Teuvo Pykönen, sorterare från Böleterminalen i Helsingfors och förtroendevald på flera nivåer i det finska postfacket, var inbjuden till Verksamhetskommitténs senaste möte för att berätta lite om vad som är på gång i finska Posten. Facktuellt passade på att ställa några frågor.

Hur långt har omregleringen kommit i Finland?
– Finska Posten bolagiserades 1994. Bolaget är helägt av staten.
  Vid avregleringen 1994 togs alla viktgränser bort men de som ville bedriva postverksamhet måste antingen göra det rikstäckande, eller betala en koncessionsavgift på 20 procent av vinsten till det företag som skötte den riksomfattande servicen, Posten Finland AB.
  Samtidigt ålades Posten vissa krav:

• Man måste driva minst ett postkontor i varje kommun, men det är OK att göra det genom entreprenörer. Idag finns 350 kontor i egen regi och ca 1.000 entreprenörer.
• Utdelning fem dagar i veckan
• 1:a klassbreven - krav att 95 procent kommer fram över natt.

Teuvo Pykönen och PO Brandeker vid Verksamhetskommitténs möte den 11 november 2003 Namn: Teuvo Pykönen Arbetar vid: Böleterminalen (Pasila på finska) i Helsingfors I Posten sedan: 1975 Fackliga uppdrag: Ordförande i Böleavdelningen, vice huvudförtroendeman och 1:e vice huvudskyddsombud vid Böle m.fl. terminaler, ledamot av Finska Postförbundets styrelse. (Se särskild ruta!) Familj: 21-årig son Andra intressen än Posten och facket: Inte mycket, men spelar litet petanque (boule).

År 2002 ersattes den tidigare regleringen av en ny "Postservicelag" som har gjort det lättare för konkurrenter till Posten att komma in på marknaden.

Så nu har ni också fått ert CityMail?!
– Vi har ett företag i Finland som heter Janton, som var på väg att bli det. Ägaren, Kai Mäkelä, är vårt svar på Bror Anders Månsson. Mäkelä drev på för att få bort koncessionsavgiften. När sedan lagen mildrades - så sålde han företaget till amerikanska intressen, och de har hittills inte börjat med någon utdelning av brev. Än så länge är finska Posten därför ensamma på brevmarknaden.

Vilken inställning har finska Postförbundet till omregleringen?
– Vi var emot den, men förlorade kampen!

Vi läste i tidningarna i somras att finska Posten ville tidigarelägga brevbäringen. Varför?
– I glesbygden delar brevbäraren även ut dagstidningarna. För att få ut dem tidigare vill man tidigarelägga utdelningen. Men för att det ska bli möjligt måste man sänka kravet på övernattbefordran (eller "färdhastigheten" som det heter på finlandssvenska) från 95 procent till en lägre nivå! Nu pågår en politisk strid kring detta. Effekterna av den nya postlagen från 2002 diskuterades den 19 november i riksdagen. Alla politiker var nöjda med lagens tillämpning så här långt. Samtidigt lobbar Posten för att lagens krav på 95 procents övernattbefordran på 1:a klassbrev ska sänkas. Det skulle underlätta tidiareläggning av brevbäringen - men också förändringar i terminalnätet.
  Vi har från Böleavdelningen skickat ett öppet brev till politiker, styrelsemedlemmar m.fl. där vi kräver att servicenivån ska ligga kvar på 95 procent övernatt.

Har finska Posten något krav på sig att bedriva kassaservice?
– Nej. Postbanken tog bort sina penningtransaktioner från postkontoren och numera har Posten helt upphört med kassaservice. Postkontoren och entreprenörerna förmedlar bara brev och paketförsändelser.
– Breven svarar idag för 39 procent av Postens inkomster, tidnings- och reklamutdelning för 24 procent, eBrev 11 procent, paket lika mycket, affärslogistik 9 procent och postkontoren och andra affärer för 6 procent.

Hur ser ert terminalnät ut?
– Vi har fem kombinerade brev- och paketterminaler i Uleåborg, Kuopio, Åbo, Tammerfors och Seinäjoki och två brevterminaler i Helsingfors/Böle och Villmanstrand och ett logistikcenter (paket) i Helsingfors/Vanda.
  Dessutom finns fem mindre terminaler som inte har några sorteringsmaskiner. Vid Helsingfors flygplats (Vanda) finns dessutom en utrikesterminal, men numera har den - förutom postutväxling o dyl - endast manuell sortering av avgående flygpaket.

Vilken typ av maskiner har ni?
– De sju brevterminalerna har samtliga GSM och FSM-maskiner. Tre terminaler, Åbo, Helsingfors och Tammerfors har dessutom SSM:ar. Vi har inga KSM.
  GSM/FSM är tillverkade av NEC och AEG, SSM:arna är Müller Martinimaskiner.
Paketterminalernas nyare maskiner är Crisplant, de äldre kommer från en annan tillverkare.

Diskuteras det "strukturförändringar" även hos er?!
– Det utreds en nedläggning av några större terminaler samt de fem mindre terminalerna som saknar maskiner.
-- I Helsingfors vill Posten stänga brevterminalen i Böle och slå ihop den med paketterminalen i Vanda. Efter vårt öppna brev i augusti har vi kommit med i den projektgrupp som utreder saken. Än har inga beslut tagits.

Österrike: avgångsvederlag och nya postlådor
Den österrikiska Posten genomför f.n. en centralisering av brev- och paketsorteringen till sex terminaler (Innsbruck, Salzburg, Linz, Villach, Graz och Wien). Terminalen i Wien är med sina 1.200 anställda och fyra miljoner försändelser/dygn den största terminalen; den sorterar 51 procent av Österrikes samtliga brevvolymer.
  Nu är det inte bara terminalerna som stöps om i Österrike, även utdelnings- och kassakontoren ska bli färre i den "omstrukturering" (känns ordet igen?) som pågår.
  Precis som hos oss gör man sig av med folk. I juli kom arbetsgivaren och de fackliga organisationerna överens om ett erbjudande till dem som frivilligt lämnar företaget: utöver de lagstadgade 12 månadernas lön kan man - beroende på anställningstid - få mellan två till tolv månadslöner extra.
  Det är som bekant inte bara personalen utan också småkunderna, vanligt folk, som får betala omregleringspolitiken. I Österrike är det tydligen så att Posten äger merparten av och har ensamrätt till kundernas postlådor. Som ett led i omregleringspolitiken har lagstiftarna nu bestämt att dessa lådor ska tas bort och ersättas av "neutrala" lådor, som kunderna själva äger - och får betala. En onödig extrakostnad på sådär 100 miljoner euro (ca 900 miljoner kr). Från början var det sagt att lådbytet skulle vara genomfört till 2009 (när hela brevmonopolet senast ska vara borta enligt EU-direktivet). Nu vill regeringen skynda på och ha det klart till 2006, vilket i praktiken innebär att man vill genomföra omregleringen tre år tidigare än vad EU kräver.
  Svenska Postens styrelse har ju nyligen sagt att man vill "genomlysa företaget på ett sådant sätt som man skulle vilja presentera det för en tänkt köpare". Än så länge finns det väl inte så stort intresse för att köpa vårt Posten (även om man i det fall någon skulle visa sig intresserad mycket väl kan tänka sig att (s)-regeringen är beredd att reparera de finanser som man annars inte vill hjälpa till med) - men i Österrike är det blodigt allvar. Bolaget är till försäljning, de politiska besluten är fattade och enligt Postal Technology International (juni 2003) sitter Deutsche Post i förhandlingar om att köpa 74,9 procent av bolaget till ett pris av 1 miljard euro.

Storbrittanien: Posttågen slutar gå
Omregleringspolitiken tar sig många uttryck. Här hemma känner vi väl till resultatet inom Posten, men vi har som bekant också drabbats på flera andra områden. Exempelvis energimarknaden, där vi numera har fått både dyrare och osäkrare elleveranser.
  I Storbrittanien är antagligen järnvägen en av de branscher som drabbats allra hårdast. Jag skrev litet om det i Facktuellt nr 1/2003 med anledning av Ken Loach´ film Järnvägare. I början av juni meddelade Royal Mail att man med omedelbar verkan börjar avveckla sina sista 49 posttåg och helt går över till landsvägs- och flygtransporter. Tågen är för dyra och opålitliga påstår man. En 170-årig historia av järnvägspost är därmed till ända.

Nya avtal

Tyskland
Deutsche Post (DPWN) och Verdi, det fackförbund som organiserar bl.a. postanställda, slöt i månadsskiftet juni-juli ett avtal som påstås skydda de 240.000 postjobben de närmaste fem åren. Deutsche Post får lov att prova entreprenad på 600 distrikt mot att de övriga 95.000 inte outsourcas.
  Idag arbetar en tysk postanställd i genomsnitt 38,5 timmar/vecka. Enligt avtalet tillåts anställda att "frivilligt" arbeta 48 timmar/vecka. Hur f-n det kan gå ihop förtäljer inte Reuterstelegrammet! Däremot påstås Deutsche Posts VD Klaus Zumvinkel vara mycket nöjd med avtalet, "det kommer att innebära årliga besparingar som uppgår till tresiffriga miljonbelopp" - i euro.

Kanada
Efter hot om strejk slöts i juli ett fyrårigt (1.2.2003 - 31.1.2007) löneavtal i kanadensiska Posten. Lönerna höjs med 3 procent varje år under avtalsperioden.
  I Kanada betalar arbetsgivaren inte bara sjukvård och läkemedel utan även tandvården, både för anställda och familjemedlemmar. Ca 5 procent av kostnaderna betalas i "egenavgifter".
  Avtalet innehåller en "job security" för alla som är fast anställda den dag avtalet skrevs under. Dessutom skall 6.000 lantbrevbärare som idag arbetar som entreprenörer få fast anställning under samma avtal som övriga postanställda. Antalet timavlönade begränsas till högst tio procent av de fast anställda. "Företrädesrätten" för tidsbegränsat anställda förstärks.
  Avtalet innehåller också ett avsnitt om "arbetsföreskrifter och arbetsmetoder", där det bland annat framgår att tidiga inställelser är ett problem som ska lösas lokalt och att arbetet ska organiseras så att brevbärarna inte behöver vänta på sina buntar när de kommer till buntlådorna.
  I avsnittet om "hälsa och säkerhet" kan vi bl.a. läsa att det ska genomföras ett pilotprojekt för att "utöka dagtidsarbetet" och ett annat för att prova fyradagarsvecka för nattskiftarna (antagligen har de femdagarsvecka idag). Vidare att den högsta vikten för att lyfta (säckar?) ensam sänkts till 22,7 kilo.
  "Human rights" föreskriver bl.a. hur trakasserier och våld på arbetslatsen ska hanteras och att det ska inrättas "a Joint National Human Rights Committé", där parterna åläggs att utse minst en kvinna var.

Mera Tyskland
På tal om Tyskland så har även de sina Åke Andersson och Bertil Nilsson. Den 16 juli rapporterade CEP-news att Deutsche Post beslutat att den 1 december i år stänga sorteringsterminalen i Wuppertal. Terminalen öppnades för fem år sedan och hade då kostat 270 miljoner kr att bygga. Orsaken till nedläggningen uppges vara överkapacitet i brevnätet. Tyskland har idag 83 inrikes brevterminaler i fem olika storlekar. Dessutom finns två utrikesterminaler med import och exportsortering. De minsta inrikesterminalerna sorterar 750.000 försändelser/dygn (= något mindre än Umeå) och de största 4 miljoner (=ungefär som Årsta).

Ett av skälen till överkapaciteten i nätet sägs vara den ständigt ökade andelen OCR-kodade brev, som nu uppges (Postal Technology International) vara uppe i 88 procent.
  Ännu ett steg i den riktningen togs när DPWN och Siemens litet senare i juli tecknade ett 800-miljoners kontrakt för att höja läsbarheten med ytterligare åtta procent, vilket skulle innebära att man nästan når 100 procent.

Maskiner för maskinell finställning av småbrev har redan installerats på samtliga tyska brevterminaler och ytterligare 200 maskiner ska installeras från 2004.
  Maskinell eftersändning har tillämpats i några år och kommer nu att uppgraderas. I Tyskland har man löst det så att de brev som ska eftersändas sorteras ut i uppsamlingen på samtliga terminaler men skickas därefter till någon av de fyra terminaler som har maskinell utrustning för att sätta på etiketter med den nya adressen. Även US Post inför nu maskinell eftersändning, men där har man valt att komplettera varje GSM med utrustning för att skriva ut den nya adressen. Tyskarna anser inte att det - med de volymer av eftersändningar som de har - lönar sig, utan koncentrerar den delen till fyra terminaler.

Toppmötet om storbreven
Ett "toppmöte" mellan US Post (USPS) och storbrevskunderna hölls i mitten av juli i Washington.
  US Post lovade oroliga kunder att än mer maskinell sortering av storbrev inte kommer att innebära att alla stora brev måste se likadana ut.
  Som jag tidigare rapporterat här i Facktuellt så arbetar USPS tillsammans med olika maskintillverkare vidare med att finställa storbreven och i nästa steg ställa samman både små och stora brev i en bunt till varje avlämningsställe. Syftet är naturligtvis att minska brevbärarnas innearbete så att var och en istället kan få fler hushåll på sina distrikt. Idag delar den amerikanske brevbäraren ut post till i snitt 500 hushåll; med maskinellt finställda storbrev har man tänkt sig att den siffran ska öka till 650 och med maskinellt samställda små och stora brev till 800 hushåll per dag!
  Man räknar med att börja tillämpa maskinell finställning ("flats sequencing system") år 2006 och "delivery point processing" år 2007.

UNI - Union Network International - är en facklig international för bl.a. postanställda med 15,5 miljoner medlemmar över hela världen. Biträdande generalsekreteraren Philip Bowyer gästade SEKO:s förbundsmöte.
  I sitt tal uppehöll han sig framför allt kring avregleringarna eller liberaliseringarna, eller vad man nu vill kalla det som sker inom tjänstesektorn; kärt barn har många namn. Fel blir det hursomhelst eftersom det inte handlar om ta bort regler eller att bli mer liberal, i betydelsen "fri". Tvärtom skrivs nya och hårdare regler som gynnar ett litet fåtal rika och missgynnar majoriteten av världens folk - inte minst dem i utvecklingsländerna. GATS - General Agreement on Trades in Services - är ett mycket aktuellt exempel.
  -- GATS kommer att ha en negativ påverkan på alla våra 15 miljoner medlemmar, varnade Bowyer.

"Offers"
Innehållet i GATS-överenskommelsen avgörs av medlemsstaternas regeringar vid möten av den typ som hölls nyligen i Cancun i Mexico. Målet med denna omreglering är att så att så mycket som möjligt av tjänsterna inom servicektorn ska öppnas för de stora kapitalens profitjakt. Det går till så att ett land - eller, som i vårt fall en konstellation av länder, EU - kräver av andra länder att de ska öppna sina marknader i utbyte mot erbjudanden ("offers") om tillträde till det egna landets/ländernas marknad.
  Philip Bowyer uppmanade oss i SEKO och andra fackliga organisationer att bevaka och påverka våra regeringar om vad de och EU tänker erbjuda i GATS-förhandlingarna.
  -- EU:s erbjudanden i GATS-förhandlingarna hotar nationella regleringar, exempevis den samhällsomfattande postservicen, varnade han.

Reglera avreglerarna
Bowyer betonade också i sitt tal de interna EU-beslutens betydelse för UNI:s medlemmar. Vilket inte är så konstigt med tanke på att EU är en föregångare i omregleringsbranschen; man kan säga att GATS är EU-politik i världsmåttstock. Som exempel nämnde Bowyer förslaget till nytt grundfördrag för EU där den tidigare skrivningen om "services of public interest" enligt EU ska ändras till "services of general interest". Den nya ordalydelsen ska tolkas som "general economic interest", föreslog Bowyer; det är inte längre fråga om något allmänintresse. Han gav också en syrlig kommentar till EU:s påstående att "avregleringarna aldrig har haft någon skadlig inverkan på den grundläggande samhällsservicen":
  -- Var var de när Worldcom kollapsade, ett företag som aldrig varit möjligt utan liberaliseringarna?
  -- Och var fanns de när British Telecom och France Telecom genomgick sina skuldkriser och tusentals anställda förlorade sina jobb?!
  -- Det är dags för regeringarna och EU att reglera avreglerarna!, avslutade han den här delen av sitt tal till förbundsmötet.

Walesare
Philip Bowyer är walesare och började sin fackliga bana som anställd inom det dåvarande brittiska postfacket. Han har dock aldrig arbetat som postis. Inom utländska fack är det inte ovanligt att man gör karriär på detta sätt; man rekryteras som akademiker eller med någon annan specialkompetens och sedan kan man till slut hamna långt upp i hierarkien. Hos oss är det ovanligt; den blivande avtalssekreteraren i LO Erland Olausson är ett aktuellt undantag. Denne kom till LO som jurist.

Avreglerana måste bevisa
Facktuellt fick en kort pratstund med Bowyer efter anförandet.

Vilken är den viktigaste frågan idag för UNI?
  -- Det är avregleringarna. Det är samma problem oavsett om vi pratar om EU, eller USA eller Kanada eller andra områden i världen.
  -- Nya Zeeland är det kanske värsta exemplet inom postområdet. Där har man gjort varje brevbärare till en entreprenör som kontrakteras av NZ Post. Det är kanske typiskt att brittiska Royal Mail har rekryterat NZ Posts tidigare chef Elmar Toime till koncernledningen.
  -- I Nya Zeeland kan man se sex brevlådor bredvid varandra på gatorna!

Hur arbetar ni gentemot EU och deras beslut om fortsatta avregleringar inom t.ex. postområdet?
  – We are fighting every step! Vi försöker med förhandlingar och andra metoder påverka varje steg i avregleringsprocessen. Vårt första krav är att den allmänna servicen ska behållas, enhetsportot, varjedagsutdelningen, etc. De som vill avreglera måste bevisa att det fungerar!

Philip Bowyer avslutar med att berätta att UNI-Postal anordnar en världskongress i Geneve i oktober.
  Från SEKO deltar förbundsordföranden Janne Rudén, internationelle sekreteraren Stellan Mattsson, ombudsman Jens Saverstam samt Alf Mellström från SEKO Posten och förbundsstyrelsen. Vid kongressen ska ett nytt program för postbranschen antas. Facktuellt återkommer med rapport och kommentarer!

Kanske är den konflikt inom Royal Mail som nu blir allt hetare för varje dag, ett förebud till det som kommer att ske inom de europeiska postföretagen i spåren av EU:s omregleringspolitik.

I Sverige avskaffades både tvåtursbrevbäringen och lördagsutdelningen långt innan omregleringspolitiken satte igång på allvar. Det skedde under goda konjunkturer och ett läge där arbetsmarknaden skrek efter folk; ingen behövde sägas upp när dessa rationaliseringar genomfördes.
  När sedan den svenska postmarknaden släpptes fri för russinplockarna var, å andra sidan, denna väg redan stängd för Posten när man skulle vidta åtgärder för att klara konkurrensen under helt nya förutsättningar. Istället har man dragit åt tumskruvarna på personalen genom uppsägningar, sämre avtal och hårdare arbetstakt, servicen har försämrats och hela bordssilvret har sålts ut. Den svenska Posten är idag renskrapad in på bara benen; det finns inte mycket till att skära bort.

14,5 procent
Nu var det inte den historien jag skulle dra en gång till, det var bara en liten repetition, som kan vara bra att ha i bakhuvudet inför det som nu sker i Storbrittannien. Där, liksom i de allra flesta andra länder, delas posten fortfarande ut i två turer sex dagar i veckan. Man har fortfarande kvar en omfattande egen finansiell verksamhet och man äger sina fastigheter, osv.
  Inför årets löneförhandlingar har Royal Mails ledning erbjudit lönelyft på sammanlagt 14,5 procent för ett avtal som sträcker sig över 18 månader. Det låter flott, med tanke på vad vi brukar få.

4,5 procent
Men bara 4,5 procent är garanterade, 3 procent den 1 oktober i år och 1,5 procent 1 april 2004. De övriga 10 procenten är, skriver facket i sina flygblad, "pie in the sky". De faller bara ut under förutsättning att facket accepterar att tvåtursbrevbäringen tas bort och nerdragningar genomförs på sorteringsterminalerna och i transporterna; sammanlagt ska 30.000 anställda bort.
  Detta är naturligtvis svårsmält för det brittiska postfacket, CWU. Deras krav är 14,5 procent - men där 8 procent betalas ut från den 1 oktober i år. Man motsätter sig inte omstruktureringar (för att använda det ökända svenska begreppet), men kräver att dessa ska genomföras "in a more realistic and achievable way"; genom lokala överenskommelser och utan ett förbestämt mål på 30.000 avskedade. Villkoren för de frivilliga avgångar som kan bli aktuella ska vara rimliga och rättvisa och fastställas på riksnivå för att undvika lokala chefers godtycke.

262 pund i veckan
En brittisk postarbetare tjänar i genomsnitt 262 pund i veckan eller drygt 15.000 kr/mån. Med de 8 procent som krävs höjs veckolönen med ca 20 pund. I de lokala förhandlingarna är fackets krav att man når de 300 pund (ca 17.300 kr/mån), som var målsättningen redan i de förra löneförhandlingarna. Man påpekar att postarbetarnas löner idag ligger ungefär 40 procent under andra grupper.
  Londonpostisarna har idag ett tillägg som uppgår till 2.337 pund/år (=ca 2.500 kr/mån) i ytterområdena och 3.484 pund/år (= ca 3.700 kr/mån) i innerstaden. CWU kräver att dessa tillägg höjs till 4.000 pund/år oavsett var i London man bor; arbetsgivaren bjuder en höjning på 300 pund för båda kategorierna.

Höga chefslöner
Liksom i Sverige har ett av syftena med bolagisering och omreglering varit att höja toppchefernas löner. VD:n för Royal Mail, Adam Croizier har en grundlön på 555.000 kronor/månad, vilket t.o.m. är mer än vad vår VD kammar hem. Det är 36 gånger mer än vad den genomsnittlige brittiske postarbetaren tjänar. Dessutom tillkommer i Croizers fall en ofattbart hög bonus, han uppges ha fått 380.000 kr/månad för sina två första månader i jobbet! Chefslönerna har så här långt höjts med över 300 procent de senaste två åren - vilket naturligtvis sticker i ögonen på de 160.000 CWU-medlemmar som avkrävs återhållsamhet så att Royal Mail ska klara omregleringen.

Omröstning
På den fackliga kravlistan finns också kortare arbetsvecka, bättre ingångslöner och "storstadstillägg" för dem som jobbar i London.

Tvärtom så tycks parterna stå längre ifrån varandra nu än tidigare. CWU utlyste därför en medlemsomröstning, där förbundsledningen uppmanade medlemmarna att rösta för en strejk. Omröstningen som avslutades den 17 september resulterade dock i att 50,9 procent av de medlemmar som deltog i omröstningen (valdeltagandet uppgick till 60 procent) röstade nej till en landsomfattande strejk. Förbundsledningen gjorde alltså en grov felbedömning av stämningen bland medlemmarna. Kanske påverkades de av situationen i London, där hela 72,5 procent röstade för strejk i förhandlingarna om ett lokalt avtal om "storstatdstillägg".
  Omröstningen och resultatet av den har naturligtvis försvagat CWU:s position inför de hårda omstruktureringar som ledningen för Royal Mail tänker genomföra.
  Förhandlingarna ligger nere när detta skrivs. CWU har utlyst endagarsstrejker i London för att få igenom de höjda storstadstilläggen. Den första strejken genomfördes den 1 oktober och nästa följder den 16:e. Samtidigt har den märkliga situationen uppstått, att Royal Mail - som en metod att splittra facket - lovat att börja betala ut de löneökningar, både nationellt och i London, som arbetsgivaren erbjudit. Trots att ett nytt avtal saknas och mitt under pågående strejker!
  Fortsättningen följer alltså, enligt svensk modell!

....och andra internationella notiser

Nyheter från USA
USA är som bekant ett mycket splittrat land, det kanske mest delade i världen. Å ena sidan en ohyggligt förmögen överklass, å andra sidan miljoner vanliga arbetare och tjänstemän som idag har jobb och mat på bordet - men där en tids sjukdom kan innebära en ekonomisk ruin och att man ramlar ner bland de miljoner som redan lever under fattigdomsgränsen. Å ena sidan de mest reaktionära människorna i världen - president Bush och dem han företräder - och å andra sidan de mest radikala och skarpa kritikern av USA-systemet. Osv.
  USA är helt enkel en krutdurk som inte exploderar så länge krigen och erörvringarna är framgångsrika och det stänker litet även på klockaren. Men sedan.....
  Det är mot denna bakgrund inte så konstigt att beskeden om postpolitiken är litet splittrad, när man försöker följa den så här på avstånd.
  Å ena sidan så påstår en regeringskälla i slutet av mars att USA i de pågående WTO-förhandlingarna motsätter sig privatisering av postutdelning, högre utbildning, vattendistribution och annan statligt eller kommunal verksamhet.
  Å andra sidan anklagade deltagarna vid ett protestmöte i St Louis den 31 mars Bush regeringen för att planera en privatisering av mer än en miljon statliga jobb, bl.a. inom Posten, de närmaste två åren. Den stora utredning om Postens framtid i USA som Bush dragit igång, "The President´s Postal Commission", är "ett dåligt maskerat försök att rasera Posten så som vi känner den", sade till exempel William Burrus, ordförande för det största facket, APWU.
  Kommissionen har till uppdrag att ompröva den postala servicens mest grundläggande delar: utdelning till alla hushåll, enhetsportot samt sex-dagarsutdelningen. Kommissionen ska lämna sin rapport till presidenten den 31 juli i år.

Pensionåtaganden
Olika postala företag världen över har för närvarande problem med sina pensionsåtaganden. Värst ut är kanske brittiska Royal Mail, som upptäckt ett hål på 4 miljarder pund (51 miljarder kronor) i sina pensionsfonder.
  I USA gör man tvärtom. Där anses US Post (USPS) ha för mycket pengar i sina pensionsfonder varför kongressen nyligen beslutat att betala tillbaka 5,5 miljarder dollar eller 42 miljarder kronor till USPS. Pengarna ska användas till att dels betala av skulder, dels för att inte höja priserna fram till 2006.
  Problemen med pensionsfondernas storlek beror dels på de allmänt sjunkande aktiekurserna, vilket gjort att många storföretag världen över tvingats göra "fyllnadsinbetalningar" för att täcka sina pensionsåtaganden.
  Dels beror bekymren på omregleringarna och bolagiseringarna och i vissa fall privatiseringar, Värst drabbat hittills är antagligen svenska Posten. De ca tio miljarder kronor som företaget tvingats avsätta för att täcka gamla pensionåtaganden, är en viktigt förklaring till företagets stora problem (som i accelererande takt drabbat personalen och småkunderna).

Ergonomi
Det är inte bara inom Posten Produktion som de ergonomiska frågorna pprioriterats i arbetsmiljöarbetet. Nu följer USA efter! USA:s "Arbetsmiljöverk" (The Occupational Safety and Health Administration), US Post och de fackliga organisationerna slöt den 4 april en överenskommelse om att gemensamt arbeta för att på ett tidigt stadium identifiera och hantera ergonomiska "riskfaktorer" för postanställda.
  Man kommer att börja med ett trettiotal "försökskontor" där en central arbetsgrupp tillsammans med de lokala skyddskommittéerna ska identifiera risker och metoder för att undvika dessa.
  (Ytterligare information för den intresserade på www.dol.gov och www.osha.gov!)

Anthrax
US Post börjar i slutet av juni att testa "anthrax-detektorer" i 14 sorteringsterminaler runt om i USA. Detektorerna analyserar luften runt breven när de passerar genom sorteringsmaskinerna och kan med hjälp av DNA-test avgöra om den innehåller mjältbrandssporer eller ej.
  Fem personer dog av anthraxbreven i oktober 2001, däribland två postanställda. Ytterligare 18 personer smittades.
  Ingen misstänkt har ännu gripits för dåden. FBI:s huvudspår är att gärningsmannen är att söka bland missnöjda forskare i biologiska stridsmedel. Man har fastnat för en viss dr Steven Hatfill; en man som sysslat med sådana saker och dessutom varit anställd i US Army. På angivelse av en bekant - inför vilken Harfill gjort ett oförsiktigt uttalande - har man gjort husrannsakan och dykt i en liten sjö intill Hatfills bostad. Man hittade en plastbehållare som innehöll en laboratorielåda, men utan spår av anthrax. Nästa åtgärd blir att torrlägga sjön. Tyvärr är det för sent att ringa Holmér om hjälp, han är som bekant död. Men kanske kan de som utreder härvan kring Tomas Quick hjälpa till?

Arbetet med att desinficera sorteringsterminalen i Brentwood i Washington anses nu klart. Klordioxidgas pumpades in i anläggningen i december och tog död på eventuella kvarvarande sporer. Nu pågår renoveringen av lokaler och maskiner och terminalen planeras vara i drift igen till hösten. Kostnaden för att återställa Brentwood och Trenton-terminalerna uppgår till 1,3 miljarder kr.

Toppmöte om storbreven
Jag har tidigare rapporterat här i Facktuellt om US Postal Service (USPS) planer på att finställa även storbreven maskinellt.
  Vid den årliga Spring National Postal Forum i april informerade USPS att arbetet fortskrider, men det behövs ytterligare undersökningar.
  Tanken är att i ett första steg finställa storbreven i gångordning ("Flats Sequencing System"), så som man redan gör med småbreven. Det kan vara i drift 2006.
  I nästa steg ska de finställda stor- och småbreven buntas samman till varje avlämningsställe ("Delivery Point Packaging"). Det beräknas vara klart till 2007.
  Från svensk horisont kan det vara svårt att föreställa sig vilken stor affär postdistributionen är i ett land som USA. Förutom de National Postal Forum som hålls varje höst och vår och där hela branschen deltar, förekommer en rad olika intresseorganisationer, federala kommittéer, lobbyfirmor, branschtidningar, web-sidor etc, etc.
  Storbreven, exempelvis, föräras den 16 juli ett särskilt "toppmöte" (Flats Summit Meeting) i Washington. Som tillhörande storbrevsenheten på Tomteboda, blir man riktigt rörd. Vem ägnar oss en sådan omsorg? Vi, och de försändelser som vi hanterar, är väl mest något som katten har släpat in? På toppmötet i Washington ska branschen, dvs de som tillverkar och distribuerar olika typer av storbrev, inte minst tidningar och tidskrifter, träffas för att skapa en "närmare dialog" med US Postal Service och dess framtida strategi för storbreven.
  "If flat-size mail is important to your business, dont´t miss this key event", heter det i ett pressmeddelande. F-n, vi kanske skulle ta och åka dit!

Collective bargaining
Statligt anställda saknar strejkrätt i USA. Det är dessutom så att lönerna fastställs av kongressen. US Post är ett undantag på så sätt att man som enda statliga förvaltning har förhandlingsrätt för de fackliga organisationerna. Denna collective bargaining infördes 1970 efter omfattande vilda strejker bland postanställda. Kommer man inte överens i förhandlingarna går avgörandet till en bindande skiljedom. Förhandlingsrätten omfattar inte allt, exempelvis är sjukförmåner och pensionsvillkor undantagna.
  Denna collective bargaining är som så mycket annat uppe till debatt i The President´s Postal Commission. Kritikerna på högerkanten, omreglerarna, vill helst avskaffa den och återinföra att lönerna sätts av kongressen utan förhandlingar. De fackliga organisationerna har i sina inlägg inför kommissionen sagt att de egentligen vill ha full förhandlings- och strejkrätt - men eftersom man idag bedömer det som politiskt omöjligt slår man vakt om nuvarande system.
  Samtidigt pekar man på brister i behandlingen av tvister inom systemet; de tar alltför lång tid. Det kan ta flera år innan en lönetvist avgörs.
  Omreglerarna anser - naturligtvis - att den kollektiva förhandlingsrätten resulterat i för höga löner och dålig lönsamhet för USPS. En åsikt som inte delas av de fackliga organisationerna. Det är de alltför höga rabatterna till de kunder som gör en del av sorteringsjobbet själva, och inte förhandlingsrätten som hotar USPS, menar de.
– Det enskilt viktigaste förslaget som kommissionens ledamöter kan föreslå vore att förbjuda rabatterade priser ("work sharing discounts") som inte ger kostnadstäckning, sade William Burrus, ordförande i den största fackföreningen APWU, inför kommissionen.

Jag vet inte om The President´s Postal Commission förutom alla sina hearings runt om i USA också gjort en avstickare till Ekelundsvägen i Solna. I vart fall har man bollat upp ett förslag om införande av bonus i US Post. Inga detaljer har läckt ut, men kommissionens ledamöter sägs vara intresserade av att någon form av pay-for-performace införs.
  De fackliga organisationerna är starkt emot idén. "Det senaste bonussystemet, som förhandlades fram mellan facken och USPS i mitten på 80-talet, var ett misslyckande", kommenterar Burrus i APWU. Och Postmaster General John Potter vill inte ha någon bonus om inte de fackliga organisationerna är med på noterna....

Tvåtursbrevbäringen på väg ut?
I många länder - de flesta? - har man fortfarande två turer i brevbäringen; i Sverige togs andraturen bort redan på 70-talet, om jag minns rätt. Jag vet inte hur omfattande den andra turen är i exempelvis USA och Storbrittanien idag, men hursomhelst så ser omreglerarna i båda dessa länder en möjlighet att spara pengar genom att dra in den. Även i andra länder - till exempel Danmark och Frankrike - är man inne på samma spår.

I USA utreds frågan inom ramen för The President´s Postal Commission. I Storbrittanien har företagsledningen satt ett pris på den. De anställda utlovas en höjd lön med motsvarande 1100 kr/månaden (plus ett engångsbelopp på 1.000 pund) om man utan bråk accepterar en övergång till entursbrevbäring. Facket har så här långt avvisat budet.

Schweiz: Samma historia....
Schweiziska Posten meddelade nyligen att man tänker ersätta de nuvarande 18 sorteringsterminalerna med tre nya. 2.500 anställda sparkas. Omstruktureringen, för att använda ett svenskt ord, ska vara genomförd till år 2006. Förutom att de nya terminalerna blir färre och större ska de också ha en bättre tillgänglighet från landsvägsnätet.
  De fackliga organisationerna bedömer att upp till 8.500 anställda kan komma att beröras. "Det är inte rätt att några få trångsynta teknokrater av ekonomiska skäl ska tillåtas att förstöra livet för 8.500 människor", säger man i ett uttalande, som på något sätt känns bekant.

Den schweiziska regeringen har - trots att landet står utanför EU - för avsikt att följa EU:s postpolitik, om än i något långsammare takt. Fr.o.m. 2004 släpps paketen fria och två år senare ska monopolet på breven begränsas till 100 g (EU sänkte viktgränsen till 100 g redan vid senaste årsskiftet).

Moms på breven i hela EU
EU-kommissionen föreslår att moms införs på all postservice. Idag är de statliga postföretagen momsbefriade i alla länder förutom Sverige. Däremot är de privata operatörernas verksamhet momsbelagd. Kommissionen lämnar en liten lucka öppen för adresserade försändelser upp till 2 kg; för dessa kan det tillåtas en lägre momssats.

Det strejkas....
...runt om i Omregleringsvärlden.
  Italienska Posten gjorde en vinst förra året (på blygsamma 200 miljoner kr) för första gången på 50 år - men man har inte ansett sig ha råd att sluta ett nytt löneavtal. Det förra löpte ut för 16 månaders sedan, och nu börjar de anställda förlora tålamodet. I mitten på maj genomfördes en endagsstrejk för att skynda på processen mot ett nytt avtal, som åtminstone täcker inflationen.
  I Frankrike har de postanställda deltagit i ett par "generalstrejker" mot de planerade försämringarna i de statliga pensionssystemen. Den 28 april strejkade man dessutom mot entursbrevbäringen, som börjar införas i en del av Paris den 16 juni.
  Lagom till 1:a maj strejkade portugiserna mot uppsägningar och privatisering av viss verksamhet. Även den portugisiska Posten vill följa de dåliga svenska exemplen och bland annat lägga ut postkontor på entreprenad.
  De fackliga organisationerna inom Posten på Sri Lanka strejkade den 6 maj. Kraven gällde bättre löner, restriktioner för privata postkontor, anställning av personal till vakanta tjänster och översyn av brevbäringsdistrikten.

Heathrow Large
Royal Mail - som förra året halverade sin förlust till 7,8 miljarder kronor - bygger en ny stor sorteringsterminal för utrikes vid Heathrow-flygplatsen i London. Eller rättare sagt i Langley, fyra mil från Heathrow längs motorvägen M4. Nio terminaler stängs och all utrikessortering koncentreras till "Heathrow Worldwide Distribution Center", som den nya terminalen ska heta. Anläggningen skulle ha stått klar i januari 2002, men har ännu inte kunnat öppnas. Allt är försenat och kostnaderna stiger. Prislappen var ursprungligen satt till 150 miljoner pund, men notan beräknas sluta på 400 miljoner (drygt 5 miljarder kronor).
  På terminalen ska både utrikes brev och paket sorteras. Den är också tänkt att bli ett europeiskt center för all post från Sydamerika. Siemens Dematic som levererar den tekniska utrustningen har dock problem med att få maskinerna att snurra som det är tänkt; det är för mycket reject och felsorteringar. I bästa fall kan terminalen tas i drift i december i år.
Varför jag berättar denna historia, hämtad från The Guardian? Ja, säg det.

John Keggie fick gå
John Keggie, som hittills varit ordförande för de brittiska postisarna (inom CWU) fick inget förnyat förtroende i det senaste valet. Istället valdes Dave Ward till ny "Deputy general".
  Det intressanta med det valet är de orsaker till valförlusten som anges i brittisk press.
  John Keggie anses ha varit för nära allierad med Tony Blair. "Vi ska företräda våra medlemmars uppfattning när vi diskuterar med Labour - och inte representera Labour mot våra medlemmar", säger den nye ordföranden i en kritisk kommentar om sin föregångare.
  Keggie får också kritik för att han alltför lamt har drivit Londonpostisarnas krav på höjda storstadstillägg.
  Han anses inte heller - en följd av hans nära band till Blair - tillräckligt tydligt ha fördömt Irakkriget.
  När får en svenska fackföreningsledare avgå därför att han eller hon tagit alltför stora partipolitiska hänsyn och exempelvis inte "loudly" tagit avstånd från omregleringspolitiken?!