| From 1 juni 2013 | Månadslön | Timlön |
| | ej 17 år | 17 år | 18 år | ej 17 år | 17 år | 18 år |
| Oavsett anställningstid | 15 817 | 17 294 | 20 250 | 89,22 | 97,85 | 115,12 |
| | | | | | | |
| From 1 juni 2014 | Månadslön | Timlön |
| | ej 17 år | 17 år | 18 år | ej 17 år | 17 år | 18 år |
| Oavsett anställningstid | 16 367 | 17 844 | 20 800 | 91,36 | 100,20 | 117,88 |
| | | | | | | |
| From 1 juni 2015 | Månadslön | Timlön |
| | ej 17 år | 17 år | 18 år | ej 17 år | 17 år | 18 år |
| Oavsett anställningstid | 16 967 | 18 444 | 21 400 | 93,55 | 102,60 | 120,71 |
Mom 3 Löneutbetalning
Lönen utbetalas per månad.
Löneutbetalning regleras lokalt.
|
Postcentralt tilläggsavtal
Månadslön och fasta lönetillägg betalas ut för kalendermånad och utanordnas i sådan tid att utbetalning till arbetstagare beräknas kunna ske tidigast den 25 och senast den sista dagen i intjänandemånaden.
I följande fall får utbetalning ske tidigare:
- den 24 när den 25 infaller på en lördag
- dagen före midsommarafton när denna infaller den 23, 24 eller 25 juni
- tidigast den 21 december
Timlön beräknas för kalendermånad och betalas ut i månaden efter intjänandemånaden.
Semestertillägg betalas ut enligt § 11 mom 4.
Rörliga lönedelar betalas ut senast i månaden efter intjänandemånaden.
Löneavdrag kan göras under senare månad än den till vilken avdragen hänför sig. Har löneavdrag inte kunnat göras är arbetstagare skyldig att inom den tid och i den ordning arbetsgivaren bestämmer betala in ett belopp motsvarande löneavdraget.
|
Mom 4 Lön för del av löneperiod
Om en arbetstagare börjar eller slutar sin anställning eller får löneförändring under löpande kalendermånad utbetalas en daglön för varje kalenderdag som anställningen omfattar. Daglönen beräknas som 3,3 % av månadslönen.
Lokalt avtal kan träffas om annan beräkning.
|
Postcentralt tilläggsavtal
Detta moment tillämpas inte för timavlönade arbetstagare. För dessa tillämpas timlön.
|
§ 6 ARBETSTID
Mom 1 Arbetstidens längd och förläggning
Parterna har avtalat bort arbetstidslagen i sin helhet. Lokalt avtal kan träffas om bestämmelser om arbetstidens längd och förläggning. Från nedanstående regler undantas arbete och arbetstagare som anges i § 2 arbetstidslagen, bland annat den som med hänsyn till arbetsuppgifter och anställningsvillkor har företagsledande eller därmed jämförbar ställning samt den som utför arbete under sådana förhållanden att det inte kan anses vara arbetsgivarens uppgift att vaka över hur arbetet är ordnat.
Följande nio stycken i detta moment samt mom 7 omfattar även mobila arbetstagare som omfattas av Vägarbetstidslagen och EGs kör- och vilotidsbestämmelser.
Den ordinarie arbetstiden får inte överstiga 40 timmar per helgfri vecka i genomsnitt under en begränsningsperiod om tre månader eller den längre period som motiveras av arbetsförhållandena. Med helgdag jämställs påsk-, pingst-, midsommar, jul- och nyårsafton.
Det år som Nationaldagen den 6 juni infaller på en lördag eller söndag ska medarbetare istället erhålla annan ledig dag utan löneavdrag i det fall inte annat avtalas lokalt.
För arbetstagare i intermittent treskiftsarbete får den ordinarie arbetstiden inte överstiga 38 timmar i genomsnitt per helgfri vecka och begränsningsperiod.
För underjordsarbete och kontinuerligt treskiftsarbete får den ordinarie arbetstiden inte överstiga 36 timmar i genomsnitt per helgfri vecka och begränsningsperiod.
För arbetstagare med skiftarbete, regelbundet nattarbete eller oregelbunden förläggning av arbetstiden, får den ordinarie arbetstiden i genomsnitt per helgfri vecka inte överstiga nedanstående timmar.
38 timmar om den egentliga arbetstiden i genomsnitt per vecka infaller minst en gång på tid mellan klockan 23.00 och 05.00 samt med minst två timmar mellan klockan 23.00 och 05.00.
38 timmar om den egentliga arbetstiden slutar klockan 21.00 eller senare mer än två gånger i genomsnitt per vecka och om listan därutöver innehåller i genomsnitt mer än två arbetsdagar som slutar före klockan 21.00.
36 timmar om den egentliga arbetstiden i genomsnitt per vecka infaller minst 1,4 gånger på tid mellan klockan 23.00 och 05.00 samt med minst två timmar mellan klockan 23.00 och 05.00 samt till någon del på lördag eller söndag.
Meddelande om ändring i den ordinarie arbetstidens och jourtidens förläggning lämnas till arbetstagaren senast fjorton dagar i förväg eller senare om verksamhetens art eller händelser som inte kunnat förutses ger anledning till det.
Den sammanlagda arbetstiden under varje period om sju dagar får högst uppgå till 48 timmar i genomsnitt under en beräkningsperiod om 6 månader i det fall de lokala parterna ej enas om annat. Vid beräkning av den sammanlagda arbetstiden ska semester och sjukfrånvaro, under tid då arbetstagaren annars skulle ha arbetat likställas med fullgjord arbetstid.
I den sammanlagda arbetstiden om 48 timmar ingår ordinarie arbetstid, mertid, allmän övertid, ytterligare övertid, jourtid och nödfallsövertid.
För arbetstagare, som fullgjort nödfallsövertid, får den sammanlagda arbetstiden under varje period om 7 dagar uppgå till högst 48 timmar i genomsnitt under en beräkningsperiod om 12 månader.
Lokalt avtal kan träffas om annat.
|
POSTCENTRALT TILLÄGGSAVTAL 6 A, 6 B OCH 6 C §§
6 a § omfattar medarbetare som inte omfattas av 6 b § eller 6 c §. Typiskt sett ska därför chefer, specialister och annan administrativ personal omfattas av 6 a §.
6 b § omfattar medarbetare, vars arbetstid är planerad enligt schema eller motsvarande och stäms av mot en avstämningsperiod.
6 c § omfattar medarbetare vars arbetstid regleras av Vägarbetstidslagen samt EG förordning nr 561/2006, så kallade mobila arbetstagare.
|
|
POSTCENTRALT TILLÄGGSAVTAL 6 A §
Omfattning
I tillägg till bestämmelserna om arbetstid i kollektivavtalet om Allmänna anställningsvillkor Almega bransch Kommunikation (Branschavtalet) regleras arbetstiden även i postcentrala tilläggsavtal till Branschavtalet.
6 a § omfattar medarbetare som inte omfattas av 6 b § eller 6 c §. Typiskt sett ska därför chefer, specialister och annan administrativ personal omfattas av 6 a §.
Postcentralt tilläggsavtal om arbetstiden för medarbetarna anges i 6 a § nedan.
Dessa postcentrala bestämmelser gäller inte för timavlönade annat än när det särskilt anges.
Postlokalt avtal får träffas om avvikelser.
|
|
POSTCENTRALT TILLÄGGSAVTAL 6 B §
6 b § omfattar medarbetare, vars arbetstid är planerad enligt schema eller motsvarande och stäms av mot en avstämningsperiod.
Bestämmelserna i 6 b § gäller inte för timavlönade medarbetare annat än om det särskilt anges.
Postlokalt avtal får träffas om avvikelser.
Definitioner
Med helg avses helgdag som infaller måndag till och med söndag samt påskafton, pingstafton, midsommarafton, julafton och nyårsafton.
Med egentlig arbetstid avses tid då arbetstagaren utför arbete för arbetsgivarens räkning samt tid för uppehåll i arbetet som understiger 30 minuter.
Med deltidstjänstgöring avses tjänstgöring som fullgörs av:
deltidsanställd arbetstagare, heltidsanställd arbetstagare som beviljats partiell ledighet under minst fyra kalenderveckor i följd, delpensionsledig arbetstagare.
Arbetstidens förläggning
Arbetsplatsen skall kännetecknas av flexibilitet och lokalt inflytande. Arbetstidens förläggning ska därför fastläggas på den egna arbetsplatsen. Härigenom kan man uppnå en arbetstidsförläggning som på bästa sätt tillgodoser både kundernas och verksamhetens behov samt de medarbetarnas önskemål. Inriktningen är att de anställda inom arbetslaget/-gruppen tar gemensamt ansvar för såväl tillräcklig bemanning som individuella önskemål om arbetstidens förläggning.
Arbetstidens förläggning ska framgå av schema eller på annat sätt.
Ordinarie förläggning ska fastläggas minst två veckor i förväg.
Schemat ska planeras för så lång period som möjligt, dock för minst fyra veckor.
Arbetstiden ska stämmas av mot en avstämningsperiod. En avstämningsperiod får längst vara ett kalenderkvartal. En avstämningsperiod kan delas in i flera schemaperioder.
Om den fullgjorda arbetstiden under en sådan avstämningsperiod överstiger ordinarie arbetstid utges kvalificerad övertidskompensation. För deltidstjänstgörande utges mertidskompensation för tjänstgöring upp till den ordinarie arbetstiden för motsvarande heltidstjänstgörande.
Vid utläggning av semester skall arbetstidsmåttet för en semesterdag motsvara arbetstidsmåttet för en normalarbetsdag.
Schemaändringstillägg
Medarbetaren har rätt till ett schemaändringstillägg om 156,98 kronor (2013-06-01), 160,75 (2014-06-01), 164,60 (2015-06-01) när ändring i den planerade arbetstiden meddelas senare än två veckor i förväg. En ändring kan innehålla flera justeringar av tiden.
Medarbetaren har dock inte rätt till schemaändringstillägg om
1. ändringen beror på händelser som inte kunnat förutses eller
2. ändringen sker på initiativ av medarbetaren.
Arbetstidens längd
Den ordinarie arbetstiden får inte överstiga 40 timmar i genomsnitt per helgfri vecka under avstämningsperioden.
För arbetstagare med skiftarbete, regelbundet nattarbete eller oregelbunden förläggning av arbetstiden, får den ordinarie arbetstiden i genomsnitt per helgfri vecka inte överstiga nedanstående timmar.
38 timmar
om den egentliga arbetstiden i genomsnitt per vecka infaller
minst en gång på tid mellan klockan 23.00 och 05.00 samt
med minst två timmar mellan klockan 23.00 och 05.00.
38 timmar
Om den egentliga arbetstiden slutar klockan 21.00 eller senare mer än två gånger i genomsnitt per vecka och om listan därutöver innehåller i genomsnitt mer än två arbetsdagar som slutar före klockan 21.00.
36 timmar
Om den egentliga arbetstiden i genomsnitt per vecka infaller
minst 1,4 gånger på tid mellan klockan 23.00 och 05.00 samt
med minst två timmar mellan klockan 23.00 och 05.00 samt
till någon del på lördag eller söndag.
Vid vikariat på heltidstjänst med 36 eller 38 timmars veckoarbetstid enligt förläggningsreglerna ovan får timavlönad arbetstagare utöver fullgjord arbetstid enligt schemat tillgodoräkna sig 30 resp 10 minuter för varje dag som tjänstgöringen fullgjorts enligt schemat.
Ordinarie arbetstid får inte överstiga 50 timmar under en enskild arbetsvecka.
Minskning av arbetstiden vid helg
Vid helg minskas vid arbetsbefrielse den ordinarie arbetstiden med det antal timmar som skulle ha fullgjorts om helgen varit vardag.
Timavlönade
För timavlönade gäller följande bestämmelse.
Vid tjänstgöring eller befrielse från tjänstgöring på påskafton, pingstafton, midsommarafton, julafton eller nyårsafton gäller följande för timavlönad arbetstagare som varit anställd under de senaste två månaderna och därvid tjänstgjort minst 20 dagar.
a) Vid befrielse från tjänstgöring erhåller arbetstagaren timlön för den arbetstid som skulle ha fullgjorts.
b) Vid tjänstgöring erhåller arbetstagaren övertidsersättning.
Minskning av arbetstid vid ledighet m m
När arbetstagare har ledighet med eller utan lön eller deltar i utbildning, minskas arbetstiden med den tid som enligt schemat är förlagd till frånvarotiden.
Vid utbildning som pågår under högst fjorton dagar likställs kursschemat med tillfälligt arbetstidsschema.
Postlokalt avtal får träffas om avvikelse från vad som sagts ovan när det gäller veckoslutskurs/-konferens.
Arbetstagare som deltar i utbildning omfattande mer än 14 dagar har rätt till tjänstgöringsfri lördag och söndag om utbildningen avslutas fredagen innan. Motsvarande gäller för facklig förtroendeman som deltar i kurs enligt förtroendemannaavtalet om kursen pågår måndag till och med fredag.
Med utbildning avses här kurs eller konferens i arbetsgivarens regi.
|
|
POSTCENTRALT TILLÄGGSAVTAL 6 C § MOBILA ARBETSTAGARE
6 c § omfattar medarbetare vars arbetstid regleras av Vägarbetstidslagen samt EG förordning nr 561/2006, så kallade mobila arbetstagare.
Kommentar: § 6 i Branschavtalet reglerar inte arbetstiden för mobila arbetstagare med undantag för vissa delar i § 6 moment 1, se ovan, samt moment 7. Härutöver regleras de mobila arbetstagarnas arbetstid inklusive raster av vägarbetstidslagen och EGs kör- och vilotidsbestämmelser samt de postcentrala överenskommelserna om inte annat anges.
Bestämmelserna i denna 6 c § gäller inte för timavlönade medarbetare annat än om det särskilt anges.
Postlokalt avtal får träffas om avvikelser.
Definitioner
Med helg avses helgdag som infaller måndag till och med söndag samt påskafton, pingstafton, midsommarafton, julafton och nyårsafton.
Med egentlig arbetstid avses tid då arbetstagaren utför arbete för arbetsgivarens räkning samt tid för uppehåll i arbetet som understiger 30 minuter.
Med deltidstjänstgöring avses tjänstgöring som fullgörs av:
deltidsanställd arbetstagare, heltidsanställd arbetstagare som beviljats partiell ledighet under minst fyra kalenderveckor i följd, delpensionsledig arbetstagare.
Arbetstidens förläggning
Arbetsplatsen ska kännetecknas av flexibilitet och lokalt inflytande. Arbetstidens förläggning ska därför fastläggas på den egna arbetsplatsen. Härigenom kan man uppnå en arbetstidsförläggning som på bästa sätt tillgodoser både kundernas och verksamhetens behov samt de medarbetarnas önskemål. Inriktningen är att de anställda inom arbetslaget/-gruppen tar gemensamt ansvar för såväl tillräcklig bemanning som individuella önskemål om arbetstidens förläggning.
Arbetstidens förläggning ska framgå av schema eller på annat sätt.
Ordinarie förläggning ska fastläggas minst två veckor i förväg..
Schemat ska planeras för så lång period som möjligt, dock för minst fyra veckor.
Arbetstiden ska stämmas av mot en avstämningsperiod. En avstämningsperiod får längst vara ett kalenderkvartal. En avstämningsperiod kan delas in i flera schemaperioder.
Om den fullgjorda arbetstiden under en sådan avstämningsperiod överstiger ordinarie arbetstid utges kvalificerad övertidskompensation. För deltidstjänstgörande utges mertidskompensation för tjänstgöring upp till den ordinarie arbetstiden för motsvarande heltidstjänstgörande.
Vid utläggning av semester skall arbetstidsmåttet för en semesterdag motsvara arbetstidsmåttet för en normalarbetsdag
Schemaändringstillägg
Medarbetaren har rätt till ett schemaändringstillägg om 156,98 kronor (2013-06-01), 160,75 (2014-06-01), 164,60 (2015-06-01) när ändring i den planerade arbetstiden meddelas senare än två veckor i förväg. En ändring kan innehålla flera justeringar av tiden.
Medarbetaren har dock inte rätt till schemaändringstillägg om
1. ändringen beror på händelser som inte kunnat förutses eller
2. ändringen sker på initiativ av medarbetaren.
Arbetstidens längd
Den ordinarie arbetstiden får inte överstiga 40 timmar i genomsnitt per helgfri vecka under avstämningsperioden.
För arbetstagare med skiftarbete, regelbundet nattarbete eller oregelbunden förläggning av arbetstiden, får den ordinarie arbetstiden i genomsnitt per helgfri vecka inte överstiga nedanstående timmar.
38 timmar
om den egentliga arbetstiden i genomsnitt per vecka infaller
minst en gång på tid mellan klockan 23.00 och 05.00 samt
med minst två timmar mellan klockan 23.00 och 05.00.
38 timmar
Om den egentliga arbetstiden slutar klockan 21.00 eller senare mer än två gånger i genomsnitt per vecka och om listan därutöver innehåller i genomsnitt mer än två arbetsdagar som slutar före klockan 21.00.
36 timmar
Om den egentliga arbetstiden i genomsnitt per vecka infaller
minst 1,4 gånger på tid mellan klockan 23.00 och 05.00 samt
med minst två timmar mellan klockan 23.00 och 05.00 samt
till någon del på lördag eller söndag.
Vid vikariat på heltidstjänst med 36 eller 38 timmars veckoarbetstid enligt förläggningsreglerna ovan får timavlönad arbetstagare utöver fullgjord arbetstid enligt schemat tillgodoräkna sig 30 resp 10 minuter för varje dag som tjänstgöringen fullgjorts enligt schemat.
Ordinarie arbetstid får inte överstiga 50 timmar under en enskild arbetsvecka.
Minskning av arbetstiden vid helg
Vid helg minskas vid arbetsbefrielse den ordinarie arbetstiden med det antal timmar som skulle ha fullgjorts om helgen varit vardag.
Timavlönade
För timavlönade gäller följande bestämmelse.
Vid tjänstgöring eller befrielse från tjänstgöring på påskafton, pingstafton, midsommarafton, julafton eller nyårsafton gäller följande för timavlönad arbetstagare som varit anställd under de senaste två månaderna och därvid tjänstgjort minst 20 dagar.
a) Vid befrielse från tjänstgöring erhåller arbetstagaren timlön för den arbetstid som skulle ha fullgjorts.
b) Vid tjänstgöring erhåller arbetstagaren övertidsersättning.
Minskning av arbetstid vid ledighet m m
När arbetstagare har ledighet med eller utan lön eller deltar i utbildning, minskas arbetstiden med den tid som enligt schemat är förlagd till frånvarotiden.
Vid utbildning som pågår under högst fjorton dagar likställs kursschemat med tillfälligt arbetstidsschema.
Postlokalt avtal får träffas om avvikelse från vad som sagts ovan när det gäller veckoslutskurs/-konferens.
Arbetstagare som deltar i utbildning omfattande mer än 14 dagar har rätt till tjänstgöringsfri lördag och söndag om utbildningen avslutas fredagen innan. Motsvarande gäller för facklig förtroendeman som deltar i kurs enligt förtroendemannaavtalet om kursen pågår måndag till och med fredag.
Med utbildning avses här kurs eller konferens i arbetsgivarens regi.
Rast och måltidsuppehåll
Rast ska omfatta minst 30 minuter. Tid för rast räknas inte som arbetstid. Måltidsuppehåll får omfatta högst 20 min och minst 15 minuter och räknas som arbetstid.
Fridagar och veckovila
104 lediga dagar per kalenderår skall planeras och förläggas med i genomsnitt två dagar per kalendervecka. En veckovila om minst 36 timmars sammanhängande ledighet under varje period om sju dagar skall innefattas i planeringen. Utläggning av lediga dagar skall fördelas så jämnt som möjligt över året. Det bör eftersträvas att utläggningen av lediga dagar sker så att medarbetaren får två lediga per vecka och helst förlagda till lördag/söndag.
Med ledig dag avses kalenderdygn.
Om antalet erhållna dagar understiger 104 per kalenderår skall resterande dagar bokföras som åtta kompensationstimmar per resterande dag. För deltidstjänstgörande minskas tiden åtta timmar i förhållande till anställningens omfattning.
Arbetsperiod och arbetspass
Arbetsperiod får omfatta högst 14 timmar. Postlokalt avtal får träffas om förlängning av arbetsperiod till högst 15 timmar. När den egentliga tiden arbetstiden under ett arbetspass är kortare än två timmar får arbetstagaren tillgodoräkna två timmar som arbetstid.
Se nedan angående arbetsperiod vid nattarbete.
Arbetstid vid nattarbete
Parterna är överens om att ersätta 15 § lagen (2005:395) om arbetstid för visst vägtransportarbete (vägarbetstidslagen) med nedan angivna bestämmelse om arbetstid vid nattarbete.
Om det ingår nattarbete i en 24-timmarperiod som påbörjas efter sådan avslutad vila som avses i artikel 8 eller 9 i Europaparlamentet och rådets förordning (EEG) nr 561/2006 (i det följande Kör- och vilotidsförordningen), artikel 8 i AETR eller 13 eller 14 § arbetstidslagen (1982:673), får arbetstiden under den perioden inte överstiga 10 timmar. Tre gånger per kalendervecka får dock arbetstiden vara längre än 10 timmar under förutsättning att arbetsperioden då inte är längre än 15 timmar (för en chaufför sträcker sig en arbetsperiod i normalfallet från det att han kommer till sitt tjänstgöringsställe till det att han, efter avslutad körning, kommer tillbaka till tjänstgöringsstället och därefter får dygns- eller veckovila).
Undantag från begränsningen av arbetstiden vid nattarbete i första stycket får göras tillfälligtvis, om det föranleds av något särskilt förhållande som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren.
Då arbetstiden enligt ovan får vara längre än 10 timmar vid nattarbete får arbetsperioden i de fallen vara 15 timmar.
Tjänstgöringsfritt uppehåll för mobila arbetstagare under natt
När mobila arbetstagare som omfattas av vägarbetstidslagen och EUs kör- och vilotidsregler tjänstgör under natten har parterna kommit överens om att ersättning skall utgå vid så kallade tjänstgöringsfria uppehåll som är förlagda någon gång mellan kl. 22.00 och 06.00 på det sätt som nedan anges.
Med tjänstgöringsfritt uppehåll menas här tid
a) under vilken arbetstagaren fritt disponerar sin tid,
b) som inte utgör rast enligt arbetstidsschema,
c) är förlagd utanför det egna arbetsstället och som
d) är förlagd till tid mellan 22.00 och 06.00.
När samtliga villkor enligt ovan är uppfyllda utgår kompensation med 20 kronor för varje påbörjad period om 15 minuter. Tjänstgöringsfritt uppehåll är inte arbetstid.
Under arbetsperiod som till någon del är förlagd mellan kl. 22.00 och 06.00 får rasten när arbetstiden är mindre än 9 timmar vara maximalt 45 minuter. Tid därutöver är tjänstgöringsfritt uppehåll. Under arbetsperiod som till någon del är förlagd mellan kl. 22.00 och 06.00 får rasten när arbetstiden är 9 timmar eller längre sammanlagt vara maximalt 90 minuter. Tid därutöver är tjänstgöringsfritt uppehåll.
Betalning under tjänstgöringsfritt uppehåll utgår endast när det tjänstgöringsfria uppehållet är förlagt mellan 22.00 och 06.00.
Parterna är överens om att begränsningen av möjligheterna att lägga ut rast ovan bara gäller på så kallade nattpass dvs. när arbetstagaren huvudsakligen arbetar natt. Med andra ord innebär detta exempelvis att arbetsgivaren, under en arbetsperiod som är mindre än 9 timmar, som slutar kl 23.00 har rätt att lägga ut raster som sammanlagt överstiger 45 minuter. Omvänt har en arbetsgivare exempelvis även rätt att lägga ut raster som sammanlagt överstiger 90 minuter om arbetsperioden börjar 05.00 på morgonen och arbetstiden är 9 timmar eller längre.
Tjänstgöringsfritt uppehåll
Postlokalt avtal träffas om tillgodoräkning av arbetstid vid tjänstgöringsfritt uppehåll vid tjänstgöring utanför det egna arbetstället när det gäller chaufförer.
|
Mom 2 Dygnsvila
Medarbetaren ska beredas minst 11 timmars sammanhängande ledighet under varje period om 24 timmar (dygnsvila).
Avvikelser
Avvikelse får göras tillfälligtvis, om det föranleds av något särskilt förhållande som inte kunnat förutses av arbetsgivaren. Avvikelse får därutöver göras i samband med beredskap eller jour eller om allmänhetens behov så kräver eller om det föreligger andra särskilda omständigheter.
För medarbetare som ej erhållit 11 timmars sammanhängande dygnsvila gäller att om övertidsarbete utförts under mer än sammanlagt 3 timmar mellan 00-05 ska arbetstagaren beredas 6 timmars sammanhängande vila om påföljande arbetsdag inte är arbetsfri. Infaller viloperioden under ordinarie arbetstid, görs inget löneavdrag.
I de fall ovanstående ej är tillämpligt ska de lokala parterna träffa överenskommelse om på vilket sätt kompensation sker.
I de fall kompensationsledighet förläggs till ordinarie arbetstid ska löneavdrag inte göras.
Anmärkning
Parterna noterar att 24-timmarsperioden kan omfatta vilken period som helst under kalenderdygnet. Perioden ska efter fastställande läggas ut efter ett fast system och tillämpas konsekvent. Byte av period kan ske vid omläggning av scheman mm.
Lokalt avtal kan träffas om annat.
|
POSTCENTRALT TILLÄGGSAVTAL 6 A §
Dygnsvila
Parterna har ersatt bestämmelsen om dygnsvila i 6 § moment 2 i branschavtalet med nedan angivna bestämmelse. Nedan angivna bestämmelse omfattar dock inte mobila arbetstagare som omfattas av vägarbetstidslagen och EUs kör- och vilotidsregler.
Dygnsvila
Som huvudregel ska varje arbetstagare ges minst elva timmars sammanhängande ledighet under varje period om tjugofyra timmar (dygnsvila). En period av vila om elva timmar är viktig för att arbetstagarna ska kunna återhämta sig mellan varje arbetspass. Verksamheten har dock ett stort behov av att i vissa situationer kunna göra avvikelser från bestämmelsen om elva timmars dygnsvila. Avvikelse får därför göras i de situationer som anges nedan. Dygnsvilan får dock inte i något fall vara kortare än 8 timmar.
Innan avvikelse från dygnsvilan sker enligt punkterna 2, 3 och 4 ska samverkan enligt Medinflytandeavtalet ske.
1. Förhållanden som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren
Vid förhållanden som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren får avvikelse från huvudregeln om dygnsvilas göras tillfälligtvis, om det föranleds av något särskilt förhållande som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren. Detta tar sikte på undantagsfall som olycksfall, maskinhaveri, extrema väderförhållanden och liknande händelser som inte ingår som en del i den planerade arbetstidsförläggningen.
Arbetstagaren ska anses ha fått kompensation för inskränkningen av dygnsvila om han, inom en period av de tre 24-timmarsperioderna som följer den 24-timmarsperiod då inskränkningen av dygnsvilan skedde, i samband med ordinarie dygnsvila om 11 timmar eller veckovila om 36 timmar, i ett sammanhang, har ytterligare vila som motsvarar den tid med vilken dygnsvilan inskränktes. Om detta inte är möjligt utan denna ytterligare vila måste förläggas till ordinarie arbetstid görs inget löneavdrag
2. Arbetsplatsträffar
Om det inte är möjligt att förlägga arbetsplatsträffar och samtidigt ta hänsyn till kravet på dygnsvila får avvikelse från huvudregeln om dygnsvila göras. Målsättningen ska dock alltid vara att så långt som möjligt förlägga arbetsplatsträffarna till tid då deltagarna normalt tjänstgör och möjligheten till avvikelse ska bara tillämpas när någon annan rimlig lösning inte går att uppnå.
Kompensation ska ske på samma sätt som i punkten 1.
3. Utbildning
När en anställd ska deltaga i utbildning och det på grund av utbildningen inte är möjligt att iaktta dygnsvilan får avvikelse från dygnsvilan göras för den anställde som ska deltaga i utbildningen.
Kompensation ska ske på samma sätt som i punkten 1.
4. Deltagande i förbättringsåtgärder
Vid deltagande i förbättringsåtgärder som utvecklingsprojekt där anställda som arbetar under olika tider på dygnet skall träffas och där detta arbete är förlagt till andra tider på dygnet än när den anställde normalt tjänstgör. Kompensation skall ske på samma sätt som i punkten 1.
5. Egenplaneringssystem för arbetstidsförläggning
Då egenplaneringssystem för arbetstidsförläggning tillämpas dvs. system för arbetstidsförläggning där de anställda har möjlighet att systematiskt påverka förläggningen av sin arbetstid får avvikelser från dygnsvilan ske för de anställda på vilket detta system tillämpas. Avvikelser från dygnsvilan får dock ske högst två gånger per kalendervecka och dygnsvilan får enligt huvudregeln inte i något fall vara kortare än 8 timmar.
Kompensation sker genom att arbetstagaren har inflytande över förläggningen av sin egen arbetstid vilket gör att denne också har möjlighet påverka att förläggningen av sin vila.
6. Vid övertidsarbete eller mertidsarbete
Om arbetstagaren utför övertids- eller mertidsarbete oavsett skäl, utan att det är fråga om oförutsedda händelser i enlighet med punkten 1, får avvikelse från dygnsvilan göras.
Kompensation och annat lämpligt skydd för inskränkningen av dygnsvila hanteras på följande sätt.
Arbetsgivaren prövar om arbetstagaren i första hand kan få förskjuten dygnsvila eller i andra hand förlängd dygnsvila.
Med förskjuten dygnsvila avses att viloperioden fortsätter in i nästföljande 24-timmarsperiod det antal timmar som krävs för att en sammanhängande vila om 11 timmar erhålls.
Om den anställde på detta sätt får en sammanhängande viloperiod om 11-timmar ska han anses ha fått tillräcklig vila.
Med förlängd dygnsvila avses att om dygnsvilan, under en 24-timmarsperiod, varit kortare än 11 timmar ska senare dygnsvila om 11 timmar eller veckovila om 36 timmar förlängas med skillnaden mellan 11 timmar och det antal timmar den faktiskt var. Denna förlängning skall ske inom de tre 24-timmarsperioderna som följer den 24-timmarsperiod då inskränkningen av dygnsvilan skedde. Infaller den förlängda dygnsvilan eller veckovilan under ordinarie arbetstid görs inget löneavdrag.
Postlokalt avtal får - efter godkännande från postcentralarbetsgivarpart respektive arbetstagarpart - träffas om avvikelse från de bestämmelser som angivits ovan.
|
|
POSTCENTRALT TILLÄGGSAVTAL 6 B §
Arbetsperiodens längd
Arbetsperiod får omfatta högst 14 tim. Postlokalt avtal får träffas om förlängning av arbetsperiod till högst 16 tim. När den egentliga arbetstiden under ett arbetspass är kortare än två timmar får arbetstagaren tillgodoräkna sig två timmar som arbetstid.
Dygnsvila
Parterna har ersatt bestämmelsen om dygnsvila i 6 § moment 2 i branschavtalet med nedan angivna bestämmelse.
Dygnsvila
Som huvudregel ska varje arbetstagare ges minst elva timmars sammanhängande ledighet under varje period om tjugofyra timmar (dygnsvila). En period av vila om elva timmar är viktig för att arbetstagarna ska kunna återhämta sig mellan varje arbetspass. Verksamheten har dock ett stort behov av att i vissa situationer kunna göra avvikelser från bestämmelsen om elva timmars dygnsvila. Avvikelse får därför göras i de situationer som anges nedan. Dygnsvilan får dock inte i något fall vara kortare än 8 timmar.
Innan avvikelse från dygnsvilan sker enligt punkterna 2, 3 och 4 ska samverkan enligt Medinflytandeavtalet ske.
1. Förhållanden som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren
Vid förhållanden som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren får avvikelse från huvudregeln om dygnsvilas göras tillfälligtvis, om det föranleds av något särskilt förhållande som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren. Detta tar sikte på undantagsfall som olycksfall, maskinhaveri, extrema väderförhållanden och liknande händelser som inte ingår som en del i den planerade arbetstidsförläggningen.
Arbetstagaren ska anses ha fått kompensation för inskränkningen av dygnsvila om han, inom en period av de tre 24-timmarsperioderna som följer den 24-timmarsperiod då inskränkningen av dygnsvilan skedde, i samband med ordinarie dygnsvila om 11 timmar eller veckovila om 36 timmar, i ett sammanhang, har ytterligare vila som motsvarar den tid med vilken dygnsvilan inskränktes. Om detta inte är möjligt utan denna ytterligare vila måste förläggas till ordinarie arbetstid görs inget löneavdrag
2. Arbetsplatsträffar
Om det inte är möjligt att förlägga arbetsplatsträffar och samtidigt ta hänsyn till kravet på dygnsvila får avvikelse från huvudregeln om dygnsvila göras. Målsättningen ska dock alltid vara att så långt som möjligt förlägga arbetsplatsträffarna till tid då deltagarna normalt tjänstgör och möjligheten till avvikelse ska bara tillämpas när någon annan rimlig lösning inte går att uppnå.
Kompensation ska ske på samma sätt som i punkten 1.
3. Utbildning
När en anställd ska deltaga i utbildning och det på grund av utbildningen inte är möjligt att iaktta dygnsvilan får avvikelse från dygnsvilan göras för den anställde som ska deltaga i utbildningen.
Kompensation ska ske på samma sätt som i punkten 1.
4. Deltagande i förbättringsåtgärder
Vid deltagande i förbättringsåtgärder som utvecklingsprojekt där anställda som arbetar under olika tider på dygnet skall träffas och där detta arbete är förlagt till andra tider på dygnet än när den anställde normalt tjänstgör. Kompensation skall ske på samma sätt som i punkten 1.
5. Egenplaneringssystem för arbetstidsförläggning
Då egenplaneringssystem för arbetstidsförläggning tillämpas dvs. system för arbetstidsförläggning där de anställda har möjlighet att systematiskt påverka förläggningen av sin arbetstid får avvikelser från dygnsvilan ske för de anställda på vilket detta system tillämpas. Avvikelser från dygnsvilan får dock ske högst två gånger per kalendervecka och dygnsvilan får enligt huvudregeln inte i något fall vara kortare än 8 timmar.
Kompensation sker genom att arbetstagaren har inflytande över förläggningen av sin egen arbetstid vilket gör att denne också har möjlighet påverka att förläggningen av sin vila.
6. Vid övertidsarbete eller mertidsarbete
Om arbetstagaren utför övertids- eller mertidsarbete oavsett skäl, utan att det är fråga om oförutsedda händelser i enlighet med punkten 1, får avvikelse från dygnsvilan göras.
Kompensation och annat lämpligt skydd för inskränkningen av dygnsvila hanteras på följande sätt.
Arbetsgivaren prövar om arbetstagaren i första hand kan få förskjuten dygnsvila eller i andra hand förlängd dygnsvila.
Med förskjuten dygnsvila avses att viloperioden fortsätter in i nästföljande 24-timmarsperiod det antal timmar som krävs för att en sammanhängande vila om 11 timmar erhålls. Om den anställde på detta sätt får en sammanhängande viloperiod om 11-timmar ska han anses ha fått tillräcklig vila.
Med förlängd dygnsvila avses att om dygnsvilan, under en 24-timmarsperiod, varit kortare än 11 timmar ska senare dygnsvila om 11 timmar eller veckovila om 36 timmar förlängas med skillnaden mellan 11 timmar och det antal timmar den faktiskt var. Denna förlängning skall ske inom de tre 24-timmarsperioderna som följer den 24-timmarsperiod då inskränkningen av dygnsvilan skedde. Infaller den förlängda dygnsvilan eller veckovilan under ordinarie arbetstid görs inget löneavdrag.
Postlokalt avtal får - efter godkännande från postcentral arbetsgivarpart respektive arbetstagarpart - träffas om avvikelse från de bestämmelser som angivits ovan.
|
Mom 3 Veckovila
Arbetstagaren ska ha minst 36 timmar sammanhängande ledighet under varje period om 7 dagar (veckovila). Medarbetaren ska anses ha veckovila under frånvaro för semester, tjänstledighet och kompensationsledighet för övertid samt under helgdagar och fridagar.
Avvikelse får göras genom lokal överenskommelse, vilken ska reglera när och hur avvikelse får göras samt på vilket sätt kompensation sker.
Avvikelse får göras tillfälligtvis, under förutsättning att medarbetaren ges 24 timmars sammanhängande ledighet i samband med nästkommande veckovila. I det fall denna kompenserande vila förläggs på tid som normalt utgör ordinarie arbetstid görs ej löneavdrag.
Till veckovilan räknas inte beredskap.
Anmärkning
7-dagarsperioden ska läggas ut enligt ett fast system. Byte av period kan ske vid omläggning av scheman mm.
Lokalt avtal kan träffas om annat.
|
POSTCENTRALT TILLÄGGSAVTAL 6 B §
104 lediga dagar per kalenderår skall planeras och förläggas med i genomsnitt två dagar per kalendervecka. En veckovila om minst 36 timmars sammanhängande ledighet under varje period om sju dagar skall innefattas i planeringen. Utläggning av lediga dagar skall fördelas så jämnt som möjligt över året. Det bör eftersträvas att utläggningen av lediga dagar sker så att medarbetaren får två lediga per vecka och helst förlagda till lördag/söndag.
Med ledig dag avses kalenderdygn.
Om antalet erhållna dagar understiger 104 per kalenderår skall resterande dagar bokföras som åtta kompensationstimmar per resterande dag. För deltidstjänstgörande minskas tiden åtta timmar i förhållande till anställningens omfattning.
|
Mom 4 Raster och pauser
Med raster förstås sådana avbrott i den dagliga arbetstiden under vilka arbetstagarna inte är skyldiga att stanna kvar på arbetsstället och rast ska i normalfallet vara minst 30 minuter.
Arbetsgivaren ska på förhand ange rasternas längd och förläggning så noga som omständigheterna medger.
Rasterna ska förläggas så, att arbetstagarna inte utför arbete mer än fem timmar i följd. Rasternas antal, längd och förläggning ska vara tillfredsställande med hänsyn till arbetsförhållandena.
Raster får bytas ut mot måltidsuppehåll vid arbetsplatsen, om det är nödvändigt med hänsyn till arbetsförhållandena eller med hänsyn till sjukdomsfall eller annan händelse som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren. Sådana måltidsuppehåll räknas in i arbetstiden.
Arbetsgivaren ska ordna arbetet så att arbetstagarna kan ta de pauser som behövs utöver rasterna.
Om arbetsförhållandena kräver det, får i stället särskilda arbetspauser läggas ut. Arbetsgivaren ska i så fall på förhand ange arbetspausernas längd och förläggning så noga som omständigheterna medger.
Pauser räknas in i arbetstiden.
Lokalt avtal kan träffas om annat.
|
POSTCENTRALT TILLÄGGSAVTAL 6 B §
Rast och måltidsuppehåll
Rast ska omfatta minst 30 min. Tid för rast räknas inte som arbetstid. Måltidsuppehåll får omfatta högst 20 min och minst 15 minuter och räknas som arbetstid.
En rast får förläggas efter högst sex timmars arbete i följd om medarbetaren under dessa sex timmar har haft ett måltidsuppehåll.
När den sammanlagda tjänstgöringen under ett kalenderdygn är högst 10 timmar eller när indelning i arbetsperioder tillämpas och den sammanlagda tjänstgöringen under en period är högst 10 timmar gäller följande.
Rast får bytas mot måltidsuppehåll när den sammanlagda tjänstgöringen under ett arbetspass är mer än fem timmar men högst sex timmar.
Rast får bytas mot måltidsuppehåll när den sammanlagda tjänstgöringen under ett arbetspass är mer än sex timmar och tjänstgöringen till mer än hälften är förlagd till kl. 22.00 - 06.00. Detta gäller även då tjänstgöringen under ett kalenderdygn/arbetspass är mer än 10 timmar.
Rastens förläggning ska framgå av schema. Förläggningen kan dock förskjutas på så sätt att rasten inleds före eller efter den planerade inledningen dock högst 30 minuter före respektive 30 minuter efter. Fortfarande gäller dock att rasten ska inledas inom fem timmar eller efter högst sex timmars arbete i följd om medarbetaren under dessa sex timmar har haft ett måltidsuppehåll.
Under en arbetsperiod upp till 9 timmar för den aktuella medarbetaren får endast en rast läggas ut.
|
Mom 5 Nattarbetande
Arbetstiden för nattarbetande får under varje period om tjugofyra timmar inte överstiga åtta timmar i genomsnitt under en beräkningsperiod om högst fyra månader. Vid genomsnittsberäkningen ska räknas av från beräkningsperioden tjugofyra timmar för varje påbörjad period om sju dagar. Semester och sjukfrånvaro under tid då medarbetaren annars skulle ha arbetat ska likställas med fullgjord arbetstid.
Nattarbetande vars arbete innebär särskilda risker eller stor fysisk eller mental ansträngning får dock inte arbeta mer än åtta timmar under varje period om tjugofyra timmar som de utför arbete under natt. Avvikelse får göras tillfälligtvis, om det föranleds av något särskilt förhållande som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren, under förutsättning att medarbetaren ges motsvarande kompensationsledighet.
Med nattarbetande avses den som normalt utför minst tre timmar av sitt arbetspass under natt eller troligen kommer att fullgöra minst en tredjedel av sin årsarbetstid under natt. Med natt avses perioden mellan klockan 22 och klockan 6.
Lokalt avtal kan träffas om annat.
Mom 6 Anteckningar om övertid, mertid och jourtid
Arbetsgivaren ska föra anteckningar om övertid, mertid och jourtid. Medarbetarna har rätt att själva eller genom någon annan ta del av anteckningarna. Samma rätt tillkommer fackliga organisationer som företräder arbetstagare på arbetsstället.
Mom 7 Central överläggning
Central överläggning kan begäras i de fall de lokala parterna har svårt att hitta en lämplig lösning.
§ 7 ÖVERTID
Mom 1 Övertidsarbete
Med övertidsarbete avses arbete som heltidsarbetande arbetstagare har utfört utöver den ordinarie dagliga arbetstid som gäller för arbetstagaren.
Anmärkning. Lokalt avtal kan träffas om avvikelser från eller kompletteringar till bestämmelserna i denna paragraf.
Mom 2 Skyldighet att utföra övertidsarbete
När särskilda skäl föreligger är en arbetstagare skyldig att fullgöra allmän övertid med högst 200 timmar per kalenderår (48 timmar under en fyraveckorsperiod eller 50 timmar under en kalendermånad). Timtalen får överskridas när det behövs för att arbetstagaren ska kunna slutföra ett uppdrag, som inte kan avbrytas utan stora olägenheter för verksamheten.
För arbete på allmän övertid bör i första hand anlitas arbetstagare som frivilligt åtar sig detta.
Partiellt sjukskrivna eller partiellt tjänstlediga med stöd av lag har inte skyldighet att utföra övertidsarbete. Delpensionärers skyldighet är begränsad till högst 25 timmar per kalenderår.
Ytterligare övertid kan tas ut efter lokalt avtal med berörd arbetstagarorganisation. För chefer och kvalificerade handläggare kan överenskommelse träffas direkt med arbetstagaren.
Postcentralt tilläggsavtal
I antalet övertidstimmar räknas inte förlängd arbetstid som fullgjorts
· vid deltagande i utbildning eller
· vid ordinarie tjänstgöring på helg
Partiellt tjänstlediga för vård av barn har inte skyldighet att utföra övertidsarbete.
|
Mom 3 Nödfallsövertid
En arbetstagare är skyldig att fullgöra nödfallsövertid enligt arbetstidslagen.
Mom 4 Arbete som medför rätt till övertidskompensation
Rätt till övertidskompensation föreligger om
- övertidsarbetet har beordrats på förhand eller
- övertidsarbetet har godkänts i efterhand.
Arbetstagare som har 28 eller 30 dagars semester enligt § 11 mom 2 branschavtalet har inte rätt till övertidskompensation.
Om en arbetstagare har frihet beträffande arbetstidens förläggning, kan arbetsgivaren och ar betstagaren komma överens om att han inte ska ha rätt till övertidskompensation utan förekomsten av erforderligt övertidsarbete ska beaktas vid fastställande av lönen. Detsamma gäller för arbetstagare som har rätt att beordra andra arbetstagare till övertidsarbete eller har rätt att självständigt avgöra eget övertidsarbete. Arbetsgivaren skall underrätta berörd lokal arbetstagarorganisation om överenskommelse har träffats enligt detta stycke.
Postcentralt tilläggsavtal
Medarbetare, som har längre semester än som följer av allmänna villkorsavtalet till följd av tidigare statlig anställning, har inte rätt till övertidsgottgörelse om månadslönen inklusive fasta tillägg överstiger gällande prisbasbelopp.
|
Mom 5 Övertidsarbete som inte utförs i direkt anslutning till ordinarie arbetstid
Om en arbetstagare beordras att utföra övertidsarbete på tid som inte är förlagd i direkt anslutning till den ordinarie arbetstiden ges övertidskompensation som om övertidsarbetet hade utförts under minst tre timmar. Detta gäller dock inte om endast rast om högst 30 minuter skiljer övertidsarbetet från den ordinarie arbetstiden.
Om arbetstagaren inställer sig till övertidsarbete ska arbetsgivaren ersätta uppkomna resekostnader. Detta gäller även för arbetstagare som inte har rätt till särskild övertidskompensation.
Mom 6 Olika typer av övertidskompensation
Kompensation för övertidsarbete kan ges antingen i pengar (övertidsersättning) eller i ledig tid (kompensationsledighet). Kompensationsledighet ges om arbetstagaren själv vill det och arbetsgivaren inte av särskilda skäl bestämmer annat. Vid utläggning av ledighet bör arbetstagarens önskemål om tidpunkt beaktas.
Mom 6:1 Återföring av övertid
Om övertid ersatts av kompensationsledighet enligt mom 6 återförs motsvarande antal timmar till övertidsutrymmet enligt mom 2 ovan (allmän övertid).
Exempel.
En medarbetare utför övertidsarbete om 4 timmar en helgfri måndag mellan 16.00 - 20.00. Dessa övertidstimmar räknas av från övertidsutrymmet enligt mom 2.
Överenskommelse träffas med medarbetaren om att övertidsarbetet ska kompenseras med ledig tid (kompensationsledighet) under sex timmar (4 x 1,5 tim = sex timmars kompensationsledighet).
När kompensationsledigheten tagits ut återförs de fyra övertidstimmarna som har kompenserats genom ledigheten till övertidsutrymmet enligt mom 2.
Postcentralt tilläggsavtal
Postlokalt avtal kan träffas om regler för sparande och uttag av kompensationsledighet.
|
Mom 7 Beräkning av övertidsersättning
Övertidsersättning per timme betalas enligt följande.
a) För övertidsarbete klockan 06.00 - 20.00 helgfria måndagar - fredagar.
Fasta kontanta månadslönen (uppräknad till heltidslön)
94
b) För övertidsarbete på annan tid.
Fasta kontanta månadslönen (uppräknad till heltidslön)
72
Övertidsarbete på vardagar som är arbetsfria för den enskilde arbetstagaren samt på midsommarafton, julafton och nyårsafton jämställs med övertidsarbete på "annan tid".
Ersättning utbetalas inte för kortare tid än 15 minuter i följd.
Semestertillägg är inkluderat i beloppet.
Postcentralt tilläggsavtal
Övertid för timavlönande
Från och med den 1 oktober 2010 till och med den 31 maj 2011 bestäms övertidsersättningen för timavlönande enligt bestämmelsen ovan i branschavtalet: Månadslönen för timavlönad arbetstagare är timlönen multiplicerad med 166,7.
Från och med den 1 juni 2011: För timavlönade bestäms övertidsersättning för timavlönande per timme enligt följande.
a) För övertidsarbete klockan 06.00 - 20.00 helgfria måndagar - fredagar ("enkel övertid").
Timlönen x 1,5
b) För övertidsarbete på annan tid ("kvalificerad övertid")
Timlönen x 2
|
Mom 8 Beräkning av kompensationsledighet
Kompensationsledighet per övertidstimme ges enligt följande.
a) För övertidsarbete klockan 06.00 - 20.00 helgfria måndagar - fredagar = 1 1/2 timme.
b) För övertidsarbete på annan tid enligt mom 7 = 2 timmar.
§8 MERTID
Mom 1 Mertidsarbete
Med mertidsarbete avses arbete som deltidsarbetande arbetstagare utför utöver den ordinarie dagliga arbetstid som gäller för arbetstagarens deltid men som ligger inom det ordinarie arbetstidsmåttet för heltidsarbetande. Arbete på mertid anses som ordinarie arbetstid.
Arbete för deltidsarbetande är övertid och ersätts enligt bestämmelserna i § 7 om arbetstagaren
- arbetar utöver ordinarie arbetstidsmåttet för heltidsarbetande under ett kalenderdygn
- arbetar på dag som är arbetsfri för motsvarande heltidsarbetande
- arbetar mer än det tillåtna antalet mertidstimmar
- inkallas till arbete på tid som inte är ordinarie arbetstid för motsvarande heltidsarbetande.
Anm. Lokalt avtal kan träffas om avvikelser från eller kompletteringar till bestämmelserna i denna paragraf
Postcentralt tilläggsavtal
Deltidsanställda
För deltidsanställd markeras på arbetstidsschemat i regel två lediga dagar per vecka i genomsnitt.
Övriga dagar där arbete ej är planerat är arbetsfria dagar (s k streckdagar).
För arbete på ledig dag erhålls övertidskompensation.
För arbete på arbetsfri dag erhålls mertids- eller övertidskompensation enligt 7 § respektive 8 § Branschavtalet.
Timavlönade
För timavlönad medarbetare gäller följande:
Arbetstid utöver den arbetstid som gäller enligt anställningsavtalet är mertid.
Arbetstid utöver 40 timmar per vecka i genomsnitt under en kalendermånad är övertid.
|
Mom 2 Skyldighet att utföra mertidsarbete
När särskilda skäl föreligger är en deltidsarbetande arbetstagare skyldig att fullgöra mertidsarbete.
Allmän mertid och allmän övertid får tas ut med sammanlagt 250 timmar per kalenderår
Den allmänna övertiden får inte överstiga 200 timmar per kalenderår (48 timmar under en fyraveckorsperiod eller 50 timmar under en kalendermånad).
Den allmänna mertiden får inte överstiga 175 timmar per kalenderår.
För arbete på allmän mertid bör i första hand anlitas arbetstagare som frivilligt åtar sig detta.
Partiellt sjukskrivna eller partiellt tjänstlediga med stöd av lag har inte skyldighet att utföra mertidsarbete. Delpensionärers skyldighet är begränsad till högst 25 timmar per kalenderår.
Timtalen far överskridas om det behövs för att kunna slutföra ett uppdrag eller arbete som inte kan avbrytas utan stora olägenheter för verksamheten.
Ytterligare övertid eller ytterligare mertid kan tas ut efter lokalt avtal med berörd arbetstagarorganisation. För chefer och kvalificerade handläggare kan överenskommelse träffas direkt med arbetstagaren.
Postcentralt tilläggsavtal
I antalet övertids- och mertidstimmar räknas inte in förlängd arbetstid som fullgjorts
- vid deltagande i personalutbildning eller
- vid ordinarie tjänstgöring på helg.
Partiellt tjänstlediga för vård av barn har inte skyldighet att utföra mertidsarbete.
Postlokalt avtal får träffas om ytterligare övertid eller mertid.
|
Mom 3 Nödfallsmertid
En arbetstagare är skyldig att fullgöra nödfallsmertid enligt arbetstidslagen.
Mom 4 Arbete som medför rätt till mertidskompensation
Rätt till mertidskompensation föreligger om
- mertidsarbetet har beordrats på förhand eller
- mertidsarbetet har godkänts i efterhand.
Mom 5 Mertidsarbete som inte utförs i direkt anslutning till den deltidsanställdes ordinarie arbetstid
Om en arbetstagare beordras att utföra mertidsarbete på tid som inte är förlagd i direkt anslutning till den ordinarie arbetstiden ges mertidskompensation som om mertidsarbetet hade utförts under minst tre timmar. Detta gäller dock inte om endast rast om högst 30 minuter skiljer mertidsarbetet från den ordinarie arbetstiden.
Mom 6 Olika typer av mertidskompensation
Kompensation för mertidsarbete kan ges antingen i pengar (mertidsersättning) eller i ledig tid (kompensationsledighet). Kompensationsledighet ges om arbetstagaren Själv vill det och arbetsgivaren inte av särskilda skäl bestämmer annat. Vid utläggning av ledighet bör arbetstagarens önskemål om tidpunkt beaktas.
Postcentralt tilIäggsavtal
Postlokalt avtal kan träffas om regler för sparande och uttag av kompensationsledighet.
|
Mom 7 Beräkning av mertidsersättning
Vid mertidsarbete utbetalas följande ersättning per timme.
Fasta kontanta månadslönen (heltid)
140
Ersättning utbetalas inte för kortare tid än 15 minuter i följd.
Semestertillägg är inkluderat i beloppet.
Postcentralt tilläggsavtal
Mertidsersättningen till timavlönad arbetstagare betalas som timlön. |
Mom 8 Beräkning av kompensationsledighet vid mertidsarbete
Kompensationsledighet beräknas timme för timme.
§ 9 RESTIDSERSÄTTNING
Mom 1 Rätt till restidsersättning
Arbetstagaren har rätt till restidsersättning enligt nedan om inte
- arbetsgivaren och arbetstagaren har enats om att arbetstagaren ska vara undantagen från bestämmelsen om restidsersättning (gäller endast arbetstagare som inte har rätt till särskild kompensation för övertidsarbete)
- arbetsgivaren och arbetstagaren har kommit överens om att kompensation för restid ska utges i annan form. Förekomsten av restid kan t ex beaktas vid fastställande av lönen
- arbetstagaren har en befattning som normalt medför tjänsteresor i betydande omfattning, t ex resande försäljare, servicetekniker eller liknande. En sådan arbetstagare har rätt till restidsersättning endast om arbetsgivaren och arbetstagaren har kommit överens om detta.
Lokalt avtal får träffas om avvikelse från bestämmelserna i detta moment.
Mom 2 Restid
Med restid som medför rätt till ersättning avses den tid under en beordrad tjänsteresa inom Sverige som går åt för själva resan till bestämmelseorten och i förekommande fall ofrivillig väntetid under själva resan till tjänstgöringens början respektive till tjänstgöringens slut..
Restid som faller inom klockslagen för arbetstagaren ordinarie dagliga arbetstid räknas som arbetstid. Vid beräkning av restid medtas därför endast tjänsteresor utanför arbetstagarens ordinarie arbetstid.
Ersättning beräknas inte för kortare tid än 15 minuter i följd.
Om arbetsgivaren har bekostat sovplats på tåg eller båt under resan eller under en del av resan, ska tiden kl 00.00-06.00 inte räknas med.
Som restid räknas även normal tidsåtgång då arbetstagaren under en tjänsteresa själv kör bil eller annat fordon, oavsett om detta tillhör arbetsgivaren eller inte.
Resan ska anses påbörjad och avslutad i enlighet med de bestämmelser som gäller för traktamentsberäkning eller motsvarande hos respektive arbetsgivare.
Postcentralt tilläggsavtal
Vid tjänsteresa utom Sverige betalas restidsersättning för resor till den första förrättningsorten och återresan från den sista förrättningsorten. |
Mom 3 Ersättning
Restidsersättning betalas per timme med 61,91 (2013-06-01), 63,40 (2014-06-01), 64,92 (2015-06-01)
För tid från klockan 19.00 dag före tjänstgöringsfritt kalenderdygn till klockan 07.00 på påföljande tjänstgöringsdag är dock tillägget 92,72 (1/6 2013), 94,94 (2014-06-01), 97,22 (2015-06-01).
Semestertillägg är inkluderat i beloppen.
|
Postcentralt tilläggsavtal
Restidsersättningen per timme är från och med den 1 juni 2012 per timme 73,81 (2013-06-01), 75,58 (2014-06-01), 77,39 (2015-06-01).
För tid från klockan 19:00 dag före tjänstgöringsfritt kalenderdygn till kl 07:00 påföljande tjänstgöringsdag är tillägget från och med den 1 juni 2012 per timme 102,41 (2013-06-01), 104,87 (2014-06-01), 107,38 (2015-06-01).
Semestertillägg är inkluderat i beloppen.
Postlokalt avtal får träffas om annan ersättningsform
|
§ 10 ERSÄTTNING FÖR OB, JOUR OCH BEREDSKAP
Mom 1 Obekväm arbetstid
Arbetstagare, som arbetar på obekväm tid, har obekvämtidstillägg, om inte annat följer av lokalt avtal. Obekvämtidstillägg utbetalas endast för sådant i ordinarie arbetstid ingående arbete som enligt arbetstidsschema eller motsvarande föreskrift eller enligt beslut av överordnad fullgörs på obekväm tid.
Obekvämtidstillägg utgår för timme med 18,56 per 1/6 2013, 19,01 (2014-06-01), 19,47 (2015-06-01) för enkel och 41,53 per 1/6 2013, 42,53 (2014-06-01), 43,55 (2015-06-01) för kvalificerad obekväm tid.
Enkel obekväm tid är
tid mellan klockan 19.00 och 22.00, i den mån det inte är fråga om tid som sägs nedan.
Kvalificerad obekväm tid är
- a) tid från klockan 19.00 på fredag till klockan 07.00 på måndag,
- b) tid från klockan 19.00 på dag före trettondagen, första maj, Kristi himrnelsfärds dag eller Nationaldagen till klockan 07.00 på närmast följande vardag,
- c) tid från klockan 19.00 dag före långfredagen till klockan 07.00 på dagen efter annandag påsk,
- d) tid från klockan 19.00 på dagen före pingstafton, midsommarafton, julafton eller nyårsafton till klockan 07.00 på vardag närmast efter helgdagsaftonen,
- e) all tid på vardag som både föregås och efterföljs av sön- eller helgdag samt
- f) tid i övrigt mellan klockan 22.00 och 06.00.
När det är fråga om tid som anges i andra stycket c) eller d) ska i stället för angivet belopp för kvalificerad obekväm tid gälla: beloppet 93,09 per 1/6 2013, 95,32 (2014-06-01), 97,61 (2015-06-01).
Semestertillägg är inkluderat i beloppen.
Lokalt avtal kan träffas om andra regler.
|
Postcentralt tilläggsavtal
Från och med den 1 januari 2011 gäller följande.
Till den del ordinarie tjänstgöring utförs under helg är ob-ersättningen 355,82 kronor per timme (2013-06-01), 364,36 (2014-06-01), 373,10 (2015-06-01) för medarbetare var arbetstid regleras enligt 6 b § eller 6 c §. Med helg avses helgdag som infaller måndag till och med söndag samt påskafton, pingstafton, midsommarafton, julafton och nyårsafton.
Denna bestämmelse gäller inte för timavlönade.
Semestertillägg är inkluderat i ovan angivna belopp.
|
Mom 2 Jour
Jour är tid då arbetstagaren på tjänstgöringsfri tid är skyldig att stå till arbetsgivarens förfogande på arbetsplatsen eller annan anvisad plats utom bostaden för att när behov uppkommer utföra arbete. Jourtid får tas ut med högst 48 timmar under en fyraveckorsperiod eller högst 50 timmar under en kalendermånad.
Lokalt avtal kan träffas om annan beräkning eller omfattning av jour. För chefer och kvalificerade handläggare kan överenskommelse om omfattningen träffas direkt med arbetstagaren.
Ersättning för jour regleras i lokalt avtal.
Mom 3 Beredskap
Beredskap är tid då arbetstagaren på tjänstgöringsfri tid är skyldig att vara anträffbar för att efter varsel infinna sig på arbetsplatsen.
Beredskap får tas ut vid högst sju tillfällen under en tid av fyra veckor.
Lokalt avtal kan träffas om annan beräkning eller omfattning av beredskap. För chefer och kvalificerade handläggare kan överenskommelse om omfattningen träffas direkt med arbetstagaren.
Ersättning för beredskap regleras i lokalt avtal.
|
Postcentralt tilläggsavtal om jour och beredskap
För jour som uppgår till högst 50 timmar under en kalendermånad utgår jourtillägg med följande belopp. 33,33 kronor per timme från och med den 1 juni 2013, 34,13 (2014-06-01), 34,95 (2015-06-01).
För jour därutöver är ersättningen 66,68 kronor per timme från den 1 juni 2013, 68,28 (2014-06-01), 69,92 (2015-06-01).
För beredskap som uppgår till högst 130 timmar under en kalendermånad utgår beredskapstillägg med följande belopp. 14,99 kronor per timme från och med den 1 juni 2013, 15,35 (2014-06-01), 15,72 (2015-06-01).
För beredskap därutöver utgår ersättning per timme med 30,01 kronor från den 1 juni 2013, 30,73 (2014-06-01), 31,47 (2015-06-01).
Ovan angivna belopp höjs med 100 procent för jour och beredskap som fullgörs under tid som anges i § 10 moment 1 punkt a) till d). Dock höjs det lägsta jourtilläggsbeloppet samt båda beredskapstilläggsbeloppen med 200 procent vid tid som fullgörs enligt c) och d).
När jour och beredskap beordrats utgår ersättning för den verkligt fullgjorda tiden, dock lägst 8 timmar under en 24-timmarsperiod beräknad från kl. 22.00.
Om arbetstagaren kallats in under tid han/hon har jour eller beredskap erhålls ersättning för minst en timme vid jour och minst två timmar vid beredskap.
Tillfälligt ingripande under jour och beredskap, t.ex. mottagandet av enstaka telefonsamtal, är inte att betrakta som arbetstid.
Semestertillägg är inkluderat i ovan angivna belopp.
Postlokalt avtal kan träffas om annan ersättning för jour eller beredskap.
|
Fortsättning på avtalet
SEKO Klubb Årsta postterminal
