Sammanfattningsvis: bra siffror inför den stundande avtalsrörelsen!

1) De fyra övriga målen är:
• Friska och engagerade medarbetare
• Effektiva och tillförlitliga processer
• Hög kvalitet till konkurrenskraftiga priser
• Nöjda kunder och stort förtroende

CityMail
Optimail är delägare i CityMail med 14 procent. Den intressantaste upplysningen i Optimails halvårsrapport är kommentaren att CityMail första halvåret i år för första gången redovisade ett positivt resultat. Man anger dock inte med hur mycket. Man får inte heller någon utförligare information om den saken i Norska Postens helårs- eller delårsrapporter. Posten Norge är huvudägare i CityMail med sina 57 procent. Bror Anders Månsson äger resterande 29 procent. OptiMail kommer att sälja sin andel i CityMail till Posten Norge år 2006.

Den 1 september rapporterar Dagens Industri i en litet vimsig artikel att CityMails omsättning under första halvåret i år ökade med 20 procent jämfört med samma period ifjol. Omsättningen för hela 2004 beräknas till 600 miljoner. Vinsten hittills i år - "13 år efter starten" enligt DI - uppgår till 5 miljoner jämfört med en förlust på 20 miljoner förra året.

Fortsatt ansvar
Mot denna bakgrund föreslår utredningen:

• Det politiska målet för grundläggande betaltjänster ska fastställas av riksdagen och formuleras:
"Det skall finnas tillgång till grundläggande betaltjänster i hela landet till rimliga priser".
• Staten ska ha ett fortsatt ansvar för dessa grundläggande betaltjänster. Dessa ska omfatta betalningsförmedling, uttag av kontanter samt hantering av dagskassor för näringsidkare och ideella föreningar.
  För områden där "marknaden" tillgodoser behovet av grundläggande betaltjänster skall staten inte vidta några åtgärder för att öka tillgängligheten.
  Statens ansvar för grundläggande betaltjänster skall geografiskt begränsas till de orter och den landsbygd där det inte är "kommersiellt motiverat" att tillhandahålla sådana tjänster och där det inte heller finns några jämförbara alternativ. På landsbygd där kommersiella alternativ saknas skall grundläggande betaltjänster finnas tillgängliga genom lantbrevbäringen, om det inte sker på annat sätt.
• En särskild utredare bör tillsättas för att förhandla fram en branschöverenskommelse med bankerna.
• Nuvarande lag om grundläggande kassaservice skall upphöra att gälla fr.o.m. den 1 juli 2006. Nyordningen för kassaservicetjänsterna skall börja genomföras från den 1 januari 2006.
  I bolagsordningen för Posten skall anges att företaget - utan vinstsyfte - ska tillhandahålla grundläggande betaltjänster genom lantbrevbäringen. Dessutom får Posten självt eller genom dotterbolag på kommersiella grunder utföra sådana uppdrag (på de orter där upphandling blir aktuell).
• Post- och telestyrelsen skall ha regeringens uppdrag att upphandla de grundläggande betaltjänsterna. Upphandlingen ska omfatta de orter och den landsbygd där det inte är kommersiellt motiverat att tillhandahålla sådana tjänster och där det inte finns jämförbara alternativ.
  Upphandlingen ska gälla från tidigast 1 januari 2006 och senast den 1 juli samma år.
• Konsumentverket ska ges i uppdrag att genom information och utbildning få de grupper som fortfarande använder kassaservicen att hitta andra sätt att sköta sina betalningar och Riksförsäkringsverket att hitta nya lösningar för utbetalning av pensioner till dem som saknar bankkonto.
• Konsumentverket ska bevaka att de grundläggande betaltjänsterna "motsvarar samhällets behov".

Läggs ner
Mera kortfattat innebär utredningen att Svensk Kassaservice läggs ner år 2006. På större orter kommer bankerna och/eller ICA (och liknande) att sköta betalningsförmedlingen, på landsbygden lantbrevbärarna och i de orter där det finns varken banker eller lantbrevbäring kommer tjänsten att upphandlas av exempelvis ICA eller Posten.

Är då detta ett bra förslag? Ja, jag tror det. Det finns inte längre någon anledning för Posten att syssla med den här verksamheten - i vart fall inte under de former som gäller idag. Dagens situation med tudelningen av Brev och Pakets utlämningsställen och Kassaservice kontor är naturligtvis helt vansinnig, men även om man slog i hop dem så skulle det bara bli en tillfällig lösning. Posten får 400 miljoner från staten för att driva Kassaservice, vilket gör att verksamheten går med i bästa fall plus minus noll. Men transaktionerna fortsätter att minska, och det kommer även i framtiden att bli ett evigt kattrakande med staten om hur mycket de ska ersätta verksamheten med. Så blir det även i Lindhs förslag, men i mindre omfattning och med en starkare position för Posten, eftersom vi inte längre har ett lagfäst krav att just vi ska utföra hela uppdraget.

Vallagskommittén
Till saken hör också att den Vallagskommitté som ser över bl.a. poströstningen, med största sannolikhet kommer att ta ifrån Posten ansvaret för detta uppdrag och istället lägga det på kommunerna. Det är inte så konstigt, med tanke på hur Posten skött detta uppdrag sedan de riktiga postkontoren stängdes. Hos mig hade tobakshandlarn inrättat vallokalen i den lilla skrubb där han har boxarna.

Jag hade in i det längsta hoppats på en renässans för de riktiga postkontoren, även om de av strukturella skäl skulle bli färre och mindre än tidigare, men det kommer inte att bli så. I varje fall inte så länge omreglerarna styr det här landet.
  Den bank- och giroverksamhet som var det ena ben, som bar upp postkontoren, har de socialdemokratiska regeringarna (naturligtvis påhejade av fp-m-c-kd) tagit ifrån Posten. IKEA fick öppna bank, men inte Postgirot; sådan var inställningen. När sedan Postgirot såldes ut, så hade bankkapitalet fått allt de ville ha. Återstod lankorna, och dem kan lika gärna någon annan ta hand om.

Billigare
Hade Posten fått behålla sin bankverksamhet och det monopol på statliga betalningar som vi en gång hade just för att kunna sköta även de mindre lönsamma delarna av samhällsservicen inom detta område - ja, då hade det inte varit något problem. Eller rättare sagt: det hade åtminstone varit enklare och billigare att hantera de problem som övergången till nya betalningsformer för med sig.

Som en sammanfattning kan man säga att Lindh i sitt delbetänkande sopar upp smulorna från omregleringsfesten inom detta område. De stora kapitalen och det skikt som styr dessa, har fått sitt. De mindre kunderna har getts en dyrare (och ofta sämre) service och personalen har fått betala med uppsägningar och sämre villkor. Kort sagt, omreglerarna har fått in ännu en fullträff.
  Nu återstår några "restkunder" som ingen vill ta ansvar för. Lindhs förslag är vettigt, men det skulle inte förvåna mig om det i slutändan blir Posten som i alla fall får ta ansvaret, och vi som jobbar i företaget som får betala.
  Sedan finns det naturligtvis en annan lösning på problemet: Återför bank- och giroverksamheten i statens ägo, återinrätta monopol på lämpliga delar så att de litet mer udda tjänsterna kan subventioneras genom monopolvinsterna - istället för att dessa, som nu är fallet, under omregleringspatraskets tidevarv, äts upp av det härskande skiktet. Det är bättre att monopolvinsterna används till att förenkla och förbilliga betalningarna för pensionären x och flyktingen y än till att öka på direktören z:s bonusmiljoner.

Hyllar marknaden
Denna lösning är dock avskydd av omreglerarna och därför har den socialdemokratiska regeringen skrivit direktiv för Lindh-utredningen där man hyllar "marknaden" och "liberaliseringens positiva ... effekter".
  Utredningens första uppdrag var att avveckla Svensk Kassaservice; det har man nu utfört.
  Det andra uppdraget - som ska redovisas senast den 1 november i år - gäller att
• Se över prisregleringen för "enstaka försändelser" och prissättningen för tidningar.
• Göra en samhällsekonomisk analys av liberaliseringen av postmarknaden och analysera det politiska målet för postområdet.
• Föreslå "möjligheter för operatörer att få tillgång till delar av den dominerande operatörens distributionsnät" och "en konkurrensfrämjande roll för PTS på postområdet".

EU:s omreglering
Lindhs första rapport innehåller förslag som för Postens del är bra, men antagligen inte för de mindre kunderna (och naturligtvis inte heller för de kvarvarande ca 2.000 potskassörerna!). Det är med oro och spänning man inväntar nästa betänkande. Kanske vore det inte så dumt om vi inom SEKO Posten litet mera öppet diskuterade vad vi egentligen vill ha ut av utredningen. Nedgången i volymer kommer inte att bli lika drastiskt inom brevområdet som inom kassan. Men minskningen kommer att fortsätta åtminstone ett tag till, och frågan är hur detta ska hanteras. Hur ska vi ställa oss till EU:s fortsatta omreglering av postmarknaden? Är den "brittiska" lösning - terminalnätet ska vara öppet för alla distributörer - som Lindutredningen ska undersöka bra? Etc.....

Facktuellts spalter står som alltid öppna för debatt!

Fem mål
Vid bolagsstämman presenterade VD Erik Olsson de fem nya mål som ska styra Postens verksamhet framöver:

• Friska och engagerade medarbetare
• Effektiva och tillförlitliga processer
• Hög kvalitet till konkurrenskraftiga priser
• Nöjda kunder och stort förtroende
• Ett Posten med god lönsamhet

Vid den chefskonferens som följde på bolagsstämman redovisade finanschefen Bo Friberg vad "god lönsamhet" innebär, i alla fall i ett första steg. Målet är att Posten senast år 2006 ska göra ett rörelseresultat på 600 miljoner och redovisa minst 300 miljoner i vinst efter avsättningar och skatt. Om den utveckling som redovisas i årets första delårsrapport håller i sig, bör det målet kunna uppnås.

Frågan är hur
Frågan är hur. Chefen för Produktion & Logistik, Göran Sällqvist, aviserade att det ska sparas 500 miljoner per år inom vårt område.
  Inom Produktion pågår för närvarande nio projekt; vi i Stockholm är indragna i flertalet av dem. "Det vi hittills fattat beslut om kommer inte att räcka", varnade Sällqvist.
  När man samtidigt hör siffran 500 miljoner, så kan man bli kallsvettig för mindre. Ledningen för Produktion lovade rundhänt 225 miljoner för de nuvarande nio projekten. En uppgift som man inte kommer att gå iland med. Därför pågår för närvarande jakten neråt i organisationen för att skrapa ihop de utlovade miljonerna. Man får hoppas att den högsta ledningen lärt av detta och istället lever som man lär: "Det är farligt att tro att centrala projekt kan lösa allt. Det är vardagsrationalieringarna som är viktiga", avslutar Sällqvist intervjun i Nyhetsposten.

Nya stålbad
Utdelning, eller Leverans, som det kallas numera, förutspås nya stålbad:
• En stor satsning på fastighetsboxar planeras, i omregleringsvärlden finns det inte längre pengar till att dela ut posten i dörrarna i flerfamiljshusen.
• "Stora besparingar kan uppnås genom att ytterligare öka den maskinella förädlingen i sorteringen"; kanske blir det ändå maskinell finställning till slut?
• Tidsfönstren för turarbetet ska ses över; det skulle inte skada - om man med det menar att ta bort eller åtminstone senarelägga stopptiden för spridningssorteringen av B-posten.
• I senaste numret av Nyhetsposten intervjuas en smart postcenterchef som räknat ut att Posten kan spara 23.000 kr per år och brevbärare om man tar bort det betalda måltidsuppehåll som brevbärarna har inlagda i sina scheman (förutom en obetald rast på 30 minuter). "Det har vi absolut inte råd med", säger den intervjuade. Nej, i omregleringsvärlden har vi inte råd med sådana förmåner för dem som delar ut Posten; de är förbehållna det översta toppskiktet i företaget.

Excesserna
Läget ser för närvarande litet ljusare ut för Posten, med ett resultat som ligger på rätt sida om strecket och en ledning som har stoppat de värsta excesserna från Grabes gästspel. Förhoppningsvis kommer Lindh-utredningen att leda till att subventioneringen av bankerna upphör, även om det leder till att ytterligare upp till 2.000 anställda tvingas till omplaceringar eller lämna Posten.
  Men företaget är fortfarande bräckligt som ett resultat av omregleringen - matsilvret är sålt - och bekymret med vikande brevvolymer återstår. Frågan blir om Lindhs utredning kommer med förslag som ytterligare försvårar möjligheterna att hantera dessa problem. En återreglering eller åtminstone koncessionsavgifter för russinplockarna vore på sin plats!
  Då skulle det finnas pengar till att behålla servicen i brevbäringen, anständiga villkor för personalen - och kanske t.o.m. en del av kassaservicen!

Det operativa rörelseresultatet förbättrades med nästan 800 miljoner och stannade på +73 miljoner för 2003 jämfört med -703 miljoner föregående år. Då ingår ändå kostnaden (avsättning) på 183 miljoner för Bertil Nilssons och Åke Anderssons nedläggningar i Norrköping och Växjö i bokföringen av det operativa resultatet.

Plusresultat
Det är första gången på flera år som rörelseresultatet ligger på plus. Man får hoppas att den trenden håller i sig - och bara nedläggningsivrarna håller fingrarna i styr så kanske det går vägen.
  När samtliga avsättningar räknats in så blir resultatet på sista raden fortfarande ett minus; den här gången -233 miljoner.
  De ständiga avsättningarna för extraordinära kostnader eller jämförelsestörande poster försvårar läsningen av resultatrapporterna; det är en dålig tröst att det tydligen går till på samma sätt i de flesta större bolag. Under 2003 nyavsattes 544 miljoner samtidigt som man upplöste 773 miljoner av tidigare gjorda avsättningar. Efter dessa operationer återstår 2,26 miljarder i avsättningar för avvecklingskostnader. Därutöver finns avsättningar på ca 1,5 miljarder för pensioner som inte regleras - eller ännu inte har reglerats - genom Pensionsstiftelsen.

Konstig redovisning
Resultatet för brev respektive paket särredovisas inte. Däremot uppges "Meddelanden och Logistik" göra ett rörelseöverskott på 900 miljoner och Kassaservice ett underskott på 136 miljoner. Det låter ju trevligt för oss som jobbar inom "Meddelanden och Logistik". Det är bara det samtidigt redovísar "Koncerngemensamt" en förlust på 827 miljoner. Man måste fråga sig vad det är för vits med denna redovisning. Koncernen består numera till över 90 procent av brev och paket. Alltså måste merparten av denna förlust hänföras dit, och då är det inte längre lika kul.

Fortsättningen
Hur ser då fortsättningen ut? Jag noterar att jag återigen sagt några elaka ord om nedläggningsproffsen på Ekelundsvägen. Och visst är det så att Handelshögskole- och KTH-tänkandet är en black om foten för Posten likaväl som för många andra företag. Det finns ändå skäl att komplettera detta axiom genom att påminna om att det grundläggande problemet för Posten ligger på annat håll. Framför allt handlar det om politiska beslut.
• De politiska besluten att plocka av Posten den lönsammare delen av den finansiella verksamheten och lämna kvar lankorna: de enklare transaktioner som alltmer automatiseras.

Världsunik omreglering
• Den världsunika totala omregleringen av brevmarknaden. Inte minst i Storstockholm har CityMail tagit volymer på en krympande brevmarknad. Trots det går även de med förlust på denna den lönsammaste delen av brevmarknaden. Posten har dessutom ansvaret för hela landet. Det är fortfarande tveksamt om det - trots nerdragningarna i administrationen och andra åtgärder - håller i längden med två parallella utdelningsföretag.
• Till dessa politiskt-ekonomiska beslut kommer strukturella problem med vikande brevvolymer. En nedgång som omregleringspolitiken dessutom med största sannolikhet kommer att påskynda. I slutändan blir det - i likhet med andra omreglerade marknader - dyrare med två eller flera företag som delar ut post. På en tillväxtmarknad som telekom går det att expandera trots de fördyringar som omregleringen lett till; på postmarknaden blir det svårare.
  Fortsättning följer och inom en inte alltför avlägsen framtid kommer vi att få se vad VD menar när han på sista raden i sin kommentar till bokslutet skriver att "ytterligare kostnadsbesparande åtgärder kommer sannolikt att krävas".

Karin Thorborg (v) ställde den 28 november en interpellation i riksdagen till näringsminister Leif Pagrotsky om ett sammanhållet Posten.
  Hon ställde tre frågor:

1. Vilka planer har ministern för Posten i framtiden?
2. Avser ministern att ta initiativ till att alternativet en sammanhållen post ges som tilläggsdirektiv till utredningen?
3. Avser ministern att vidta några åtgärder för att minska de negativa miljökonsekvenser som beskrivits ovan?

Julgranen
Ministerns svar i riksdagen den 27 januari och debatten som följde blev inte mycket att hänga i julgranen. Kanske har regeringen med de två utredningar som tillsatts - en om Posten ("Lindh-utredningen") och en om avregleringarna i allmänhet - tillfälligt lyckats ta udden av kritiken.
  Pagrotsky klämde i alla fall ur sig att "Posten ska även i framtiden vara ett företag som ägs av svenska folket". Bra, det betyder kanske att vi slipper privatiseringsförslag i alla fall det närmaste halvåret. Frågan om en sammanhållen post överlät han till pågående Lindh-utredning - även om också han tyckte att beslutet om att inte sälja frimärken i Postens egna lokaler var olyckligt.
  De som i likhet med bl.a. Bodil Malmsten och undertecknad längtar tillbaka till de centralt belägna riktiga postkontoren, har inte mycket tröst att hämta hos näringsministern. Han vill inte "ta pengar från sjukvården" för att "bidra till /Postens/ lokalhyror", som han uttryckte sig.
  Ja, så kan man ju också resonera.

Röst i öknen
Runar Patriksson (fp) grävde upp en gammal hund genom att påminna om ett annat sätt att lösa krisen inom kassaservicen:
  – Jag rekommenderade (i en riksdagsdebatt för några år sedan/JÅ) att Posten också skulle bli en bank, en postbank som vi ju hade på gång, som ägde Postgirot och som skulle ha konkurrerat med de stora jättarna på den privata marknaden. Man skulle ha gjort postkontoren lönsamma runtom i Sverige och aldrig startat någon Svensk Kassaservice. Om Posten i Sverige också varit bank med den service som den skulle ge hade man gått med vinst".
  Ack ja, synd bara att Runar Patriksson är en lika ensam ropande röst i öknen inom sitt parti, som undertecknad är inom fackföreningsrörelsen!

Grepp om hela
Den 11 december kom nästa. Då beslöt regeringen att ge en utredare i uppdrag att ta ett grepp om hela omregleringen. Effekterna inom tele-, el-, post-, inrikesflyg-, taxi- och järnvägsmarknaderna ska utvärderas. Den 19 januari utsågs LO:s chefsekonom Dan Andersson till utredningsman.
  Han skall enligt regeringens direktiv:

• Göra en analys av de långsiktiga effekterna för konsumenterna, näringslivet, arbetsmarknaden och samhällsekonomin i olika delar av Sverige
• Belysa konkurrens-, pris- och kvalitetsutveckling samt medborgarservice
• Föreslå åtgärder som kan öka de positiva effekterna av genomförda regelreformeringar
• Analysera möjligheten att främja tekniskt framåtskridande, forskning och utveckling genom nya samverkansmodeller
• Beakta EU:s regelverk samt den pågående utvecklingen inom EU för berörda sektorer. Möjligheterna att utnyttja effekterna av internationaliseringen och EU:s inre marknad skall beaktas

Öppna marknader
Utredaren ska ta hjälp av Institutet för tillväxtpolitiska studier och dessutom samråda med Näringslivets regelnämnd och Post- och kassaserviceutredningen.
  Jag skrev kritiskt om Post- och kassautredningen i Facktuellt nr 6/2003. Man får i direktiven till den utredningen snarast ett intryck att regeringens uppdrag handlar om hur man ska fortsätta omregleringen på ett sätt som ytterligare kommer att skada Posten, de många småkunderna och oss som jobbar där.
  När man läser de kortfattade direktiven till den nya utredningen, får man samma intryck. Regeringen slår sig för bröstet med att "Sverige har under de senaste tio åren legat i täten när det gäller att öppna marknaderna för konkurrens" och man berömmer sig av att "fortlöpande ... skapa lämpliga instrument för att vårda marknader som öppnats för konkurrens" (läs den meningen en gång till!); konkurrens är det begrepp som genomsyrar kommittédirektivet.

EU-anpassningen
Förbundsordföranden välkomnade utredningen i en intervju i december i Fackligt Perspektiv, samtidigt som han "avvaktade med jublet" i väntan på att han fick se direktiven och veta vem som skulle utreda; "det finns många notoriska avreglerare", som han uttryckte sig. När det blev klart att uppdraget getts till Dan Andersson från LO ser han det - i en kommentar på SEKO-webben - som positivt och "räknar med ett bra samarbete med utredningen".
  Tyvärr gör jag inte samma positiva bedömning. Frågan är om regeringen överhuvud taget bryr sig om vad SEKO:s föbundsmöte tycker. Inte ens det övertydliga EMU-nejet tycks räcka för att de ska ändra politik. EU-anpassningen med alla dess omregleringar rullar på som förut.
  Järnbruksarbetarna på Domnarvet har tagit initiativ till ett nytt "Dalauppror". Det är nog mer av den varan som krävs, kanske rentav en politisk generalstrejk, för att få de övermodiga tjuvarna i regering och näringsliv att lugna ner sig litet!

Utredningen skall redovisa sitt uppdrag senast den 1 november.