Artiklar om Posten och postpolitiken - 14




Regeringen säljer ut Postgirot

Regeringen beslöt den 27 januari att ge klartecken till Posten att sälja Postgirot. Beslutet ligger i linje med den politik som regeringen för och där privatisering av statlig egendom är en av ledstjärnorna. Avrustning av den offentliga samhällsservicen är en annan målsättning. Man kan som bekant sälja konserverad gröt med mördande reklam och därför motiveras beslutet att sälja ut Postgirot med ord som "förbättrad service"!
  I det läge som regeringen försatt Posten har den nya ledningen i företaget beslutat att koncentrera verksamheten kring brev och paket. Vi får hoppas att det går vägen. Vän av ordning kan dock fråga sig varför det skulle vara ett större statligt intresse att behålla paketverksamheten i offentlig regi än en väl fungerande giroverksamhet. Rent företagsekonomiskt kan man ju också peka på att Girot hittills alltid gått med vinst, vilket man tyvärr inte kan säga om paketen.
  Frågan är därför vad som blir kvar av Posten när avreglerarna och privatiserarna gjort sitt!

/RED


Regeringens beslut om försäljning av Postgirot
Man kan knappast påstå att vi är chockade över regeringens beslut om försäljning av Postgirot. Tvärtom har beslutet dröjt väldigt länge och ägaren har uppenbart känt stor vånda inför detta beslut.

Vi har som bekant drivit linjen att utveckla Postgirot till fullsortimentsbank, men samtidigt har vi också under en ganska lång tid känt att den vägen varit stängd. Eftersom sådan utveckling kräver ett resurstillskott som Posten själva inte förfogar har vi här varit beroende av ägarens och politikernas vilja att skjuta till resurser. Den viljan saknas uppenbarligen och därför är nu beslutet om försäljning logiskt.

Regeringen har också ställt ett antal krav på Posten inför en försäljning.

1. Posten ska fortsätta att tillhandahålla en grundläggande kassaservice.

SEKO Postens kommentarer:
Vi ser det som ett naturligt att Posten skall upprätthålla statens krav på grundläggande kassaservice. Detta dock meddet tydliga förbehållet att staten fullt ut måste ersätta Posten för de merkostnader som uppstår genom detta krav. Dessutom är det nog inte alldeles enkelt att lösa detta rent praktiskt. En förutsättning för att kunna ansvara för grundläggande kassaservice är ju faktiskt att man har egen finansiell verksamhet eller en relation/avtal med en sådan. När avtalet med Nordbanken/Meritas går ut och Postgirot är sålt, har inte Posten någon sådan relation och här måste nog såväl politiker som företagsledning fundera ordentligt för att hitta en praktisk lösning som inte belastar Posten ekonomiskt.

2. En varsam förändring av Postens kontorsnät och en förbättrad service, samt en skyldighet att tillhandahålla en rikstäckande brev- och paketservice.

SEKO Postens kommentarer:
Posten är den enda naturliga aktören för ett rikstäckande ansvar för brev och paket. Ansvaret förutsätter dock att Posten får fullt mandat att konkurrera inom dessa områden på affärsmässiga villkor.
  Att förändringarna i kontorsnätet ska hanteras varsamt är naturligtvis positivt, även om det finns risk för tolkningar mellan staten och Posten om vad som kan betecknas som varsam förändring.

3. Anställda som berörs ska ges aktiv och ansvarsfull hjälp till annant arbete eller utbildning.

SEKO Postens kommentarer:
Det här har varit ett av våra huvudkrav inför en försäljning av Postgirot och inför en förändring av kontorsnätet. Inom Posten har vi själva drivit fram avtalet om Futurum och det är naturligtvis positivt, men det kommer också att krävas ytterligare resurser. Vi kommer också i fortsättningen att ställa dessa krav mot såväl ägaren som företagsledningen.

4. Lantbrevbärarservicen ska vara kvar

SEKO Postens kommentarer:
Allt annat skulle upplevas som katastrof och det är en självklarhet.

Mediadebatten i samband med regeringsbeslutet att sälja Postgirot
Media har inte oväntat fokuserat mycket på förändringarna i kontorsnätet som blir en konsekvens av försäljningen av Postgirot. Rubrikerna har talat om att alla postkontor läggs ned vilket naturligtvis inte är sant.
  Vad som däremot är sant är att kontorsnätet kommer att genomgå stora förändringar när Posten inte längre kommer att bedriva någon bankverksamhet. Antalet kontor kommer också att minska och kompletteras med ett större antal enklare serviceställen, men att det handlar om total nedläggning är direkt felaktigt. Detta är medias tolkning, och man har möjligen haft viss hjälp av VD Lennart Grabe som uttalat sig i vårt tycke med väl drastiska ordval. Vi har därför skickat ut vår tolking av förändringarna till media, och vi bifogar det dokumentet.

Ny koncernstruktur
Diskussioner pågår men det finns ännu inget konkret förslag.Vi har haft en sammandragning med ordföranderna i företagsråden och där enats om ett antal övergripande ställningstaganden inför den fortsatta processen. Vi återkommer inom de närmaste veckorna med en mer utförlig information.

Hälsningar

Åke Kihlberg





Posten säljer samtliga ASG-aktier

Posten meddelade den 13 december att man säljer samtliga aktier i ASG. Både de 2,2 miljoner B-aktier som ägs direkt av Posten och de 406.920 A-aktier som ägs av det helägda dotterbolaget Regular Capital. Aktierna säljs till Danzas för 265 kr/styck, vilket är det belopp som Danzas erbjudit övriga aktieägare.
  Försäljningen kan resultera i en rejäl förlust för Posten. Det har spekulerats om att Posten betalade 400 - 500 kr per styck för de A-aktierna i Regular Capital. Det skulle, enligt Finanstidningen den 14 december, ge en förlust på ca 100 miljoner. Enligt DN samma dag uppgår förlusten till 70 miljoner. Om dessa uppgifter stämmer och inga nya fakta om affären framkommer, måste detta sägas vara ett både dyrt och pinsamt slut för Posten i denna affär.
  Enligt DN har Danzas utöver köpeskillingen för aktierna, betalat Posten 60 miljoner i extra ersättning för A-aktierna; en kompensation för den extraersättning som Posten betalade till den förre ägaren. I så fall skulle förlusten begränsas till 10 - 40 miljoner, beroende på vilken uppskattning som är den rätta.
  Hoppet står nu till att kunna ta tillbaka även denna del av förlusten genom skadestånd i den process som Posten driver gentemot Custos. Postens uppfattning är att Custos inte hade rätt att sälja sina aktier till Danzas, utan skulle ha erbjudit Regular Capital/Posten dem i första hand. Den frågan avgörs i en skiljedom om en eller ett par månader.
  Man kan hoppas att Posten någoirlunda lyckats/lyckas täcka förlusten, annars lär det bli vi som får ta ännu en smäll!

/JÅ

  • Länkar till resten av ASG-såpan





    Av ett lönsamt företag blev två olönsamma!

    Delårsrapporterna recenserar avregleringspolitiken


    CityMail
    CityMail redovisar i sin niomånadersrapport en kraftigt ökad försäljning. Omsättningen har ökat med 21 procent till 280,6 miljoner under årets första nio månader (232,2 milj samma period föregående år).
      Styrelsen aviserar en kraftig orderingång på distribution av ankommande utrikespost. CityMail "förhandlar för närvarande med ett flertal stora kunder vilka sammantaget kan ge en omsättningsökning under år 2000 på mer än 100 MSEK", heter det i rapporten.
      Bolaget har också aviserat att man från början av år 2000 kommer att införa utdelning varje arbetsdag i veckan och fortsatt expansion i Malmö-Göteborg.
      Nu räcker det inte med detta för att få bolaget lönsamt. CityMail går fortfarande med kraftiga förluster. Den redovisas till - 22,5 miljoner vilket låter som en förbättring jämfört med föregående års -44,6 miljoner för samma period. Men då ingår i årets resultat den förlikningsersättning som man fått från Posten. Beloppet är hemligt, men SvD gissar att det rör sig om ca 50 miljoner. Eftersom hela beloppet tycks ha lagts ut under andra och tredje kvartalet (rapporten är litet kryptiskt formulerad) så är resultatet, rensat från denna engångsersättning (får vi hoppas!), - 72,5 miljoner. Det är en försämring av resultatet, även om vi tar hänsyn till den ökade omsättningen (25 procent på omsättningen i år, 19 procent förra året).
      Inte så konstigt alltså att man också aviserat att en "ny utdelningsstruktur" ska ge en kostnadsbesparing på 10 procent!

    ***

    Posten
    Posten ökade sina rörelseintäkter med blygsamma 1 procent under årets första nio månader till 17, 5 miljarder. Resultatet blev 230 miljoner (714 miljoner), en försämring med 484 miljoner. Nu har man belastat årets resultat så här långt med vad man kallar "engångskostnader" på 260 miljoner; drar man bort dem så blir resultatet något bättre (490 MSEK) - men ändå klart sämre än föregående år.
      Försämringen förklaras med de lägre räntenivåerna (vilket slår hårt mot Postgirot) men även "satsningar och ökade kostnader inom försändelseaffärerna".
      Det är fortfarande Brev som drar det tunga lasset, i varje fall så som koncernen redovisar sitt resultat. Men när denna den tyngsta delen i företaget minskar sin vinst med 447 miljoner från fjolårets 1.316 miljoner till årets 869 miljoner - så är det klart att det finns anledning till oro. Motiveringen till försämringen uppges "till väsentlig del /bero på/ åtgärder för effektivisering och kvalitetsarbete inom produktionen samt ökade satsningar på produktutveckling", vilket man inte blir så mycket klokare av.
      CityMail påstår i sin rapport att snittintäkten per försändelse ökat med 3,4 procent jämfört med föregående år. Det vore intressant med samma uppgift för Posten. Den snedvridna konkurrens som den nuvarande postpolitiken ger upphov till måste rimligen vara en viktig del i förklaringen till Postens (dåliga) resultat.
      Det redovisas inte heller i rapporten (i varje fall inte så att en amatör kan förstå det!) om/hur det stora köpet av ASG-aktier påverkar resultatet.
      En annan oroande uppgift i rapporten är att pensionsskulden från årsskiftet kommer att öka med ca 1,8 miljarder beroende på nya försäkringstekniska beräkningsgrunder. Ingenting sägs i rapporten hur det ska hanteras.

    ***

    Två olönsamma
    Sammanfattningsvis kan vi alltså konstatera att avregleringpolitiken inom postområdet så här långt har resulterat i att ett lönsamt företag (Posten) ersatts av två olönsamma: CityMail och Posten!

    Jan Åhman





    Posten går ihop med danska Posten??

    Enligt en artikel i Dagens Industri den 12 november pågår sedan i somras diskussioner mellan svenska och danska Posten om ett samgående. Diskussionerna påstås ha fått ny fart efter det att finnarna hoppat av det planerade samnordiska paketbolaget PNL. Diskussionerna om samgående förs, enligt DI, mot bakgrund av tyska Postens aggressiva framfart på postmarknaden. ASG-affären är bara ett exempel.
      Upplägget skulle vara att först ombilda danska Posten till aktiebolag, därefter slå samman bolagen och till sist börsnotera dem. Sammanlagt skulle bolagen omsätta ca 36 miljarder och sysselsätta ca 70.000 anställda.
      Näringsminister Björn Rosengren uppges ha informerats i somras.

    Fortsättning den 13 november: I Dagens Industri uttalar sig Rosengren mycket bestämt om en dansk-svernsk fusion: Den är inte aktuell. Istället förespråkar han ett samarbete med Deutsche Post om paketverksamheten.
      Avtalet mellan svenska, norska och danska Posten om PNL, Pan Nordic Logistics, skrevs i all hast under på fredagen, enligt DI. Avtalet innebär att all gränsöverskridande paketverksamhet ska bedrivas genom det bolaget. /JÅ





    ASG eller PNL?

    Det är för närvarande ganska tyst i ASG-frågan men vi vet att det i dagarna pågår kontakter mellan tyska och svenska Posten. Om det blir någon samförståndslösning vågar vi inte ha någon uppfattning om, men vi har för säkerhetss skull uttalat våra krav inför möjligheten att en sådan kommer till stånd. SEKO Postens bestämda uppfattning är att Posten i alla lägen måste behålla kontrollen över sin logistikaffär. För oss är det avgörande vi själva kan styra så mycket som möjligt över utvecklingen av det som beskrivs som vår framtida kärnaffär. Anledningen till att vi redan i förväg tydliggjort vår inställning är naturligtvis svenska Postens svaga förhandlingsposition gentemot tyska Posten/Danzas.
      Det av de nordiska "postarna" gemensamägda bolaget Pan Nordic Logistics ligger på sätt vis i vänteläge beroende på utgången av ASG-affären. Man har dock konceptet ganska klart och beredda att köra i gång när startsignalen ges.

    Finnarna går ur
    Finska Posten har i veckan meddelat att man går ur PNL, något som knappast försvårar möjligheterna att komma överens i några frågor som kvarstår att lösa. Det är dock fullt möjligt att Posten i Finland finns kvar som samarbetspartner även om man inte är kvar som delägare i PNL.
      Vi kommer att arbeta vidare med att påverka i frågor som inflytande och organisation för PNL. Eftersom PNL är ett gemensamt ägt bolag utanför den traditionella koncerngemenskapen kan dessa frågor bli knepiga att lösa, och vi tror att inflytandet i detta bolag är viktigt eftersom kopplingar och påverkan på övriga Posten kan komma att bli stor.

    SEKO:s koncernråd





    Postgirots och postkontorens framtid?

    I dag är det inte mycket som talar för att regeringen är beredd att satsa det stora kapital som skulle behövas för att utveckla Postgirot till fullsortimentsbank. Det har talats om summor upp till 15 miljarder kronor, och lägger man också till det ganska tydliga principiella motsåndet mot statliga banker, tyder det mesta på att man kommer att gå på försäljningslinjen.

    Beslut om försäljning?
    Om det blir beslut om att sälja Postgirot kan detta ske på många olika sätt. Det kan handla om att sälja till svenska eller utländska banker, och tänkbara köpare har säkert olika utgångspunkter för sitt intresse av att köpa Postgirot.
      SEKO har hela tiden drivit frågan om att vår ägare är tvungen att ta ett ansvar för den omstrukturering av postkontorsnätet som vi står inför. Vi menar att den möjligheten finns kvar också vid försäljningsalternativet och då i form av att man från regringens sida villkorar köpet på ett sätt som gör att köparen av girot tar på sig ett ansvar för en del av den personal som riskerar att bli övertalig i Posten.

    Rikstäckande
    En "villkorad" försäljning öppnar också möjligheter för de politiska beslutsfattarna att under en övergångsperiod lösa svåra frågor som t.ex. rikstäckande kassaservice. Postens möjligheter att upprätthålla denna service på nuvarande sätt försvinner ju om Postgirot säljs och samarbetet med Nordbanken upphör, och här står regering och riksdag inför ganska svårlösta problem. Vi tror dock att de kan lösas på ett acceptabelt sätt samtidigt som man också kan hitta lösningar som stöder personalsituationen i Posten.
      Vi har haft och kommer att ha ytterligare politiska kontakter i denna fråga.

    Postkontoren
    Posten Försäljning har koncernens uppdrag att upprätta det nya servicenätet för Posten. Detta nät ska tydligt stödja logistik- och meddelandeaffärerna. Uppdraget är inte alldeles enkelt särskilt som det samtidigt handlar om att stegvis montera ned det nuvarande nätet. Fackligt sett hanteras dessa frågor av företagsrådet Posten Försäljning och dialog förs naturligtvis med övriga delar av koncernfacket.
      De fackliga aspekterna kommer i hög grad att handla om bemanning av det nya nätet, och här förutsätter vi att samtliga inblandade är beredda att ta ett stort ansvar för de människor som riskerar att "bli över" från nuvarande postkontorsnät.

    SEKO:s koncernråd

    SEKO:s koncernfack i Posten har nyligen börjat med att skicka ut ett "månadsbrev" med aktuell facklig information. Facktuellt publicerar i det här numret några utdrag ur Oktoberbrevet.





    CityMail bantar i Stockholm

    Enligt artikel i DN 991015 ska CityMail minska personalen i Stockholm genom att utdelarna får större distrikt. Samtidigt planerar man för expansion i Malmö-Göteborg. Man räknar också med att övergå till varjedagsutdelning. Uttalandena ska antagligen ses som en s.k. vinstvarning inför bokslutet för tredje kvartalet.

    /JÅ





    Postens styrelse passar om Postgirots framtid?

    Postens styrelse behandlade den 30 september återigen frågan om Postgirots framtid. Postens pressmeddelande är så otydligt att man kan tro att det är SEKO:s koncernråd som skrivit det.
      Att döma av andra nyhetskällor ska det tolkas som att styrelsen inte kunnat ge en entydig rekommendation till staten/ägaren i frågan. I pressmeddelandet upprepar man de tre alternativ för Postgirots framtid, som regering och riksdag angett i vårpropositionen: 1. fortsätta som hittills, 2. ge Postgirot fullständiga bankrättigheter samt 3. sälja Postgirot.
      Styrelsen konstaterar att det första alternativet "inte är ekonomiskt försvarbart". När det gäller alternativ 2 konstateras att Posten inte har det kapital som krävs för att utveckla Postgirot till en fullsortimentsbank. Återstår alltså (?) det tredje alternativet: försäljning.
    I väntan på att högre organ inom SEKO samlar sig till en bestämd uppfattning i frågan kan man tänka sig följande punkter att arbeta efter:

    1. Det finns fortfarande ett samhälleligt behov av rikstäckande servicenter för brev- paket-och betalningstjänster på det sätt som Postens kassakontor fungerar. Det är statens ansvar att upprätthålla denna service och man bör därför - inom rimliga gränser -ge Posten det stöd som behövs för att upprätthålla verksamheten.
    2. Det är förvånande att se hur regeringen gett IKEA och andra företag rätt att bedriva bankverksamhet - men inte Postgirot. Även om det för Postgirots del knappast kan bli fråga om att bli en komplett bank, borde man kunna starta en verksamhet som kompletterar nuvarande verksamhet - och därigenom också anlitar/stödjer försäljningskontoren.

    Jan Åhman
    1999-09-30