Bolagiseringen av Posten, del 2 Bolagiseringen fortsätter Riksdagen beslutade den 21 maj, på förslag av regeringen, att fullfölja planerna på att avskaffa brevmonopolet och bolagisera Postverket.   Socialdemokraterna och vänsterpartiet reserverade sig i riksdagen mot båda besluten. Socialdemokraterna ville dock snabbutreda förutsättningarna att istället införa samma lagstiftning som EG planerar. Därefter skulle de båda frågorna tas upp på nytt i riksdagen. (Man bör minnas att det var under den socialdemokratiska regeringen som bolagsbildandet påbörjades.) Brevmonopolet kvar i EG EG-kommissionen publicerade den 13 maj den "grönbok" som väntas bli normgivande för postservicen inom EG. Enligt denna skall ett noggrant definierat brevmonopol finnas kvar. Man anger i grönboken "privat- och företagskorrespondens med bestämd vikt och frankeringskostnad" (SvD 92-05-14). Övrig verksamhet blir fri. Dvs ungefär den ordning som vi haft i Sverige under senare år - med den skillnaden att hos oss tillåts City Mail att dagligen sätta sig över till och med det lilla, som finns kvar av Postverkets ensamrätt till brevbefordran (reglerad i en statlig kungöresle från 1947). Det skulle vara intressant att se vad som hände ifall vi anställda i Posten lika flagrant struntade i statliga påbud av olika slag. Nu vill alltså regering och riksdag gå längre än EG och avskaffa de sista resterna av brevmonopolet.   Regeringen har tillsatt en utredare, som skall ta fram förslag till en ny postlag. Postlagen skall reglera den postala verksamheten, sedan Postverket blivit bolag. Utredningen skall vara klar till den 15 december. Bolag till årsskiftet Regeringens målsättning är att Posten ska ombildas till bolag vid årsskiftet 92/93. Först måste emellertid postutredningen bli klar, åtminstone i de delar som har direkt betydelse för bolagiseringen. Likaså måste problemen kring postens pensionsskuld lösas. Slutligen måste frågan om breven skall momsbeläggas eller inte, avgöras. Avknopparna Internt arbetar postens huvudkontor för fullt med förberedelserna för att bilda bolag. Pla nerna går ut på att vid årsskiftet bilda moderbolaget, AB Posten, samt ett av de fem stora dotterbolagen, nämligen Postgirot AB. De övriga fyra affärsområdena, Brev, Lättgods, Utrikes samt Bank/Kassa ingår till en början i moderbolaget. De postbolag som redan finns, t ex HIT och Postens paketfrakt (med ansvar för företagspaketen) blir till en början dotter bolag direkt under moderbolaget, men styrs från det affärsområde de sedan skall ligga under (i det här exemplet Lättgods). Meningen är att övriga affärsområden på samma sätt skall bilda så många dotter- (och dotterdotter- och dotterdotterdotter-) bolag som möjligt. De skall, som det nya postspråket lyder, knoppa av de delar av verksamheten som kan drivas i särskilda bolag. För att uppnå ett enhetligt språkbruk föreslår jag att de chefer som leder den här verksamheten tituleras avknoppare (Ak): avknoppare Dahlsten, ak Österholm, ak Lantz, ak Bosson, etc. Bolagiseringar avskräcker Vilka är då syftena med denna "avmonopolisering", bolagisering och i slutändan kanske privatisering?   Jag har läst de flesta av de utredningar som ligger till grund för besluten. Samtliga måste erkänna att den svenska postservicen är mycket bra, ja ojämförligt bra kan man faktiskt sä ga. "Posten befordrar brev till låg kostnad och hög tillförlitlighet", skriver till exempel Post och teleutredningen (SOU 1990:27). De konstaterar också att det inte är samhällseko nomiskt lönsamt med flera aktörer som sysslar med brevbefordran - inte ens om det så gäller datasorterad post. Så fortsätter det i den ena utredningen efter den andra. De exempel på avregleringar, bolagiseringar och privatiseringar av liknande verksamhet som finns från andra länder avskräcker, kan, konstaterar man i en annan av utredningarna, knappast tjäna som några goda exempel. Lika f-t föreslår även dessa utredare att Posten skall bolagiseras och helst också privatiseras!   Varför? Konkurrenterna När Trafikutskottet motiverar sitt förslag till riksdagen, motiverar man det så här: Som framhålls av departementschefen bör statens intresse av ett välskött och fungerande postverk vara styrande för beslut om den fortsatta verksamhetsformen. En utveckling i riktning mot ett verk som inte lyckas hävda sig i konkurrensen med svag lönsamhet är som departementschefen vidare anför inte önskvärd. Utskottet är därför ense med depar tementschefen om att ägaren/staten måste se till att postverket utvecklas i samma takt och riktning som de bästa konkurrenterna. Detta talar för att postverket i framtiden drivs i aktiebolagsform. (1991/92:TU18; min kursiv) Varför bolag? ...utvecklas i samma takt och riktning som de bästa konkurrenterna. Detta talar för... Posten är idag, som affärsverk, minst lika bra som konkurrenterna. Ingen av alla dessa ut redare, utskottsledamöter, etc, etc har kunnat påstå något annat. Utskottets betänkande är en oförskämdhet! Men varför bolag? Jag tror att det finns några skäl som väger tyngre än andra. * För det första så tror jag att Sveriges extrema beroende av de stora exportföretagen och de kapital som styr dessa, spökar även här. Dessa femtekolonnare kräver, för att överleva och blomstra, fria marknader i andra länder. Därför kräver de att Sverige skall föregå med vad de anser vara gott exempel på hemmamarknaden - oavsett vad det sedan får för konse kvenser för till exempel postservicen till andra än de själva. Avskeda personal * För det andra är det utan tvekan så att syftet med bolagiseringen är att komma åt de mindre lönsamma kunderna och oss anställda. Det framskymtar indirekt på flera ställen. Bland annat så vill man av denna anledning komma ifrån den politiska styrning som fortfa ranade finns av bland andra posten. Det blir lättare att försämra servicen i glesbygderna (som inte behöver vara så särskilt glesa) och avskeda personal och sänka lönerna när politi kerna kan gömma sig bakom "bolagsledningen". * För det tredje är det naturligtsvis också så att man genom de privatiseringar som lär följa också ger de förmögna chansen att berika sig ytterligare. Det motivet ska inte heller unders kattas. Nej till bolag! Behåll ensamrätten på breven!   Vår uppfattning då? Jag anser att det uttalande som SF:s ordförandekonferens tog i oktober förra året står sig. De krävde kort och gott att Postens brevmonopol ska behållas att Posten ej ska ombildas till bolag 1992-05-28/JÅ (Facktuellt 2/1992) City Mail slår vantarna i bordet City Mail har gått i konkurs. Eller rättare sagt: de dotterbolag som skötte verksamheten har gått i konkurs. Moderbolaget lever vidare, om än på sparlåga ett tag framöver. Metoden ger en fingervisning om vad som kan hända oss när Posten gjorts om till bolag med en massa dotterbolag, dotterdotterbolag, etc, etc.   All personal kommer att sägas upp fr o m den 1 november. Enda möjligheten att rädda företaget är, säger konkursförvaltaren, att ett stort kapital köper upp bolaget. Därför kräver konkursförvaltaren att det snabbt klaras ut om City Mails verksamhet är laglig eller inte. Märkligt: här har företaget bedrivit verksamhet i två år och den frågan har ännu inte klarats ut. Tänk om alla misstänkta brottslingar behandlades så försiktigt.   Ett 25-tal anställda på City Mail är medlemmar i Statsanställdas Förbund. Vid ett möte med dessa, som avdelningen höll när konkursen blev känd, framkom att många bara har en månads uppsägningstid. Få har varit medlemmar i facket/A-kassan så länge att de är berätti gade till arbetslöshetsunderstöd. Eftersom den statliga lönegarantin bara gäller under själva uppsägningstiden blir det de anställda som får ta smällarna även i den här konkursen.   Ulf Dahlsten satt i TV och grät nät han skulle kommentera City Mails konkurs. Med tanke på den lockelse som City Mail haft på en del av de höga och halvhöga cheferna kan man misstänka att det var krokodiltårar. Om de nu inte rentav är så fräcka att de köper upp resterna av City Mail skulle det inte förvåna undertecknad om deras motto blir: Skapa inom Posten ett City Mail åter! (Ej publicerad) Brevmonopolet avskaffas City Mail får hjälp av regeringen När riksdagen öppnades i början av oktober deklarerade regeringen att besluten om Postens framtid ligger fast. Brevmonopolet skall avskaffas och Posten bolagiseras. Samtidigt stod det klart att man hade svårt att hålla tidsplanen. Utredningen om en ny postlag blir antagli gen inte klar till den 15 december och därför skulle besluten - som var tänkta att träda i kraft den 1 januari 1993 - skjutas framåt i tiden, åtminstone ett halvår.   Så slog City Mail vantarna i bordet. Dotterbolagen, som driver själva rörelsen, begärdes i konkurs. Moderbolaget tänktes leva vidare, i väntan på bättre tider. Personalen sades upp, de flesta med en månads uppsägningstid och utan A-kassa. Facket var inte så populärt inom City Mail, om man så säger.   Konkursen ger för övrigt en fingervisning om vad som väntar oss, om posten blir bolag. När konkursansökan lämnades in, uttalade sig bolagets chef, Bror Anders Månsson. Han lade uppfordrande företagets framtid i regeringens händer: Om regeringen menade allvar med avregleringen av postmarknaden skulle de (och kunderna) hjälpa City Mail över krisen. Det lät som ett dåligt skämt; en man med storhetsvansinne uttalar sig.   Samtidigt satt Ulf Dahlsten i TV och grät över City Mails öde. Med tanke på den lockelse som City Mail haft, och har, på de höga och halvhöga cheferna inom Posten, var det säkert äkta tårar. Min tanke var denna: det skulle inte förvåna mig om de är så fräcka att de köper upp resterna av City Mail!   Men det som varit ett dåligt skämt i mitten av oktober blev blodigt allvar den 2 november. Då lade regeringen - oväntat - en proposition till riksdagen där man föreslår att brevmonopolet avskaffas den 1 januari 1993. Trots att postlagsutredningen inte blir klar tills dess. Trots att bolagsfrågan inte heller hinner bli färdig. Båda saker som man så sent som i våras ansåg måste klaras av innan monopolet kan avskaffas. "Detta skulle ge en klarläg gande signal till de olika aktörerna på marknaden", skriver kommunikationsminister Odell i sin motivering. Vilka aktörer? Utöver posten finns bara City Mail. Det är en vänskapskor ruption som får en att häpna. Så smått!   Men regeringens hjälpande hand åt Bror Anders Månsson är inte oegennyttig, om nu någon trodde det. Bror Anders Månsson är inte den betydande företagsledare som han själv tycks tro. Han är bara en liten bricka i ett mycket större spel. Regeringens politik går ut på att sänka den postala servicen i Sverige till allmän EG-standard. Nej, de vill gå längre än så och bjuda under EG! Därför föreslår de som första land i Europa att brevmonopolet skall avs kaffas. Det är här som City Mail spelar sin roll. De kan användas som en spjutspets för att sänka storföretagens kostnader. Dels genom att skräddarsy produkter som gynnar dessa utan någon som helst hänsyn till andra kunder, dels genom att försämra personalens villkor.   Mats Odells vackra ord i propositionen, att "de mål riksdagen lagt fast beträffande service och kvalitet inte påverkas av att brevmonopolet avskaffas", är bluff. Han är inte trovärdig när han fortsätter: "Förändringar av servicens utformning i glesbygd bör ske varsamt. Postverket skall tillhandahålla daglig rikstäckande postservice. Enstaka försändelser skall befordras till enhetligt och rimligt pris." Stödet åt City Mail visar på ett mycket tydligare sätt åt vilken väg han och regeringen - liksom postledningen - tänker gå. Storföretagens väg, EG-vägen. Mot den stora majoriteten av kunder, mot oss anställda! Kom till mötet den 19 november och säg din mening! (Facktuellt 3/1992) Uttalande om bolagiseringen: Vi anser - i likhet med alla de utredningar som föregått de planerade besluten om bolagisering - att Posten är ett företag med god service, tillräcklig lönsamhet och anständiga anställ ningsvillkor för personalen. Om ensamrätten till brevbefordran avskaffas och Posten om bildas till bolag leder det enligt vår uppfattning till sämre service och högre avgifter för många kunder. För oss i personalen innebär en bolagisering stora risker för på alla sätt försämrade villkor.   Vi anser det anmärkningsvärt att Sverige som första land i Europa skall avskaffa brevmonopolet och därigenom äventyra den kanske bästa postala servicen i världen.   Vi är medvetna om att Posten - trots "monopolet" - till stora delar agerar på en marknad med stark konkurrens. Affärsverksformen har hittills visat sig framgångsrik och kommer enligt vår uppfattning även att vara det i framtiden.   Vi är också kritiska mot postledningens (och regeringens) metoder och tempo i bolagi seringsfrågan. Vi har ett bestämt intryck av att syftet med det höga tempot är att köra över personalen, facket och allmänheten. Mot denna bakgrund kräver vi: För det första - att Postens ensamrätt till brevbefordran bibehålls. För det andra - att bolagiseringen av Posten stoppas. För det tredje - vi kan på inga villkor acceptera de försämrade löne- och anställningsvillkor som är ett av syftena med bolagiseringen För det fjärde - att Statsanställdas Förbund agerar på ett klarare och mera kraftfullt sätt i dessa frågor! SF 3001 Regionklubb Stockholm Norra 1992-09-30 (Facktuellt 2/1992) Vad händer nu? Regeringen beräknas lägga sin proposition om bolagisering av Posten den 14 oktober. Beslut i riksdagen ska tas i månadsskiftet november/december.   Man planerar att ombilda hela Posten till aktiebolaget Posten AB den 1 februari 1994. Samtidigt knoppas Postgirot och Bank och Kassa av och blir dotterbolag. Övriga affär sområden ombildas senare under 1994.   Posten lade förra hösten ett förslag till nytt kollektivavtal. Det är okänt för Facktuellts red om förhandlingar pågår kring detta eller andra förslag.   SF-ledningens taktik har ju varit att - stick i stäv mot klara uttalanden från postavdel ningarna - acceptera divisionaliseringen och bolagiseringen bara man lyckas slipa bort de värsta överdrifterna. Kongressen gav förbundsledningen bakläxa och antog en motion från vår regionklubb som krävde nej till bolagisering och nej till försämrade löne- och an ställningsvillkor. Samtliga kongressombud från Posten antog också ett uttalande med sam ma inriktning som motionen. Dessutom beslöts att avdelningarna skulle annonsera i dags pressen mot den nuvarande utvecklingen i Posten.   Nästa tillfälle att visa sitt missnöje mot den nuvarande utvecklingen inom Posten ges den 6 oktober på LO:s rättvisedag. Demonstrera den dagen mot bolagiseringen! (Facktuellt 4/1993) Posten bolag 1 februari - Entreprenader och sämre avtal Det är en märklig upplevelse att läsa de utredningar som ligger till grund för de stora förändringar som nu genomförs i Posten. Samtliga konstaterar de nämligen att det svenska Postverket fungerar alldeles utmärkt väl, hur man än mäter. Trots detta slutar de alla med att skriva ut recept som om patienten vore dödssjuk! Dyrare Den förra regeringen gav till exempel några utredarepå Kommunikationsdepartementet i uppdrag (1991) att undersöka "Postens konkurrensförutsättningar". Utredarna konstaterade att"Posten befordrar brev till låg kostnad och hög tillförlitlighet" och t o m dessa departe mentstjänstemän begrep att det skulle bli dyrare om man släppte in "flera aktörer för lokal- och riksbefordran av brev". Konkurrens i Posten Trots detta föreslog de, dels att brevmonopolet borde avskaffas, dels att det borde införas "konkurrens inom Posten"! Brevmonopolet avskaffades därefter som bekant förra hösten under kuppartade former; syftet var att rädda City Mail. Tankarna om att införa konkurrens inom Posten dök i våras upp på nytt, men nu från ett annat håll. Statsanställdas Förbund hade anlitat en professor Lars Hultcrantz i Umeå för att utreda "teorier och principer bakom förslagen att konkurrensutsätta, bolagisera och privatisera statliga affärsverk". Hultcrantz föreslår att man behåller Posten som affärsverk men utsätter olika verksamhetsavsnitt för "konkurrens genom anbudsupphandling" och samtidigt knoppar av dessa delar och gör bolag av dem. Dvs: generaldirektören och hans polare skulle bli kvar som affärsverk och alla vi andra sättas på bolag. Entreprenader Också ett sätt att leka med orden. Det intressanta är att se vad han och de tidigare utredarna syftar till: Posten ska en treprenadiseras. Om bolagiseringen fullföljs och moms införs på brevbefordran kommer det att resultera i att brevbäringskontor och kanske också hela sorteringsterminaler kommer att läggas ut på entreprenad. City Mail Det är i det ljuset man ska se regeringens räddningsaktion för City Mail. Bara bola giseringen är avklarad kommer man att begära in anbud från detta företag för att driva t ex brevbäringen i olika stadsdelar i Stockholm men också i förorter som t ex Bromma. Om vi inte går med på de rationaliseringar som krävs, får City Mail eller andra bolag ta över verksamheten på entreprenad. Sämre avtal Entreprenadiseringen är en sida av bolagiseringen. En annan sida är de sämre löne- och an ställningsvillkor, de marknadsanpassade avtal, som postledningen ställde som villkor i sitt brev till regeringen i vintras. Det förslag till avtal som man lade fram förra hösten innebär kortare semester (25 dagar), sämre förmåner vid sjukdom och föräldraledighet, längre ar betstid för skiftarbetare, m fl oklara punkter, bl a pensionerna. Sämre service Men bolagiseringen innebär också, och det är viktigt, sämre service för kunderna. Entreprenaderna leder till sämre kvalitet. Momsen chockhöjer portot för alla kunder som inte kan lyfta av den. Den fria konkurrensen i de lönsamma områdena - avskaffandet av brevmonopolet - kommer att tvinga Posten att sänka priserna och på det viset blir det i läng den omöjligt att upprätthålla den rikstäckande service som vi har idag. Mindre hänsyn Till sist så syftar bolagiseringen även till att ge större frihet åt en bolagsstyrelse, som inte behöver ta samma hänsyn som riksdagen måste göra när den årligen lägger fast planerna för Posten. Det kommer att leda till en sämre service för den stora majoriteten av mindre kunder - och i längden också för den lilla minoriteten större kunder. Inga idioter Man kan efter den här genomgången fråga sig om de som fattar besluten om Postens bolagisering etc är idioter. Det är de naturligtsvis inte. Frågan är bara vilka intressen de före träder. Den hästkur som de styrande nu skriver ut till ett friskt företag blir obegriplig om man inte ser den mot bakgrund av samhällsutvecklingen i stort de senaste åren. Marknads ekonomin är inne i sin värsta kris på flera decennier. De stora svenska exportkapitalen, vars intressen styr det här landet, slåss på liv och död på världsmarknaden. Alla resurser ska nu frigöras för att stötta dem. Därför får vi offra inte bara pensioner och sjukförsäkringar - utan också postservicen och anställningsvillkoren för oss som utför den. Därför bolag - med sämre service, sämre avtal och med fler entreprenader. (Facktuellt 4/1993) Sista chansen att säga NEJ! till bolagiseringen av Posten! Nu är det sista chansen att säga NEJ! till den nya Postlagen och bolagiseringen av Pos ten! Regeringspartierna är överens om att driva igenom ett beslut i riksdagen den 16 december. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet kommer att rösta emot förslaget, men det räcker inte. Ny Demokrati blir tungan på vågen. Partiet är splittrat i frågan, men det mesta tyder på att de kommer att ställa upp på regeringens förslag. Det enda som i det här läget kan stoppa regeringen är kraftiga opinionsyttringar! Varför NEJ! till bolagisering?   Om Postlagen går igenom blir det fritt fram för profitörerna. Brevmonopolet avskaffa des vid årsskiftet. Det innebar att City Mail och andra privata bolag kan etablera sig i de lönsamma storstadsområdena - utan att ta ett ansvar för helheten. Ett minimikrav är att den nya Postlagen innehåller s k koncessionsbestämmelser, dvs att de företag som tänker plocka russinen ur kakan får betala en avgift för att täcka distributionen i mindre lönsamma områ den. Den föreslagna Postlagen innehåller inga sådana krav! Det snedvrider konkurrensen och kommer med ett hundra procents sannolikhet att resultera i att Posten - trots allt hårdare "rationaliseringar" - kommer att försämra servicen i stora delar av Sverige. Om Posten blir bolag minskar medborgarnas inflytande över den postala servicen. Posten AB kommer att behandlas på i princip samma sätt som hamburgerkedjan Clock och andra statliga bolag. Är det rimligt? Uppstyckningen av Posten i ett antal dotterbolag kom mer att driva divisionaliseringen till sin spets. Det är orationellt och kommer att leda till sämre service. Det kommer också att äventyra hela delar av Postens nuvarande verksamhet, till exempel åkerierna. Om Posten blir bolag införs moms på breven. Det gör det dyrare för hushåll och före ningar att skicka brev. Om Posten blir bolag blir det fler entreprenader. Ett av de främsta syftena med att införa moms på breven är att det underlättar för Posten att anlita entreprenörer. Regeringens och postledningens understöd av City Mail syftar till att skapa ett företag som i en "konkurrens genom anbudsupphandling" kan ta över delar av Postens verksamhet. Hela brevbärings kontor, åkerier och sorteringsterminaler, kommer att erbjudas profitörerna, på samma sätt som landstinget gjort med busstrafiken och sjukvården. NEJ! till den nya Postlagen! NEJ! till bolagiseringen! (Facktuellt 5/1993) Den 16 december Den 16 december beslutar riksdagen om bolagiseringen av Posten. Allt tyder idag på att regeringen och Dahlsten får igenom sitt förslag med hjälp av nydemokraterna. (S) och (v) kommer att rösta emot, men vad hjälper det när de andra partierna är i majoritet. Går re geringens förslag igenom blir Posten bolag fr o m den 1 mars 1994. Dagen efter riksdagsbe handlingen skickar postledningen ut ett erbjudande om anställning i Posten AB. Vi och våra föregångare som under hundratals år byggt upp det här företaget och som idag arbetar hårdare än någonsin för att ge kunderna den service de har rätt att kräva - men förvägras av ledningen; vi erbjuds att få följa med Dahlsten & co till det nya bolaget.   Det är verkligen avskyvärt.   Inte desto mindre finns det bara ett råd att ge: Skicka in din ansökan och tacka ja! Den som tackar nej kommer att bli uppsagd, såvida man inte är anställd med sk konstitutorial. För dem gäller särskilda regler. Ansökningarna skall var inne till den 3 januari. Den som missar detta datum kommer att få påminnelse. För det andra beslutar riksdagen den 16 december, på regeringens förslag, om en rad försämringar i anställningsskyddet.   En sista möjlighet att säga sin mening om den saken ges den 15 december. Då anordnar LO en demonstration med avmarsch från Humlegården kl.12.00. (Facktuellt 6/1993) Postledningen gör en tillfällig reträtt - Oförändrade villkor om Posten blir bolag Den 16 november nåddes en överenskommelse om anställningsvillkoren om Posten blir bolag.   Uppgörelsen innebär att nuvarande avtal fortsätter att gälla vid de bolag som bildas vid en eventuell bolagisering av Posten. Löner, semestrar, arbetstider, pensioner, trygghetsregler mm förblir desamma. Allmän översyn För de som nyanställs efter den 1 februari gäller dock BOA-avtalets sämre regler för semesterns längd (= 25 - 28 dagar; vi har fr o m 1 januari 1994 25 - 34 dagar).   Enligt uppgörelsen är man vidare överens om att "göra en allmän översyn av avtalen i syfte att skapa praktiska avtal för Postverket som bolag". Vad nu det kan innebära - man är som sagt överens om att inte försämra det materiella innehållet i avtalen. Med samma utgång spunkt ska man också fortsätta förhandlingarna om pensionssystemet. Kamp lönar sig! Uppgörelsen måste ses mot bakgrund av att postledningen - som satsat hela sin prestige i bolagiseringen - känner en viss oro inför riksdagsbehandlingen den 16 december. De vet att de har personalen emot sig, och därför tar de ett steg tillbaka.   Man ska emellertid inte ha några illusioner om vad som väntar oss. Bara bolagiseringen väl är genomförd kommer de att sätta igång med entreprenadiseringen och den vägen för söka tvinga fram de försämringar de i det här läget tvingats backa på.   Men reträtten visar också en annan sak: Kamp lönar sig! Stoppa bolagiseringen! (Facktuellt 5/1993) Dahlstens fall Vad är det intressanta i rabaldret kring Dahlstens lön?   En lön på över två miljoner och dessutom i ett statligt bolag: det är inte konstigt om det väcker uppmärksamhet. Men nu är det trots allt så att fler tjänar så mycket, och än mer.   Jag tror att det är framför två saker som ligger bakom.   Många kunder är missnöjda med den allt dyrare och sämre servicen. Posten kom tidigare på förmiddagen, nu kommer den sent på eftermiddagen. Samtidigt som portot höjts. Osv. Dessutom är det nog fortfarande så att för folk och kunder i allmänhet så är Posten inte detsamma som vilken bilförsäljare som helst. Det är fortfarande någonting särskilt med Posten och den service vi ger - trots att cheferna gör allt för att göra oss till just ett helt vanligt krämarföretag. Man mäter oss inte med samma måttstock och därför blir man för bannade när den som är ytterst ansvarig för försämringarna dessutom skall dubblera sin lön! Är inte Dahlstens fall - för visst faller han; man offrar Dahlsten, som är en man utan vänner, för att kunna fortsätta bolagiseringen med allt vad det innebär av sämre service och försäm rade villkor för oss anställda - en stormsvala. Ett tecken på ett stort missnöje bland folk i allmänhet och postanställda i synnerhet? Ett varningens ord till de som styr landet och de som styr i Posten. De sitter på en krutdurk; frågan är om de fattar det! (Facktuellt 5/1994) Dahlsten sitter kvar med höjd lön Jag förutspådde i ett tidigare nummer av Facktuellt att Dahlsten skulle falla: Man offrar Dahlsten, som är en man utan vänner, för att kunna fortsätta bolagiseringen med allt vad det innebär av sämre service och försämrade villkor för oss anställda, skrev jag i juninum ret.   Nu är valet över, den nya poststyrelsen tillsatt - och Dahlsten sitter kvar. Med höjd lön; han fick sina 180.000 till slut. I månaden.   Jag hade alltså fel, Dahlsten har vänner som tänker på honom, även i den nya regeringen. Kanske är det inte så konstigt. Det är inte bara det att Dahlsten har rätt partibok, han har också ett förflutet i tidigare (s)-regeringar. Låt oss se vad han uträttade där! ***** Posten har låtit två journalister skriva en historik över hur brevmonopolet avskaffades och Posten bolagiserades. De fyra stegen, som häftet kallas, är en läsvärd skildring av vad som faktiskt hände fram till riksdagsbeslutet i december -93. Det intressantaste avsnittet i boken är det där Dahlsten med egna ord beskriver sitt mullvadsarbete innan han blev generaldirek tör i Posten: "Som statssekreterae i Kommunikationsdepartementet förde jag efter samråd med Bertil Zachrisson 1987 fram förslaget om att avreglera posten. Resultatet blev Post- och teleu tredningen...Under min statssekreteratid arbetade jag med att hitta former för att kunna förändra affärsverken ... Det visade sig vara hopplöst att utveckla affärsverksformen ... Det var betydligt enklare att utgå ifrån aktiebolaget, den enhet som var byggd på mark naden..." Osv... Bertil Zachrisson var vid den här tiden Gd för Posten. När han tvingades avgå 1988 (efter en del fiffel) gick jobbet till Dahlsten. Kommunikationsministern (Georg Andersson (s)) utsåg sin statssekreterare till chef för Postverket; han bör rimligen ha känt till vilka idéer som rörde sig i huvudet på den nye generaldirektören. Man kan nog säga att Dahlsten fick jobbet med uppdrag att omvandla Posten.   Och det gjorde han. Post- och teleutredningen, som var en parlamentariskt sammansatt utredning, mynnade ut i ett jaså. Den tog inte ställning, utan menade att frågan om avregle ring skulle samordnas med EU:s ställningstagande. Kommunikationsdepartementet var inte nöjd med utredningens passande utan skrev en ny rapport, som - trots att man, i likhet med alla andra utredningar, konstaterade att Posten fungerade alldeles utmärkt som affärsverk under brevmonopolet - förespråkade att brevmonopolet skulle avskaffas och Posten entrep renadiseras. Inte heller Postens ledning - med Dahlsten i spetsen - brydde sig om den parla mentariska utredningens slutsatser utan arbetade frenetiskt vidare mot avreglering och bolagisering. De hade inte ens tid att invänta remissvaren på departementets rapport utan skrev själva till regeringen i november 1991 och begärde att få bolagisera Posten vid årss kiftet 92/93.   EU:s grönbok om posttjänster kom i maj -92. Enligt denna skall ett noggrant definierat brevmonopol finnas kvar, ungefär av den typ som vi länge haft i Sverige. Men den här gången passade inte EU:s regler, som man annars så gärna hänvisar till. Istället togs ungefär samtidigt i riksdagen de första besluten om att avskaffa brevmonopolet och bolagisera Posten. Nu var det ny regering så den här gången reserverade sig (s) mot besluten i riksda gen.   Sedan vet vi hur det gick. Brevmonopolet avskaffades den 1 januari 1993 och Posten bolagiserades den 1 mars 1994. ***** "Det är en märklig upplevelse att läsa de utredningar som ligger till grund för de stora förändringar som nu genomförs i Posten. Samtliga konstaterar de nämligen att det svenska Postverket fungerar alldeles utmärkt väl, hur man än mäter.   Trots detta slutar de alla med att skriva ut recept som om patienten vore dödssjuk!" skrev jag i Facktuellt 4/1993. Och så var det ju! De utredningar som gjordes kom alla fram till att "Posten befordrar brev till låg kostnad och hög tillförlitlighet" liksom att det skulle bli dyrare om man släppte in "flera aktörer för lokal- och riksbefordran av brev". Men varför ordinerade då de styrande denna giftblandning? Så här besvarade jag den frågan i samma nummer av Facktuellt: Man kan efter den här genomgången fråga sig om de som fattar besluten om Postens bolagisering etc är idioter. Det är de naturligtsvis inte. Frågan är bara vilka intressen de företräder. Den hästkur som de styrande nu skriver ut till ett friskt företag blir obeg riplig om man inte ser den mot bakgrund av samhällsutvecklingen i stort de senaste åren. Marknadsekonomin är inne i sin värsta kris på flera decennier. De stora svenska exportkapitalen, vars intressen styr det här landet, slåss på liv och död på världsmarknaden. Alla resurser ska nu frigöras för att stötta dem. Därför får vi offra inte bara pensioner och sjukförsäkringar - utan också postservicen och anställnings villkoren för oss som utför den.   Därför bolag - med sämre service, sämre avtal och med fler entreprenader. Den bedömningen står sig! Trots att vi som - enda? - resultat av kampen mot bolagiseringen i stort sett fick behålla de gamla avtalen. Men dessa avtal gäller bara fram till den sista juni i år, något som vi bör ta med i den fackliga planeringen inför våren! ***** Mot den här bakgrunden är det inte så konstigt att Dahlsten får sitta kvar - och rikligen belönas för sina insatser. Han har utfört det updrag som han tillsatts för att utföra. Det som nu hotar hans ställning är om det starka missnöjet bland kunder och personal med postens utveckling kvarstår. Då kan man, som jag trodde i min juniartikel, bli tvugna att avskeda honom för att kunna fortsätta bolagiseringen. Jan Åhman (Facktuellt 1/1995) Regeringen köper City Mail Förra gången som City Mails kris blev akut, hösten -92, gick dåvarande regeringen in och räddade företaget. Brådstörtat avskaffade man brevmonopolet, så att nya investerare vågade skjuta till pengar.   Nu är det dags igen. Marknaden, som annars hyllas som en Gud, sätts ur spel och regeringen låter Posten köpa merparten av aktierna i bolaget. Varför? Några uttalanden kan ge vägledning. Dahlsten talar om att City Mail bidragit positivt till att skapa ett förändrings tryck inom Posten. Den nye Vd:n förutspår en fortsatt expansion i Stockholmsområdet. Bror Anders Månsson påpekar att City Mail sparat stora summor åt "kunderna" (läs: storkunderna!).   Regeringarnas postpolitik blir obegriplig om man inte ser den mot bakgrund av den ekono miska utvecklingen i stort. De stora svenska exportkapitalen - som styr det här landet - för nu en strid på liv och död på världsmarknaden. Alla resurser skall frigöras för att stötta dem. Därför sänkta löner, sämre sociala rättigheter och ökad arbetslöshet - men också billigare posttaxor åt de stora kunderna. Och sämre villkor för oss som utför servicen.   Bolagiseringen av Posten och stödet till City Mail är några av beståndsdelarna i denna smutsiga politik. Fortsättning lär följa!   Till sist kan nämnas att SEKO:s representant i Postens styrelse reserverade sig mot beslutet att köpa City Mail. /JÅ /Facktuellt 3/1995) Kyssogramäventyret På något sätt kommer jag att tänka på denna bild när jag ser våra chefer roa sig med Kyssogram-flickorna i Expressen. Hur gärna skulle de inte, så här efteråt, velat ha den där tidningen framför ansiktet! Det är inte av omtanke om oss eller om Postens kunder, i varje fall inte de mindre kunderna, som Expressen avslöjar vad Dahlsten och de andra herrarna tycker är roligt. Skrive rierna är naturligtsvis vanlig profitskapande kvällstidningsjournalistik, men de ingår också - omedvetet naturligtsvis, våra journalister är inte särskilt medvetna om vems ärenden de går - som ett led i den politik som jag skrivit om tidigare i Facktuellt: De utredningar (om Posten) som gjordes (före avregleringen och bolagiseringen) kom alla fram till att "Posten befordrar brev till låg kostnad och hög tillförlitlighet" liksom att det skulle bli dyrare om man släppte in "flera aktörer för lokal- och riksbefordran av brev". Men varför ordinerade då de styrande just den politik som alla utredningar förklarade orationell? Så här besvarade jag den frågan i samma nummer av Facktuellt: Man kan efter den här genomgången fråga sig om de som fattar besluten om Postens bolagisering etc är idioter. Det är de naturligtsvis inte. Frågan är bara vilka intressen de företräder. Den hästkur som de styrande nu skriver ut till ett friskt företag blir obegriplig om man inte ser den mot bakgrund av samhällsutvecklingen i stort de senaste åren. Marknads ekonomin är inne i sin värsta kris på flera decennier. De stora svenska exportkapitalen, vars intressen styr det här landet, slåss på liv och död på världsmarknaden. Alla resurser ska nu frigöras för att stötta dem. Därför får vi offra inte bara pensioner och sjukförsäkringar - utan också postservicen och anställningsvillkoren för oss som utför den.   Därför bolag - med sämre service, sämre avtal och med fler entreprenader. Jag har senare också berättat om Ulf Dahlstens roll i denna historia. Dahlsten är en fd statssek reterare som åtog sig uppdraget att verkställa den här politiken inom Posten; en femtekolonnare skulleman kunna säga. Därför gråter man inga tårar när han skandaliseras i tidningarna. Det som däremot gör en f-d är att han, genom sin och de andra chefernas inkompetens - de dyra misslyckadena med Nya Brevnätet, men också genom det sätt de härjat i brevbäringen - skadar Posten som företag. Dahlsten, Ralf Johansson & co är de bästa reklampelarna för City Mail. Men också, och än värre, för dem - med betydligt mer makt än Bror Anders Månsson - som vill fortsätta att slå sönder Posten.   Men låt oss gå ett steg till. Varför är de så inkompetenta, varför detta fiasko? En del av dem är naturligtsvis oduglingar. Men en förklaring är också att systemskiftet i brevbäringen och det nya Brevnätet har drivits fram i panik för att betala avregleringen och bolagiseringen.   Pensionsskulden, världens största postrån, ska betalas. Någon ska stå för kostnaderna när det springer två brevbärare efter varandra i trapporna på Banvägen här ute på Lidingö. Och någon ska kompensera storkundernas rabatter.   Denne någon som ska betala kalaset är naturligtsvis i första hand vi och i andra hand de mindre kunderna. Samtidigt är det mycket som talar för att de nu tycks ha kommit till vägs ände med dessa projekt, här finns inte mer att ta.. Frågan blir då vad de ska hitta på nästa gång?   Tyvärr är nog det vi hittills har sett bara en början. Mer kommer; det kommer inte att bli bättre framåt mars, som det en gång hette i en populär postfilm.   Och vad ska vi kämpa för?   En bra postservice åt hela svenska folket! Och anständiga löner och anställningsvillkor åt oss som gör jobbet!   Så enkelt är det.   Och så svårt! (Facktuellt 5/1996)