentligt uppfyllt verksamhetsmålen.
Ett undantag är målet för handläggningstiden
för tillståndsärenden på postområdet. Den
långa handläggningstiden beror på den oväntat
stora tillströmningen av postoperatörer. PTS ut-gifter
hänförliga till anslag under utgiftsområ-de
22 har varit mindre än tilldelade anslag.
Förändringar
Riksdagen har beslutat om ändringar i postlagen
(1993:1684). Dessa syftar dels till att på ett bättre
sätt uppnå de postpolitiska målen, dels till att an-passa
lagstiftningen till ett nyligen beslutat EG-direktiv
(prop. 1997/98:127, bet. 1997/98:TU13,
rskr. 1997/98:304). Det innebär bl.a. att det tidi-
gare begreppet grundläggande postservice i
postlagen ändrats till samhällsomfattande
posttjänst. Förslagen i propositionen innebär ut-ökade
uppgifter för PTS. Bland annat får myn-digheten
sektorsansvar även inom postområdet.
---------------------
6.3 Utvecklingen på postmarknaden
Fram till den 1 januari 1993 hade Postverket ensamrätt
på befordran av brev. Den 1 mars 1994
bolagiserades Postverket och blev Posten AB
(Posten) samtidigt som postlagen (1993:1684)
trädde i kraft. I postlagen klargjordes att det blev
fritt att starta postverksamhet under förutsätt-ning
att det anmäldes till Post- och telestyrelsen
(PTS) som utsetts till tillsynsmyndighet inom
postområdet.
Från och med den 1 januari 1997 krävs det till-stånd
från PTS för att få bedriva postverksamhet
(prop. 1995/96:218, bet. 1996/97:TU6, rskr.
1996/97:34). Vid införandet av tillståndskravet
fanns det 12 anmälda operatörer i landet. Under
år 1997 har ett stort antal nya företag sökt till-stånd.
Den portohöjning för s.k. enstycksför-sändelser
som Posten genomförde den 1 mars
1997 samt ett vägledande utslag från Konkur-rensverket
rörande Postens möjligheter att pris-konkurrera
lokalt, har tillsammans troligen haft
en avgörande betydelse för viljan att etablera sig i
branschen.
I december 1997 hade drygt 100 företag fått
tillstånd och sedan dess har något fler tillstånd
återkallats än det utfärdats nya. Av de 83 företag
som för närvarande har tillstånd bedömer PTS
att drygt 70 verkligen bedriver någon verksam-het.
Utvecklingen under år 1997 visar att av Posten
distribuerade volymer sjunkit något jämfört med
föregående år (från ca 3 360 miljoner försändel-ser
år 1996 till 3 310 miljoner försändelser år
1997). En bidragande orsak till detta torde vara
Postens portohöjning under år 1997. Det finns
därför anledning att anta att minskningen i första
hand drabbat just enstaka försändelser, medan
den totala volymen brev i storsändningar t.o.m.
kan ha ökat. Tendensen är att kontorsposten
minskar medan marknadskommunikationen
ökar.
CityMail har bl.a. tack vare sin expansion till
Göteborg och Malmö mer än fördubblat sina
volymer (från 55,5 miljoner försändelser till
123,7 miljoner försändelser) och ökat sin andel
av den totala marknaden från ca 1,5 % till ca
3,5 %. CityMail är fortfarande endast verksamma
på marknaden för industriellt försorterade brev. I
juni 1998 introducerades företaget på börsen.
SDR Gruppen (f.d. Svenska Direktreklam AB)
och övriga operatörer har sannolikt tillsammans
mindre än 1 % av den totala brevvolymen, me-dan
Posten fortfarande torde ha över 95 %.
Av den totala brevmarknaden utgörs knappt
50 % av enstaka brev (enstycksförsändelser) och
drygt 50 % av storsändningar. Privatbrevens an-del
av den totala brevmarknaden brukar anges till drygt 10 % vilket innebär att knappt 80 % av en-stycksförsändelserna
utgörs av kontorspost.
På delmarknaden för industriellt försorterade
brev har Posten en huvudsaklig konkurrent, CityMail.
Konkurrensen mellan företagen är begränsad
till utdelning i Storstockholm, Göteborg
och Malmö och omfattar närmare 30 % av landets
hushåll. I övriga delar av landet är Posten i
princip den enda aktören. PTS bedömer att CityMail
under år 1997 kan ha haft 20-25 % och
Posten 75-80 % av delmarknaden i storstadsom-rådena.
Omräknat till hela delmarknaden för in-dustriellt
försorterade brev motsvarar CityMails
marknadsandel för år 1997 ca 7 %.
Delmarknaden enstaka brev delas lämpligen
upp i riksbrev och lokalbrev. Posten är den enda
aktören på marknaden som erbjuder rikstäckande
postservice. Enligt uppgift är ca 85 % av all
post "riksbrev". I denna mängd ingår också stora
sändningar. Brev som lämnas in för att delas ut
på samma ort betecknas som "lokalbrev" och ut-gör
ca 15 % av all post. Nästan alla lokalbrev tor-de
vara enstycksförsändelser och bör inte förväxlas
med lokalt inlämnade sändningar, även om
dessa i något fall också kan utgöras av lokalbrev.
Av de ca 70 verksamma postföretagen som
vuxit fram, främst under år 1997, är de flesta
mycket små och lokala. Dessa företag distribue-rar
vanligtvis mellan 150 till 700 brev vardera per
dag. Ett 10-tal lokalpostföretag är något större
med en daglig volym om 1 000-2 500 brev var.
De tre-fyra största lokalpostföretagen, av vilka
ett par kan sägas ha regional täckning, distribuerar
upp till 5 000 brev dagligen.
Det finns inga säkra uppgifter om hur stor del
av respektive lokal marknad dessa nya företag
har. På några orter har de varit förhållandevis
framgångsrika. Totalt sett torde Postens mark-nadsandel
ändå vara över 99 % av delmarknaden
för enstaka brev.
Riksdagen har beslutat om ändringar i postlagen
(prop. 1997/98:127, bet. 1997/98:TU13,
rskr. 1997/98:304) varigenom det fastställts vad
statens krav för den samhällsomfattande
posttjänsten skall omfatta och hur dessa skall säkerställas
för att de postpolitiska målen skall
uppnås. Dessutom anpassades lagen till Europaparlamentets
och rådets direktiv 97/67/EG av
den 15 december 1997 om gemensamma regler
för utvecklingen av gemenskapens inre marknad
för posttjänster och för förbättring av kvaliteten
på tjänsterna. I regeringens proposition redovisas
att regeringen under våren 1998 tillsatt en utred-ning
om statens ansvar för en grundläggande
betaltjänst och kontantförsörjning (Fi 1998:04).
Utredningen skall vara slutförd senast den
31 december 1998.
Den huvudsakliga förändringen enligt riksdagens
beslut är att tillstånd för att bedriva post-verksamhet
får förenas med tidsbegränsade villkor,
vilket tidigare inte varit möjligt. PTS, som
ansvarar för tillståndsgivning, har nu även ansvar
för precisering av villkor för respektive postope-ratör.
Villkoren kan t.ex. innefatta en skyldighet
att tillhandahålla en samhällsomfattande
posttjänst, att på ett visst sätt uppfylla krav på
tillförlitlighet och integritetsskydd, att ta hänsyn
till handikappades behov av posttjänster eller att
beakta totalförsvarets behov under höjd bered-skap.
I postlagen har vidare införts ett bemyndigande
för regeringen att föreskriva att priser för
tjänster som ingår i postverksamhet inte får överstiga
vissa nivåer. Regeringen har i förordning
också föreskrivit ett pristak för enstaka försändelser
som ingår i den samhällsomfattande
posttjänsten. Detta ersätter den tidigare prisregleringen
i avtal mellan staten och Posten. Samtidigt
har statens tidigare krav i avtalet på att Posten
måste erbjuda rabattfrimärken till
privatpersoner slopats.
Förändringar av servicenivån i post- och
kassaservice
PTS har i sin rapport Service och konkurrens
från februari 1998 lämnat en redovisning till re-geringen
om 1997 års förändringar av serviceni-vån
samt konkurrenssituationen i landet.
Postservice
Enligt det avtal som var gällande t.o.m. den
30 juni 1998 mellan staten och posten skulle fö-retaget
tillhandahålla daglig service, i normalfallet
fem dagar i veckan, för alla fasta hushåll, företag
och organisationer. Ett antal avlägset belägna
hushåll, företrädesvis i skärgårdarna och i fjällvärlden,
hade inte daglig postutdelning. Dessa
fick i stället sin post två till fyra dagar i veckan
med postväska. Enligt avtalet fick inte antalet
hushåll som saknar daglig postservice öka. Vid
utgången av år 1996 var antalet hushåll som sak-nar
daglig postservice 1 209 st. Enligt Posten är
denna nivå i princip oförändrad och enligt PTS
finns det inga andra omständigheter som pekar på att antalet skulle ha ökat under år 1997. Från den 1 juli 1998 har Postens tillstånd förenats med
villkor. Dessa villkor omfattar i huvudsak de krav
som ställdes på Posten i det tidigare avtalet.
Ett internationellt mått på servicenivån är hur
stor andel av de brev som postats för utdelning
nästa vardag som verkligen kommer fram inom
ett dygn. Under år 1997 har Posten förbättrat sitt
system för att mäta denna kvalitet i brevbeford-ran.
PTS har tagit del av systemets uppbyggnad
och funnit det tillförlitligt. De servicemått som
Posten redovisat bekräftas också av en undersökning
som PTS genomfört tillsammans med
Konsumentverket och Glesbygdsverket, Konsumentverkets
rapport 1998:1 Brevbefordran in-om
Sverige. Undersökningen omfattade drygt
6 700 försändelser varav 97 % kom fram över
natten.
Enligt den information som PTS har kunnat
inhämta under år 1997 har inte Posten vidtagit
några åtgärder i övrigt beträffande brevdistribu-tionen
som har gett några generella effekter på
servicenivån, utan den får anses vara åtminstone
lika hög som föregående år.
Kassaservice
Enligt nu gällande avtal mellan staten och Posten
skall kassaservice tillhandahållas fem dagar i
veckan. Kassatjänsterna utförs dels vid Postens
fasta kassaställen (Postkontor, Post i butik etc.)
och dels av lantbrevbärarna. Den genomgående
trenden de senaste tio åren har varit att antalet
kassatransaktioner minskat. Antalet transaktio-ner
har under denna period halverats och minsk-ningen
fortsätter med en takt av ca 7-8 % om
året. Den helt dominerande orsaken till detta är
att hushållen och företagen väljer andra, billigare
och bekvämare former för sina transaktioner.
För att möta den vikande efterfrågan på kassatjänster
har Posten de senaste åren omstrukturerat
sitt servicenät. De förändringar som genomförts
under år 1997 har främst bestått av
övergång från postkontor till annan serviceform
(t.ex. Post i butik), samt en viss utglesning av
kontorsnätet i större städer med förorter. Enligt
PTS bedömning påverkar denna typ av föränd-ring
i mycket begränsad omfattning
"rikstäckningen". PTS menar vidare att en indragning
eller flyttning av ett kontor i en större
stad visserligen påverkar tillgängligheten till kas-saservicen
för de närmast berörda, men att de al-
ternativ som dessa hänvisas till finns inom ett
från rikstäckningssynpunkt acceptabelt avstånd.
Enligt avtalet mellan staten och Posten bör
antalet hushåll som saknar daglig kassaservice
inte öka. I slutet av år 1996 var antalet hushåll
utan fem dagars service 1 630. Antalet har de se-naste
åren minskat något, huvudsakligen beroen-de
på utflyttning från glesbefolkade områden.
Enligt PTS bedömning har antalet inte ökat un-der
år 1997.
För att närmare undersöka allmänhetens vanor
när det gäller kassaärenden samt hur av Posten
genomförda förändringar i servicenätet upplevs
har TEMO på uppdrag av PTS gjort en telefo-nenkät.
Den genomfördes i februari 1998 och
omfattade ett riksrepresentativt urval av 1 000
svenskar i åldern 15 år och uppåt.
Undersökningen visar bl.a. att över 80 % av de
tillfrågade utnyttjar post- eller bankgiro för att
betala sina räkningar, medan under 10 % betalar
sina räkningar "över-disk" hos Posten.
En försiktig slutsats av undersökningen är,
enligt PTS, att de förändringar som genomförts i
Postens servicenät försämrar servicenivån för
dem som bor i närheten av de servicepunkter
som läggs ner eller flyttas. Förändringarna är
nödvändiga för att begränsa effekterna av den
sjunkande efterfrågan på kassatjänster. Det är
emellertid ett förhållandevis begränsat antal hus-håll
som berörs och de alternativ som erbjuds in-nebär
ändå en acceptabel servicenivå.
Anslag för budgetåret 1999
C1 Post- och telestyrelsen
Utgift
Verksamheten inom PTS finansieras med avgif-ter
som inlevereras på särskild inkomsttitel med
undantag för förvaltningskostnader för verksamheterna
samhällsåtaganden och totalförsvar.
Anslaget C1 Post- och telestyrelsen, är bruttofinansierat
på statsbudgetens utgiftssida.
Avgifter tas ut från dem som berörs av myn-dighetens
verksamhet. Sådana offentligrättsliga
avgifter får inte disponeras av myndigheten.
Även förvaltningskostnader för verksamheterna
Totalförsvar samt samhällsåtaganden finansieras
från detta anslag. Denna del av anslaget finansie-ras
dock inte med avgifter. En jämförelse mellan
utfall och budget visar på ett anslagssparande om
26 968 000 kronor.
Vid anslagsberäkningen har en teknisk justering
gjorts av anslaget. Justeringen är en korrigering
av den tidigare justeringen som genomför-des
av anslagen 1998 när sättet att finansiera
avtalsförsäkringar på det statliga området föränd-rades
(se bilaga 1, avsnitt 4).
I tabellen redovisas justeringen enligt nedan-stående:
Beräkning av anslaget för år 1999
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Myndigheten beräknar att de årliga avgiftsintäk-terna
skall motsvara den årliga självkostnaden år
2001. Detta skall i första hand uppnås genom av-giftsändringar
åren 1998 och 1999 och innebär
att PTS inleverans mot inkomsttitel år 1999
kommer att underskrida begärt förvaltningsan-slag
enligt regeringsbeslut (K96/4207/1). Beräk-nad
inleverans till inkomsttitel för år 1999 upp-går
till 113 300 000 kronor. De samhälls-åtaganden
som upphandlas (handikapp, totalför-svar
till viss del) finansieras med medel från
statsbudgeten.
På tele- och radioområdet har samtliga mål
uppfyllts. Ett av verksamhetsmålen på postom-rådet
har inte uppfyllts – den genomsnittliga
handläggningstiden för tillståndsärenden har va-rit
för lång. Detta beror främst på den oväntat
stora tillströmningen av postoperatörer.
Det utgående anslagssparandet om 26 968 000
kronor från budgetåret 1997 disponeras av myn-digheten.
Slutsatser
PTS har i stort sett uppfyllt verksamhetsmålen.
Regeringen anser att anslagssparandet om
26 968 000 kronor även fortsättningsvis dispone-ras
av myndigheten och bl.a. bör utnyttjas för
myndighetens åtgärder beträffande myndighe-tens
eget datorstöd inför skiftet till år 2000. Åt-gärder
och verksamhet inom ramen för sektor-sansvaret
kommer att krävas på grund av den
ökade komplexiteten på post- och telemarkna-derna.
Ordförandeskapet ställer också ökade
krav på verksamheten i form av kompetensut-veckling
och resursförstärkning. Myndigheten
beräknar att de årliga avgiftsintäkterna bör mot-svara
självkostnaden år 2001.
C2 Upphandling av samhällsåtaganden
Utgift
Anslaget används till att trygga funktionshindrades
behov av effektiva telekommunikationer och
posttjänster genom upphandling. En jämförelse
mellan budget och utfall visar på ett anslagsspa-rande
om 68 535 000 kronor. Från äldre anslaget
D2 Upphandling av särskilda samhällsåtaganden
finns en ingående reservation om 9 964 000 kro-nor.
Handikappåtgärderna är relaterade till vo-lym,
dvs. antalet funktionshindrade som är i be-hov
av tjänsten samt utnyttjandegraden. Detta
innebär svårigheter att i förhand skatta utfallet. I
anslagsberäkningen finns därför inlagd en reservation
för eventuell volymökning. Kostnaderna
för förmedling av texttelefoni och blindskriftsförsändelser
är också beroende av antalet personer
som har behov av åtgärderna. Eftersom
tjänsterna upphandlas är utbetalningstillfällena
ojämna.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Ett flertal tjänster har upphandlats och drivs en-ligt
avtal, bl.a. nummerupplysning för synskada-de,
befordran av blindskriftsförsändelser mellan
synskadade och från institutioner, utsträckt lant-brevbärarservice
för äldre och handikappade samt
drift av en databas med samhällsinformation för
personer med funktionshinder.
För närvarande pågår försöksverksamhet med
teckentolkning via bildtelefoni. Tjänsten är
mycket efterfrågad och kommer efter upphand-ling
att permanentas. Regeringens bedömning är
att den ingående reservationen och anslagsspa-randet
kommer att behövas för att finansiera
blindskriftsförsändelser samt utsträckt lantbrev-bärarservice.
Vidare behöver den fortsatta för-söksverksamheten
med bildtelefoni finansieras.
En del av anslagssparandet beror på att utbetal-ningar
kommer att ske under år 1998.
Slutsatser
Regeringen anser det vara av största vikt att de
tjänster som PTS upphandlar för funktionshind-rade
personer säkras. Uppkommet anslagsspa-rande
och utgående reservation bör användas till
finansiering av blindskriftsförsändelser, utsträckt
lantbrevbärarservice samt fortsatt försöksverk-samhet
med bildtelefoni.
C3 Ersättning till Posten AB för rikstäckande betalnings- och
kassaservice
Utgift
Tusental kronor
1997 Utfall 200 000
1998 Anslag 200 000
Utgiftsprognos 200 000
1999 Förslag 200 000
2000 Beräknat 200 000
2001 Beräknat 200 000
Anslaget används till att trygga den rikstäckande
betalnings- och kassaservicen. En tolftedel av anslaget
utbetalas månatligen till Posten AB (publ).
En jämförelse mellan budget och utfall visar att
det inte finns något anslagssparande.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Den grundläggande kassaservicen skulle enligt
riksdagens beslut (prop. 1995/96:218, bet.
1996/97:TU6, rskr. 1996/97:34) från och med
den 1 januari 1998 upphandlas av Post- och tele-styrelsen.
Upphandlingen skulle omfatta den
olönsamma delen av kassaservicen, dvs. den del
till vilken alternativ kassaservice saknas och som
inte är kommersiellt motiverad. Med anledning
av att regeringen under våren 1998 avsåg att pre-sentera
ytterligare förslag till ändringar på
postområdet, har riksdagen genom beslut (prop.
1997/98:1, utg.omr. 22, bet. 1997/98:TU1, rskr.
1997/98:104) upphävt det tidigare beslutet. I
proposition 1997/98:127 Statens ansvar på
postområdet gör regeringen bedömningen att,
mot bakgrund av att marknaden för betaltjänster
genomgått betydande förändringar under senare
år, statens ansvar för området bör ses över. Rege-ringen
har därför, den 12 mars 1998, beslutat att
tillsätta en utredning med uppgift att utreda sta-tens
ansvar för den grundläggande betaltjänsten
och kontantförsörjningen (Fi 1998:04). Ett avtal
mellan staten och Posten AB (publ) gäller till
och med den 31 december 1999 där den tidigare
ordningen med ersättning till Posten AB (publ)
för den rikstäckande kassaservicen bibehållits.
Slutsatser
Regeringen har tillsatt en utredning med uppgift
att se över statens ansvar för den grundläggande
betaltjänsten och kontantförsörjningen. Den nu-varande
ordningen med ersättning till Posten AB
(publ) bör tills vidare bibehållas i väntan på re-sultatet
av utredningen. Ersättningen till Posten
AB (publ) bibehålls på nuvarande nivå.