Beskrivning till Utåkerskartorna.
Äldsta kartan.
Den äldsta kartan i Lantmäterimyndighetens arkiv där Utåker finns med, "Ägomätning" från 1722.
Utåker ses längst ner till vänster på kartan. De närmsta grannarna Bro Jälbro och Österby finns också med och längre bort Aspåker och Koppartorp.
Kartan finns HÄR.
Sökväg: Lantmäterimyndighetens arkiv / Södermanland / Socken / Råby Rönö / Utåker/04-RÅÖ-37.
Jälbro.
Jälbro, eller som här Giälbro, var Utåkers närmaste granne. Byn, eller om det bara var en gård, blev tidigt frälse och lades under Kristineholm. Den här kartan gjordes 1758 därför att den nye ägaren till Kristineholm, "Håfrådet Wälborne Herr Carl Gustaf Warmholz" ville ha två arrendatorer istället för som tidigare en arrendator (här kallad åbo) på gården. Därför delades den upp i två skiften, "L" och "O". Under 1800-talet kommer Jälbros mark därefter att brukas samman med Kristineholms övriga jord i Råby och Jälbro förvandlas till en statarbyggnad, den siste stataren flyttade ut kring 1897; därefter rivs byggnaderna. Idag återstår bara det (övervuxna) gravfält som ligger på Utåkers mark och som antagligen hörde till byn/gården.
Kartan finns HÄR!
Sökväg: Lantmäterimyndighetens arkiv / Södermanland / Socken / Råby Rönö / Jälbro/04-RÅÖ-21.
Storskiftet.
Storskiftet beslutades av regeringen 1749. Syftet var att öka produktiviteten i jordbruket genom att varje gård fick färre men större enheter att bruka. Målet var att varje fastighet efter skiftet skulle ha högst fyra åkerskiften och fyra ängsskiften. Det gick på många håll trögt med storskiftet och därför kom 1827 ett nytt beslut om laga skifte som i många fall innebar en större förändring i bondbyarna än vad storskiftet resulterat i.
Storskiftet i den del av Råby socken i Rönö härad där Utåker ligger fastställdes 1801. Av skifteskartan framgår att det var “Bohlbyarne Österby och Gälbro samt de på dess ägor belägne afgärdade hemmans skogsägor och mark” som skulle regleras. Av namnen framgår att Österby och Gälbro är de ursprungliga gårdarna/byarna i området. Övriga fastigheter som berörs av det här skiftet är “afgärdade” eller avstyckade från dessa två “bohlbyar”: Utåker, Bro, Kurtorp, Långudden, Storängen, Aspåker och Koppartorp samt ett par torp, Bjurkärr, Sågaretorpet, soldattorpet Ängsstugan samt torpet Sandstugan.
Den 12 augusti år 1800 hade lantmätaren Eric Åhrberg kallat samtliga markägare till en syn. Syftet med storskiftet var i det här fallet att “förrätta delning på skog och utmark emellan Bohlbyarne Österby och Gälbro ... samt de på dess ägor belägne afgärdade hemman”. Resultatet av delningen framgår av den vackra kartan. Det speciella med det här skiftet är att båda “bohlbyarna” och samtliga hemman förutom Bro och Utåker ägdes av Christineholm. Än så länge och en tid framåt brukades Christineholms hemman som arrendegårdar men så småningom lades markerna samman och brukades direkt under godset. Flera gårdar såldes senare av, till exempel Koppartorp, Aspåker, Kurtorp och Långudden. Gälbro övergick under 1800-talet till att bli en statbyggnad för att till slut rivas bort i sekelskiftet 18/1900.
I inledningen till protokollet från den 12 augusti år 1800 räknas de berörda fastigheterna upp. Deras mantal anges och Gälbro och Österby sägs vara 1 mantal vardera. För flera av de övriga gårdarna anges först storleken på respektive mantal för att därefter “förmedlas” till en lägre siffra. För exempelvis Utåker anges först 1 mantal, följt av “förmedlat till ½ mantal”. Eftersom olika skyldigheter ända in på 1900-talet beräknades utifrån mantalet var kanske detta ett sätt att “sänka skatten” på grund av en sämre bärighet än vad som hade beräknats tidigare. I inledningen verkar det som att brukare av samtliga fastigheter är närvarande men bara Christineholms, Utåkers och Bro ägare namnges. Christineholm ägdes vid den här tiden av “General Adjutanten Överste Lieutenanten Kammar Herren Högvälborne Baron Herr L: de Geer”. Han var dock inte närvarande utan representerades av “Dess Hofmäster Herr Olof Askeberg”. Utåker företräddes av “ägaren deraf Sergeanten Wälädle Herr Elias Kjerssien” och Bro av “Kongl Sekreteraren Högädle Herr Johan Kebon”.
Efter inledningen följer en beskrivning av de 19 “rör” som anger gränserna gentemot kringliggande byar. Exempelvis beskrivs nummer 7 och nummer 8 som båda markerar gränsen för Utåkers skogsskifte mot Ånsta så här:
“No7. Gålsjöbrandt stafven, en nästan 3 kantig sten, 7 qtr lång i en ringrösa omskolad i östra sluttningen av en däld, som på 3ne sidor är omgifven af berg, visar linen tillbakas med en slöd kant, jemte en ledare 30 alnar ifrån stafven till
No 8. Berg Stafven kallad en stor tjock något flatsidig sten 51/2 qtr lång i en ringrösa omskolad på Norra sluttningen af ett berg, Söder om en däld och en liten väg, som går till Hemmanet Gålsjön, visar – linen efter dess flator tillbakas till No 7.”
Till sist, och framför allt, kommer en beskrivning av de drygt 60 skiften som lagts ut. Utåkers skiften numreras P, Q och R samt 44 - 47. P är “Utåkers Odala mark” det skifte som fortfarande närmast omger gården. Q är en del av en äng vid Bro, “Brobråten kallad” , det är den mark som idag ligger på norra sidan om diket uppifrån Storängen, mellan nuvarande landsväg och vägen till Bro. R är “ängsmark af Morpakärret”, det skifte som Utåker än idag äger längs vägen till Morpan. Dessutom tilldelas Utåker No 44, “Hagen vid gården består av sandmark med mycken Björkskog öfverlupen” = området kring nuvarande grustäkt. No 45 - 46, “Bjurkjärrstorpets inhägnader och Lillskogen af någorlunda växtlig mark, men skogen mäst uthuggen”. Bjurkärrs och Lillskogen tillhör numera Bro. Till sist No 47, “dess skogsskifte i stora Hästhagen af nog bergig och stenbunden mark, med något gles Gran och Tall beväxt, men på södra ändan mot ängen afsvedjad”. Det här är alltså inte det som vi idag kallar för “Hästhagen” utan Utåkers skogsskifte i rågången mot Ånsta.
Storskifteskartorna finns HÄR!(norra delen)
. Där har jag ritat in och skrivit ut namnen på de skiften som tillföll Utåker. Den södra delen av kartan finns 
