Större bild Vi börjar skidturen på sjön närmast landsvägen där vi för sådär tjugo år sedan kunde möta bonden bortifrån byn komma körande med nordsvensken och ett hölass bakefter. Det tyckte ungarna om när vi satt på udden och grillade korv! Nu är det slut med det och sjöns is har helt tagits över av fritidsfolket. En mård har tvärat sjön via den lilla holmen där fiskgjusen häckade för några år sedan, den som jag skrev om i En havsörn över torpet. Se där: spår efter tre hunddjur, och stora är de, i alla fall ett av dem. De andra två släpar fötterna efter sig på ett litet ovanligt sätt. Vi funderar först om det kan vara vargarna, de ska ha rört sig ner mot den här trakten. Att det finns skidspår behöver inte vara så konstigt, det finns flera privatspanare ute för att leta efter vargarna! Men nej, det ÄR hundar, om än stora sådana, antagligen draghundarna från torpet en bit bort. De brukar vara förspända, men här har de tydligen fått löpa fritt. Det visar bara hur noggrann man måste vara vid den här typen av spårning! Större bild ...samma hundar, men vi måste få med litet norsk rödfärg också! Större bild Allra närmast stranden finns ett annat spår som tyvärr är för utfrätt för att bestämma, men mycket talar för att det är en utter som sprungit längs sjön. Större bild När vi är på väg att lämna sjön möter vi mycket riktigt två andra skidåkare, som också de är ute för att titta efter spår. De har kommit från den större sjön mera västerut, men inte sett några intressanta spår där. Vi hoppar därför över den turen och viker av ner mot vår eget torp. Men först ska vi passera gården på höjden med den underbara utsikten -- numera spolierad av granplanteringar. Det kan behövas en lampa för att inte gå vilse mellan granarna! Större bild Dansa i en ring, dansa i en ring, Dansa alla, dansa alla, dansa alla i en ring. När vi kommer ner till vårt eget torp möts vi av en positiv sak, och en negativ. Det negativa är att grisarna har bökat sönder ännu mer. Det positiva att hermelinen visar sig igen, åtminstone spåren efter den. Här har den dansat i den yttre ringen och sorken i den inre ... en livsfarlig dans... Större bild Vi åker ner på isen i den västra viken i den hästskoformade sjön. När vi kört en bit kommer vi på dem ... vargspåren. De har kommit västerifrån, korsat viken och sedan fortsatt ut mot udden. Därefter har de gått nära stranden bort mot vår bastuvik där en av dem gjort en liten avstickare upp på land -- tänk om de ändå kunde sätta fart på grisarna, och helst äta upp dem! -- men sedan gått tillbaka till partnern och fortsatt längs sjökanten. Större bild En närbild av de stora spåren... Större bild En storleksjämförelse mellan varg, räv och sork/mus. Större bild Mycket revirpinkande blir det! Större bild En mus eller sork har just inlett sin långa vandring på isen tvärs över sjön! Jag skrev om det i berättelsen Spår i snön. Större bild Stilleben med vasstrå och vargspår. Större bild Det är svårt att se sig mätt på dessa kraftfulla spår! Större bild Större bild Vi har haft ett celebert besök utanför bastun! Större bild Här slutar berättelsen. Efter ytterligare några hundra meter längs sjön tvärar de över mot andra stranden där de har går rätt upp i skogen. Vi undrar varför, de är rätt bekväma av sig vargarna, eller ekonomiska ska man kanske säga, men när vi också går upp en bit ser vi dagens första rådjursspår! Visserligen verkar de något äldre än vargspåren som sattes igår kväll, men kanske höll de ändå till här och ulvarna fick vittring på dem. Det är en annan historia som man bara kan gissa sig till fortsättningen på... Fler vargspårsbilder!