Dagboken
En bild och några ord, som regel hämtade från Facebook, men ibland utvidgade.
Håris.
Husby gård.
Husby gård.
Husby gård, från andra sidan.
Lifslemossen
låter inte så kul, men den är en spännande plats. Egentligen bara en kulle mellan några åkerfält och ett bestånd av höga björkar och aspar omslutna av (den mörka) Fjällveden. Här var tidigare kronopark och marken förvaltades av Domänverket tills det först bolagiserades och markinnehavet därefter överfördes till det nybildade Sveaskog samtidigt som många av deras skiften såldes ut till privata markägare. Detta skedde under Göran Perssons tid. Konungen hade sedan gammalt jakträtten i Fjällvedens kronopark men han avsade sig den rätten när marken såldes i början av 2000-talet. Den f.d. Ericssonchefen och Skandiamannen Lars Ramqvist köpte stora delar av (eller hela?) Fjällvedens kronopark och övertog därmed också jakträtten. Enligt den ekonomiska kartan från 1958 odlades inte längre de avsides belägna åkrarna och jag vill minnas att det var likadant när vi var här första gången i början av 80-talet. Nu förvånas vi över att någon har besvärat sig med att odla upp två av åkrarna och renhuggit en tredje, som har varit planterat med gran. Vi går och letar efter en husgrund som borde finnas här, det var ju regel tidigare att det fanns ett litet torp som kunde sköta marken långt från huvudgården. Vi hittar inga rester efter ett boningshus, varken en gammal murstock eller några vårdträd – däremot grundstenar efter en lada eller liknande. Den var borta 1958, men på den Häradsekonomiska kartan från 1897 - 1901 hittar jag den, där finns en ekonomibyggnad inritad. Antagligen lade man in höet i den och körde hem det med släde på vintern när det var bättre före; att köra med vagn på den tidens skogsvägar var inte så lätt.
Vi fikar en stund, noterar betesskador på många av smågranarna, kan det vara kronhjort?, fotar röksvamparna som växer vid foten av en björkstubbe, funderar över den gamla orange märkningen längs vägen upp hit och sedan fortsätter in i skogen bort mot Långmossen – kan det vara en gammal vandringsled?
Lifslemossen är ett ovanligt namn, men kanske uppriktigt: var det så de kände det de torpare eller statare eller annat arbetsfolk som slet på suråkrarna här uppe i skogen? För oss är det tvärtom: vi blir uppiggade. Efter att ha gått hit genom de trista granplanteringarna gläds vi åt att se öppningen i skogen med backen där det en gång stått en lada, dungen av lövträd och några välskötta åkrar: den vackra sidan av Gammalsverige! (2018-01-10)
Bilder från förmiddagspromenaden: Lidingö från den vackra sidan.
Om ni funderar över var era pensionspengar har tagit vägen så syns de i bakgrunden på två av bilderna. (2018-01-10)
Himmel över Lidsjön: Vasskulpturerna.
Den 6:e januari slog det om och det blev äntligen några grader minus. Samtidigt blåste det en kall nordan och vågorna slog upp mot vasstråna och frös till is. (2018-01-09)
Bilder från Sörmland: Eken.
En stor ek står majestätiskt i kanten av gärdena vid Stenvad i Husby Oppunda socken. Under den gamla eken syns en av den nya tidens uppfinningar: Vildsvinsmatningen.
Vi går bron över Husbyän och passerar några bryggor, en av dem har man tyngt ner med stenar för att den inte ska flyta iväg i det höga vattenståndet efter allt regnande. I strandskogen vid Lidsjön väntar en överraskning: Håris. Det är en svamp, Exidiopsis effusa, som vid en viss temperatur, strax under noll, producerar den perukliknande isen när den bryter ner träet i det ruttnande virke den lever i. Ett gammalt namn på den sägs vara vätteskägg. Vi gjordes uppmärksamma på artens existens av en vän och svampexpert ute i Roslagen, hon hade hittat den på ett ställe i Roslagsbro. Den verkar inte vara så vanlig eller om det är så att de rätta väderbetingelserna begränsar den; i vart fall finns det få inrapporterade obsar på Artportalen. Och vi hade kanske gått förbi den och bara sett några snöfläckar som låg kvar efter det senaste snöfallet om inte Lillan hade varnat oss!
Vid de stora gårdarna Akalby och Husby är det lika dött som vid många av de stora sörmländska godsen sedan nästan all djurhållning upphört och det på sin höjd finns några maskiner kvar för att så och skörda spannmålen eller oljeväxterna. Skylten på magasinsväggen vid Husby är på sitt sätt typisk: Fyndboden. Ett minne från sommarens loppmarknad och det som återstår av den gamla kungsgården! (2018-01-06)
Nej, det blev ingen sol idag heller vid Stället med utsikten som man inte kan se sig mätt på ... men i morgon! Blått ljus över Lidsjön på morgonen. Den tunna isskorpan som sträckte sig halvvägs till Skäret blåste äntligen bort på eftermiddagen. Bra, därför att då kan det lägga sig en ny is som är ren från allt det skräp som blåser in i sådan här issörja och sedan slöar ner isborren när jag ska sätta ut mina saxar! Så här lät det nere vid bastun. (2018-01-05)
Solen segar sig upp och lyser genom verandafönstren på Stället med utsikten som man aldrig kan se sig mätt på. Det var i går morse det, sedan började det regna och så har det gjort hela dagen idag också ... men i morgon ska det bli sol! Sjön går öppen, bara en tunn, tunn is närmast land. (2018-01-04)
Okända platser nr 12: Dikeskorsningen. Skogsdiket (t.v.) möter det långa lerslammiga åkerdiket. (2018-01-03)
Okända platser nr 11: Den sörmländska 25-årsvallen. (2018-01-03)
Okänd plats nr 10: Utsikt från Nyårsaftonspasset.
Bilden ingår i min serie med "okända platser" inspirerade av Annika von Hauswolffs verk "Okänd plats från 2002. Den ropades ut för mellan 80 000 - 100 000 kr men återropades. Vi vet därför inte riktigt vad den är värd i pengar. Däremot erbjöd Bukowskis en Carl Fredrik Hill på samma tema: "Skogsbacke" från 1876 som såldes för 3 675 000 kr. Jag nämner det bara som en upplysning för dem som är intresserade av verk i den här genren! Jag har tidigare bidragit med minst nio bilder på samma tema, bland andra de här: "Vändplanen" och "Diket" . (2018-01-01)
Fotoutställning på Länsmansgården i Åkersberga. Vernissage och utdelning av juryns pris den 13 januari kl. 13.00. Jag har turen att få med två bilder även i år! Läs mera om utställningen HÄR! (2018-01-01)
Mera Stockholm.
När man nu är på Thielska galleriet och har blivit inspirerad av Helga Henschens verk orkar man säkert med några målningar ur museets egen, storslagna samling. En Carl Wilhelmsson, till exempel hans "jordarbetare, Uppland" från 1904 med sin litet ovanliga komposition, ett snävt utsnitt, jag undrar var den är målad, Uppland är stort; jag gillar den: motivet, färgerna. Eller varför inte en Munch: förutom en variant av "Skriet" och några andra klassiker har museet också en av hans landskapsmålningar, här "Åker i snö" från 1907. Den är fin. Tycker man om Liljefors harar och rävar och ejdrar så har de sådana också, liksom Fjaestads snömålningar och Eugen Janssons nakna karlar och Zorns lika nakna kvinnor och blåmålaren Janssons Stockholmsmotiv och, för att återvända till de riktigt stora, flera Hammershöi, här ett av hans "Landskap" från 1900. Osv, osv.
---
På väg tillbaka till tunnelbanan stannar vi till inför NK:s julskyltning, som i år har Ingmar Bergmans "Fanny och Alexander" som tema. Det är fyndigt gjort och mest gillar vi fönstret där snöflingorna på sagornas vis samsas med duva och skepp och flygplan i luften över domkyrkan, allt gjort av pappersark där texten är hämtad ur Strindbergs "Ett drömspel" Idén kommer förstås från slutscenen i Fanny och Alexander där den befriade (?) Emelie lämnar över just den texten ,"ett nytt teaterstycke av August Strindberg", som Emelie presenterar det när hon lämnar över häftet till farmor Helena och ber henne läsa det och föreslår att de två tillsammans ska sätta upp stycket på familjens teater.
---
Efter så mycket stad är det dags att återvända till skogen och nere på Plattan står älgarna och väntar på oss i en skogsbacke, med gärdesgård runt om och för säkerhets skull också med livvakter från polisen, man vet aldrig vad stadsbuset kan hitta på! (2017-12-29)
Bilder från Stockholm: Den vita muren. (2017-12-28)
Helga.
Jag skrev tidigare i höstas att tranbärens vackra röda färg, liksom ett inslag i TV-tablån som hyllningsfilmen om Tältprojektet och Teater Tribunalens uppsättning av Brechts "Modern", ger hopp om en skiftning i färgen i samhällsdebatten. En röd strimma i den blåsvarta och krigshetsande rikemanston som dominerar i de tongivande media. Kanske kan Thielska galleriets stora, vackra och spännande utställning med Helga Henschens verk också räknas dit? I alla fall har den mött ett stort gensvar och utställningen har tack vare publiktrycket förlängts till den 4 februari. Missa den inte! Där visas vackert måleri och uttrycksfulla keramiska verk – men också hennes politiska verk, så pinsamt aktuella än idag! Tänk att vi fortfarande är där, mitt i krigens och fascismens och miljöskövlingens tid! Helga var en aktiv socialdemokrat och många av de politiska teckningarna, texterna och affischerna gjordes för partiets räkning – frågan är om hon skulle finna sig tillrätta i dagens SAP? Kanske kan hennes arbeten när de nu lyfts fram bidra till en tillnyktring även på den kanten! Man kan ju hoppas det liksom att vi andra som tröttnat på den nuvarande politiken får en vitamininjektion av hennes verk! Som sagt, gå och se dem. Och njut! (2017-12-28)
Facktuellts julnummer under distribution lyser upp årets mörkaste dag. Pdf-filen finns HÄR! (2017-12-21)