En karta berättar.
Jag går ett par dagar i Tärnanområdets skogar, i den västra delen. Den ena dagen söderut från Bromsebyvägen, in på Hakunges ägor. En vacker brukad skog med förvånansvärt få kalhyggen. Taltrastarna och bofinkarna sjunger och så de eviga grönsiskorna. Några svartmesar och gärdsmygar och till sist också en tofsmes. Jag passerar Nya Harsbro som ligger avskilt, numera enbart omgiven av skog, de åkrar som fanns här är alla igenplanterade. Längs vägen upp mot Gamla Harsbro med sin pampiga skola står ännu ekarna kvar längs det som tidigare var en smal åkerremsa i dalgången.
  Nästa dag går jag åt andra hållet, upp mot Blinkarby, Mösundet och Tärnholm. Här sjunger dubbeltrasten, en favorit, på flera ställen, en järnsparv i planteringen på (f.d.) slagugglehygget och bergfinkar rastar vid det Blinkarby, som är ett av de vackraste ställena i trakten med sina hassellundar ända ner mot Stora Harsjön. Blåsipporna blommade idag och man kan önska sig att de gamla husen sköts om och backarna hålls öppna och helst skulle de också betas på nytt.
  Vandringen avslutas som sig bör vid Tärnholm, så vackert vid sjön med åkrar som ännu brukas och de stora ekbackarna – där ollonsvinen bökat runt – som fortfarande betas.
  På Lantmäteriets Historiska kartor finns en underbar skatt av gamla kartor, numera så lätta att hitta via “minkarta.lantmateriet.se”. Jag har tidigare här på Nätet och i min bok om Hersbyön och Skogsroten skrivit om Tärnholm/Bromsebys kartor, från storskiftet och framåt. Nu letade jag efter kartor över Hakunges ägor men den äldsta som jag hittar är den Häradsekonomiska kartan från början av 1900-talet. Den är i sig mycket intressant men vad jag vet karterades de flesta byar inför både 1700-talets storskifte och 1800-talets laga skifte. Att det fattas kartor kan bero på att de försvunnit hos Lantmäteriet eller i byarna/gårdarna; det kan också vara så att enstaka kartor finns kvar lokalt men inte hos Lantmäteriet. Så var det i min hemby Anderssvedja som, måste jag litet skrytsamt säga, tagit väl hand om alla sina kartor och därför kunde låna ut en karta som fattades hos lantmäteriet så att de kunde scanna den. Nu finns det en storskifteskarta över en av Hakunges grannbyar, Ösby, fastställd 1774. Längst ner på den kartan fanns en notering som förvånade, där hade lanmätaren ritat in “Brömsby /Bromseby/ boars gångväg till Kyrkan”. “Gångvägen” börjar på kartan vid Mösundet och löper sedan genom skogen fram till södra änden av Gissjön, där upphör den tyvärr. Min första tanke var att det var en omväg för dem som bodde vid Bromseby, Till exempel berättade Teodor Lindman, arrendator på Bromseby, för Ola Nordlund att de tog en sydligare genväg, när de på vintrarna skulle gå till skolan i Gamla Harsbro. Då gick de över Valsätra. Men det var 1900-tal. Kartan är från 1700-talet och då kallas nuvarande Tärnholm för “Gamla Bromseby”. Det var de som bodde där som gick över Mösundet och sedan vidare genom skogen. Anna Maria Larsson som härstammade från Tärnholm berättade att de gick genom skogen till Mösundet; bland annat därför att de arrenderade åkrarna där. Idag är väl den stigen, liksom nästan alla andra gamla stigar och körvägar i de här skogarna, tyvärr förstörda av nutidens skogsbruk.
  Numera bor det inga människor permanent varken vid gamla eller nya Bromseby och ska man till kyrkan från den här trakten tar man nog bilen! Och vid Mösundet spatserar två tranor på det som idag är ett kärr mellan de två Harsjöarna; också det ett tidens tecken: ödemarksfåglarna har tagit över när odlingarna har övergivits och människorna har flyttat ut! (2026-04-23)