Dagboken

En bild och några ord, som regel hämtade från Facebook, men ibland utvidgade.




Nyare inlägg



Ängssmygare på brudborste.

Sommarfåglarna.
Nu börjar sommarfåglarna, de fjärilar som flyger under högsommaren kläckas. Med förhoppningen att få se den svavelgula höfjärilen (som väl i och för sig börjar flyga litet tidigare) begav jag mig till mossarna på Rialaskogen; jag såg den där för tre år sedan. Nu är det ingen riktigt bra idé att ge sig ut på vandring på de tunggådda tallmossarna täckta av nästan meterhöga skvattrams- och odonbuskar när termometern visar på +30 grader. Det blev många pauser men jag nådde fram till Rudsjön, som var målet för dagen. Sedan skulle man tillbaka också, och det var inte roligare det! Och ingen svavelgul blev det och ingen myrpärlemorfjäril, som också borde finnas här. Längs skogsbilvägen blommade däremot litet klöver och de första tistlarna och där flög många skogspärlemorfjäril och ängssmygare.
  Det sorgliga den här dagen var att se hur skövlingen av skogen fortsätter i det här området – på kyrkans mark. På Vargbergen fanns tidigare ett tjäderspel, folk gick dit och såg och lyssnade till spelet ända fram mot början av 90-talet; jag låg själv där i den koja som man hade rest uppe på berget. Kalhyggena började väl någon gång på 70-talet och accelererade på 80-talet så att underlaget för tjädern krympte och till slut högg man – skamligt nog – bort även själva spelplatsen. Nu hade man tagit en av de sista bitarna kulturskog – den sista? – kring berget, den i korsningen nedanför berget.
  Ett liknande öde drabbar själva Rialaåsen, där är det gruset och torven som plundras. Det stora grustaget vid Ledinge har för varje år grävt sig längre och längre söderut i åsen. Nu hade man kalhuggit den sista biten ända fram till den gamla täkten – numera en sjö – på Hållvastbys marker. Tanken är väl att fortsätta grustaget ända fram dit. På andra sidan vägen, skymd bakom en skogsridå, har hela Sandamossen tömts på sin torv. Samtidigt pågår en strid om att återuppta en grustäkt på södra sidan av malmen, vid Punskog. Där har lokalbefolkningen protesterat; jag vet inte hur det har slutat.
  Men Rudsjön ligger kvar, än så länge, med sina vita näckrosor och sin tallmosse upp mot Tutteboda. Och kanske simmar där ännu några av de rudor som har gett sjön sitt namn! (2018-07-05)


Skogspärlemorfjäril på åkertistel


... och undersidan. Den här gången på rödklöver.


Rudsjömossen, östra delen.


Rudsjön, söderifrån.


Nya hygget på Rialaåsen, vid Beatebergskorsningen.


... och här, i större skala.






4 juli.
Det var den 4 juli i häromdagen och det hölls som vanligt ett opinionsmöte på Stortorget i Stockholm, dagen till ära: USA:s nationaldag. "Alla människors lika värde – alla folks lika rätt" var temat för sammankomsten; ett citat från USA:s självständighetsförklaring. Som bekant är det inget annat land som lika grovt kränker andra medborgares och staters rättigheter som USA; det finns alltså många anledningar till att protestera mot dem. I vårt genomamerikaniserade land, i synnerhet i de kretsar som håller i taktpinnen, gör vi emellertid tvärtom: förbannar dem vars rättigheter kränks: Syrien, Palestina, Irak, Afghanistan, Jemen, osv, osv. Därför var vi inte heller så många på Stortorget – förutom alla dem som turistar i vår vackra stad.
  Anita Persson inledde i vanlig ordning mötet, Agneta Norberg från Sveriges fredsråd talade om USA:s krigshets och hur de använder Norden som en plattform för krig mot Ryssland, Anders Romelsjö från FiB/Kulturfront i Stockholm talade om kampen mot USA-imperialismen i Sverige, Eva Björklund om Latinamerika, Stina Bengs & Mathias Zackariassen sjöng och spelade, Hans Öhrn talade om Syrien och, Roland Hedayat om Jemen, Kemal Görgu sjöng två kurdiska sånger, Sigyn Meder informerade om läget i Irak och Martin Lööf om Venezuela. Och så var vi några som lyssnade, och några som delade ut flygblad och sålde tidningar och höll upp banderollerna. Ett naggande gott möte, alltså, men tyvärr lär det behövas fler manifestationer och förhoppningsvis blir vi fler då! (2018-07-06)

Länkt till uttalandet som antogs vid mötet.


Agneta Norberg.


Anders Romelsjö.



Eva Björklund.


Stina Bengs & Mathias Zackariassen.


Hans Öhrn.


Roland Hedayat.


Kemal Görgu.


Sigyn Meder.


Martin Lööf.


Anita Persson.






Vitgräsfäril.

Bilder från Roslagen: Vita fjärilar och en vit älg.
Vitgräsfjärilen – som inte är särskilt vit – flyger i gläntorna i de igenväxande hagarna ute på Harö och när vi kommer till Norrtälje ligger det en vit älg i åkanten intill Royalbiografen!
  Stora delar av Harö har nu klassats som "nyckelbiotop". Det är rätt, halvön är mycket rik men den behöver också skötas för att inte "naturvärdena", som det så vackert heter, ska försvinna. Framför allt det som tidigare har betats växer igen i snabb takt och de stora bestånden av bland andra vätteros, smånunneört och lungört kvävs. Nu har de blommat över och istället var det åkervädden som lockade till sig fjärilarna. Mnemosynefjärilen har nunneört som värdväxt och eftersom den växer här, skulle den sällsynta fjärilen kunna trivas – den har rapporterats en bit bort – men även om den gör det så är det litet för sent på säsongen; vi försöker igen nästa år! Nu blev det istället vitgräsfjärilar och skogspärlemorfjäril och några obestämda blåvingar. Och åkerhumla. Och den sista sjungande svarthättan och gärdsmygen.
  Den vita älgen då? Ja, den ingår i årets "Konst i ån" i Norrtälje och har gjorts av konstnären Yvonne Thörnqvist och getts det svenskklingande namnet "Out of the woods". (2018-07-04)



Vitgräsfjäril, udersidan.


Åkerhumla.


Gul svärdslilja.


Spenört och jordhumla.






Almedalen
Almedalsveckan inleds idag och moderaterna är först ut. Dagen till ära har Kristersson fått två uppslag i SvD. Dels en stort uppslagen debattartikel där han och partisekreteraren propagerar för ett förbud mot att "aktivt delta i eller stödja våldsbejakande organisationer". Dels en intervju där han pratar om behovet av att satsa mer pengar på krigsmakten för att "behålla USA nära Europa". Det är tydligen de två viktiga frågorna i årets val, enligt moderaterna? Den ena är att återigen spela på SD:s planhalva, den andra på USA:s i deras strävan att ladda upp för ett nytt krig mot Ryssland. Återigen: Vilka är det som bakom kulisserna styr dagordningen i den svenska politiska debatten i den riktningen? (2018-07-01)






Okända platser 15: Den stora stenen.
Bilden ingår i min serie "Okända platser".






Text & bild från en resa till Danmark & Tyskland i juni 2018.







En humledagsvärmare flyger i syrenen i Anderssvedja i Roslagen. (2018-05-30)


Den årliga bilden av den -- alltid lika vackra -- St Pers nycklar i Professor Tamms ängar där man dessutom kunde höra rosenfinken sjunga.


Ängshaverrot.


Kvickgräsfjäril. Tycker att den liksom aurorafjärilen, grönsnabbvingen och tosteblåvingen flyger mer än vanligt i år -- men antagligen beror det på den extremt soliga och fjärilsvänliga senvåren/försommaren?


En bild från det vackra Anderssvedja!







Avesta art
Konstnären Torsten Jurell sitter bland sina skulpturer i Verket i Avesta, det gamla järnbruket som har blivit till en fascinerande konsthall där bara huset i sig är värt ett besök. Jurell är en av tretton svenska och internationella konstnärer som har bjudits in till årets upplaga av Avesta art på temat Illusion/Allusion. Dessutom finns i huset ett antal permanenta konstverk, bland annat Tomas Nordbergs "Ett stycke tid". Torsten Jurell har fått ett stort utrymme i den f.d. valsverkshallen. Hans "Skuggspel" består av skulpturer och installationer i glaserat porslin, stengods men också olika blandtekniker, vackra och starka verk med "ett drag av mystik, spänning, livsfara och romantik" som konstnären själv formulerar det. Utställningen pågår hela sommaren och är värd en resa!(2018-05-26)

  • Länk till Avesta arts hemsida
  • Länk till Torsten Jurells hemsida om "Skuggspel"


    Christian Andersson: Baghdad batteries.


    Huset i sig är som sagt värd en resa: en vägg av slaggsten.


    Haruko Maeda: Änkedrottning Maria Eleonora.


    Torsten Jurell.


    Tomas Nordberg: "Ett stycke liv".








    Några bilder från Stället med utsikten som man aldrig kan se sig mätt på. Råby Rönö i Sörmland den 17-18 maj 2018.


    Mörk jordhumla på syrenen.


    Nysått på gärdena vid Kattfiket i Runtuna.


    Himmel över Lidsjön.





    Äldre inlägg