Postpolitiska artiklar - 4 Departementspromemorian: Statens ansvar på post- och betaltjänstområdet Ds 1997:58 Promemorians sammanfattning Promemorians förslag till ändrigar i/tillägg till Postlagen Högre porto och sämre service En kritisk kommentar till departementspromemorian SEKO:s yttrande över promemorian Enkel biljett mot avregleringen En kommentar till SEKO:s remissyttrande. EG:s postdirektiv Regeringen har nu överlämnat propositionen till riksdagen. Lagrådet hade ingenting att erinra mot de föreslagna ändringarna i postlagen. Den viktigaste förändringen i propositionen jämfört med departementspromemorian är att regeringen inte vill ha någon koncessionsavgift för postoperatörer. Här finns en en kritisk kommentar till propositionen!     Regeringen har också tillsatt den utredning som ska studera hur den grundläggande betaltjänsten och försörjningen med kontanter ska ske i Sverige. Utredaren ska studera statens ansvar och vilken servicenivå som är rimlig. Per Borg, f.d. generaldirektör i Försvarets Materielverk, har utsetts som utredare. Riksdagen beslutar om ändringarna i postlagen den 9 juni. Dessförinnan ska regeringens proposition behandlas i riksdagens Trafikutskott och formellt är det deras betänkande som behandlas av riksdagen. Tingsrätten i Stockholm har gett Posten rätt i tvisten med CityMail och Konkurrensverket angående Postens tillämpning av sk zonprissättning. Utslaget ligger i linje med de förändringar som regeringen föreslår i Postlagen och som innebär en öppning för lokalporto. Det innebär i sin tur att Posten kan konkurrera om volymerna med CityMail men också andra lokala operatörer. - Men hvudfrågan kvarstår: Vem ska betala kalaset? Den frågan löser man inte, vare sig genom tingsrättens dom eller regeringens förslag till ändringar i postlagen!     Här finns två pressemddelanden från Posten angående tingsrättens dom. JÅ EG:s postdirektiv EG-kommissionen lade hösten -95 fram ett förslag till direktiv om gemensamma regler för att förbättra postservicen inom EG. Förslaget har ännu inte antagits, men används som norm bl.a. av dem som skrivit Departementspromemorian om "Statens ansvar på post- och betaltjänstområdet".     Direktivet innebär fr.a. följande punkter: Syftet är att liberalisera postmarknaden, men under kontrollerade former. 1996 beslutade EG-Rådet att medlemsstaterna får behålla sina postmonopol (Sverige och Finland är de enda länder som avskaffat monopolen) till år 2003. Medlemsländerna ska säkerställa en samhällsomfattande posttjänst av bestämd kvalitet inom hela landet. Posttjänsten ska minst omfatta brev upp till 2 kg och inrikes paket upp till 10 kg (utrikespaket upp till 20 kg). Betaltjänster ("kassaservice") omfattas överhuvud taget inte av direktivet. Utdelning ska ske varje arbetsdag och minst fem dagar per vecka. Befordringstider fastställs för gränsöverskridande ("utrikes") post: 85% ska nå adressaten inom tre dagar och 97% inom fem dagar. Observera att det gäller utrikes försändelser. I direktivet anges inga mål för inrikes brev, dessa beslutas av medlemsländerna själva. Lika behandling av alla användare Kostnadsbaserade och rimliga taxor Transparenta (=genomskinliga) redovisningar hos det/de företag som utses att tillhandahålla de samhällsomfattande tjänsterna. Nationella tillsynsmyndigheter ska inrättas (i Sverige har vi redan PTS, Post och Telestyrelsen). Källa: Ds 1997:58 Departementspromemorian: Högre porto och sämre service I samband med att postmarknaden avreglerades antogs en postlag, som ska reglera post- och kassaservicen och ange villkoren för dem som vill bedriva postverksamhet. Det är nu dags för en översyn av lagen. Som ett led i detta har Kommunikationsdepartementet skrivit en promemoria, Statens ansvar för post- och betaltjänsten, som var ute på remiss under hösten. Den bearbetas nu på departementet och en proposition kommer att föreläggas riksdagen under våren. Facktuellt publicerar här en kritisk granskning av promemorian. Vi har också tittat på SEKO:s remissvar, och inte blivit så värst mycket nöjdare efter den läsningen! I promemorian från Kommunikationsdepartementet (Ds 1997:58), föreslås en del ändringar i nuvarande postlag (1993:1684) och statens avtal med Posten (1997-01-07). Enligt § 1, Grundläggande post- och kassaservice, i nuvarande lag "skall det finnas en rikstäckande postservice som innebär att brev, andra adresserade försändelser som väger högst 2 kg och paket kan nå alla oavsett adressort. Det skall finnas möjlighet för alla att få sådana försändelser befordrade till enhetliga och rimliga priser" I Postens avtal med staten kompletteras lagen med att posten ska tillhandahålla en "daglig postutdelning" och "antalet fasta hushåll som saknar daglig postservice bör inte öka under avtalsperioden".     Däremot sägs i lag och avtal inget om befordringshastigheten. Målen för exempelvis övernattbefordran är Postens egna.     Departementspromemorian döper om första paragrafens Grundläggande postservice till Samhällsomfattande posttjänst för att passa EG:s språkbruk. Texten i paragrafen har till stora delar samma innehåll, men ett par förändringar görs.     Rikstäckande postservice byts ut mot posttjänst av god kvalitet. Det innebär ytterligare en försvagning av de lagfästa servicekraven, hur vackert det än kan låta med god kvalitet.     Man tar också bort begreppet paket ur lagen och omformulerar det till "andra adresserade försändelser som väger högst 20 kg". Samtidigt säger man i brödtexten att paketbefordringstjänsten även fortsättningsvis skall ingå i den samhällsomfattande tjänsten. Det främsta syftet sägs vara att man vill undandra paketbefordran från den tillsyn som PTS ska utöva över postverksamheten, som i den nya lagen definieras som enbart brev eller motsvarande upp till 2 kg.     Dessutom gör man, vilket vi strax ska komma till, en nytolkning av begreppet enhetliga och rimliga priser. Servicenivån Ett av de viktigaste avsnittet i departementspromemorian gäller förslaget till statens krav på servicenivån. Man hänvisar till EG-direktivets förslag om gränsöverskridande försändelser (Minst 85 procent av försändelserna ska nå adressaten inom tre dagar och 97 procent inom fem dagar) och använder samma procenttal, men snabbar upp processen och föreslår att en lämplig basnivå för inrikes försändelser kunde vara att 85 procent av försändelserna skall övernattbefordras och 97 procent inom tre dagar. "Det är detta som bör avses med att posttjänsten skall vara av god kvalitet" skriver promemorieförfattarna. Vilket innebär en devalvering av kvalitetsmålet, även om man samtidigt bollar med vad man kallar för målnivån och som skulle innebära 96 procent för övernattbefordran och 100 procent inom tre dagar. Detta högre kvalitetsmål skulle upphandlas av exempelvis Posten. Pristak Enligt nuvarande lag gäller enhetliga och rimliga priser; den skrivningen föreslås kvarstå. Men vad innebär detta i klartext?     Idag finns i Postens avtal med staten en prisreglering, som innebär att prishöjningar för privatkunder relateras till nettoprisindex. Dessutom åläggs Posten att tillhandahålla rabattfrimärken.     Enligt promemorian bör denna reglering tas bort och ersättas av ett pristak, som regeringen fastställer. Samtidigt ska rabattfrimärkena och föreningsportot tas bort. Sammantaget bör detta, enligt promemorians egna siffror, innebära en fördyring för privat- och andra småkunder på 180 - 250 miljoner kr/år! Enhetliga priser Utredarna föreslår en ny tolkning av begreppet enhetliga priser. Man lutar sig mot EG- direktivets kostnadsbaserade priser och föreslår att de införs i Sverige. Kostnadsbaserade priser är naturligtsvis oförenliga med enhetlighet i prissättningen och skulle få orimliga effekter om de tillämpades. Det inser t.o.m. Inez Uusmans pojkar och de föreslår därför att man begränsar sig till exempelvis ett enhetligt riksporto och ett enhetligt lokalporto.     Skrivningen gör det möjligt för Posten att börja konkurrera med de lokala operatörer som kan hålla lägre priser genom att enbart åta sig postservice inom ett begränsat område. Det stärker visserligen Posten i kampen om volymerna, men det gör det inte lättare att upprätthålla en rikstäckande service till rimliga priser. Grundläggande postservicen Det är idag Posten som utför den grundläggande postservicen, som de heter i nuvarande lag. För det får Posten idag ingen ersättning, med hänvisning till stordriftsfördelar. I takt med att City Mail och andra torpeder tvingat fram en sänkning av priserna på de lönsammaste försändelserna har Postens ekonomiska ställning urholkats alltmer.     Promemorian underkänner Postens uppgifter om vad den grundläggande postservicen kostar bolaget. Av Postens redovisade ca 800 miljoner kvarstår en extrakostnad på 100 miljoner när utredarna sagt sitt. Men då har de också föreslagit prishöjningar för småkunder (se ovan) försämrad lantbrevbärarservice och i praktiken ifrågasatt övernattbefordran till övre Norrland och annan service "längst ut i nätet".     Promemorieförfattarna räknar alltså med en kostnad för den samhällsomfattande servicen på 100 miljoner/år. De föreslår att denna kostnad ska finansieras genom att alla postoperatörer ska betala en avgift på 3 öre per försändelse, vilket sammanlagt beräknas ge ca 100 miljoner. Varav Posten får stå för ca 97 miljoner!! Förslaget innebär i praktiken följande: Russinplockarna kan fortsätta sin verksamhet! 3 öre/försändelse måste betraktas som ett billigt pris för att slippa ifrån samhällsansvar! Postens möjlighet att upprätthålla en rikstäckande daglig postservice etc... blir fortsatt svår, för att inte säga omöjlig. Nya försämringar för personal och svaga kundgrupper är att vänta. När man kört den processen ett par varv och protesterna blir för starka blir det staten/skattebetalarna som får gå in och betala avregleringspolitiken. Finland införde våren 1997 en koncessionsavgift som innebär att postoperatörerna får betala en avgift beräknad på företagets omsättning och i proportion till hur stor del av landet som man täcker. Ju större täckning man har, desto lägre avgift. En sådan lösning avvisas av utredarna, utan motivering. Grundläggande kassaservice Promemorian föreslår att kravet på grundläggande kassaservice ska kvarstå: Det skall finnas en kassaservice i hela landet som innebär att alla har möjlighet att verkställa och ta emot betalningar till enhetliga priser" I övrigt så ryggar utredarna inför denna den hetaste och kanske svåraste frågan. De föreslår helt enkelt att en ny utredning tillsätts med uppgift att utreda statens ansvar för den rikstäckande betaltjänsten.     Utredningen ska: definiera begreppet och innehållet i kassatjänsten, utreda statens ansvar för att säkerställa och finansiera rikstäckningen av betaltjänst, föreslå alternativa strukturer för hur servicen skall tillhandahållas, lämna förslag på hur reglering och tillsyn ska utformas och inom vilket lagstiftningsområde det bör ske. PTS Promemorian föreslår en skärpning av beviskraven för den som söker tillstånd för att bedriva postverksamhet. Likaså blir det tillåtet för PTS att ställa villkor för att tillstånd ska beviljas.     Promemorian tydliggör också att PTS inte ska agera i konkurrensfrågor, "om dessa inte är av infrastrukturell karaktär", som man skriver. Förhoppningsvis innebär detta att man slutar med den selektiva bevakning (av Posten) som man hittills ägnat sig åt. Jan Åhman Valda delar av promemorian (sammanfattningen och de förslag som utredarna lägger) finns tillgängliga på Terminalklubbens hemsida. Promemorian i sin helhet finns på klubbens expedition, för den som behöver kvällslektyr. Den finns tyvärr inte tillgänglig någonstans på Internet. (Facktuellt 2/1998) Utdrag ur departementspromemorian "Statens ansvar på post- och betaltjänsområdet" Hela departementspromemorian är på ca 160 sidor och finns tyvärr inte tillgänglig på nätet; departementen är dåliga på sådant. Här följer ett utdrag som består av sammanfattningen och de särskilt markerade "Förslag" som finns i promemorian./Webmaster Sammanfattning I promemorian behandlas frågor på post- och betaltjänstområdet. - Syftet med översynen är att klargöra statens ansvar att säkerställa och reglera de samhällsomfattande tjänsterna både vad gäller posttjänst som betaltjänst. Det senaste årets utveckling på postmarknaden har aktualiserat frågan om nuvarande ordning är ändamålsenlig för statens möjligheter att ansvara för de samhällsomfattande tjänsterna. - Ytterligare en anledning till översynen av postlagstiftningen är EG:s förslag till postdirektiv, vilket förväntas träda i kraft vid årsskiftet 1997/98. - I samband med behandlingen av prop. 1995/96:218 Ändringar - i postlagen m.m. uppstod diskussion om konkurrensen på postmarknaden och den påverkan som denna hade på Posten AB:s ekonomi och bolagets möjligheter att även i framtiden tillhandahålla de samhällsomfattande tjänsterna utan ersättning. I det av riksdagen antagna betänkandet uttalade trafikutskottet att regeringen skulle överväga den uppkomna situationen och snarast återkomma till riksdagen med en redovisning om vilka åtgärder som kan behöva vidtas för att skapa garantier för att målet om en rikstäckande postservice skall kunna uppfyllas. - Kommunikationsdepartementet tillsatte i början av ar 1997 en konsult, Öhrling Coopers & Lybrand, som tillsammans med departementet och Posten AB fick till uppgift att analysera Posten AB:s ekonomi och koncernens förutsättningar att även i framtiden tillhandahålla en grundläggande post- och kassaservice. Rapporten visar bl.a. att Posten AB fr.o.m. 2000 kommer att visa ett stadigt försämrat resultat. - Den tekniska utvecklingen, rationaliseringar, kundernas ändrade beteende m.m. har förändrat förutsättningarna på postmarknaden och betalmarknaden, vilket är aspekter av största betydelse i den fortsatta utvärderingen av regleringen och säkerställandet av de samhällsomfattande tjänsterna. - Den samhällsomfattande posttjänsten, dvs. den postservice som skall tillhandahålles i hela landet skall vara av god kvalitet. Detta innebär liksom hittills att det övergripande målet skall vara att alla skall kunna skicka och ta emot postförsändelser. Med postförsändelser avses brev och andra adresserade försändelser som väger högst 20 kg. Paketbefordran kommer även i fortsättningen att utgöra en del av den samhällsomfattande posttjänsten. - En avgift för postverksamhet införs från den I juli 1998. Avgiften, som skall bidra till att finansiera den samhällsomfattande posttjänsten, skall årligen erläggas av de postoperatörer som bedriver tillståndspliktig postverksamhet. - Den samhällsomfattande posttjänsten skall säkerställas genom tillståndsvillkor. Övriga krav som staten ställer på denna tjänst säkerställs i ett avtal mellan staten och Posten AB. - Nuvarande prisreglering i avtalet mellan staten och Posten AB föreslås inte fa någon motsvarighet i det nya avtalet. Kravet på rabatterat porto för privatpersoner slopas därmed och ett förenklat redovisningskrav inrättas. Regeringen föreslås istället få ett bemyndigande att meddela föreskrifter om ett pristak för befordran av brev. Tillståndsmyndigheten ges möjlighet att förena tillstånd med individuella villkor för de olika operatörerna. (Inledande sammanfattning av departementspromemorian Ds 1997:58) ------------------------------------------------------------- Samhällsomfattande posttjänst Förslag: Det skall finnas en posttjänst av god kvalitet i hela landet som innebär att alla kan ta emot brev octi andra adresserade försändelser som väger högst 20 kg. Det skall finnas möjlighet för alla att få sådana försändelser befordrade till enhetliga och rimliga priser. Det skall därvid finnas möjlighet att försäkra försändelser och att få kvitto från mottagaren på att en försändelse har tagits emot. Nytt prismål Förslag: EG-direktivets krav på kostnadsbaserade taxor e kostnadsredovisning för den operatör som svarar för den samhällsomfattande posttjänsten införs i den svenska postlagen. Kravet på kostnadsbaserade posttaxor innebär inte att postlagens krav på enhetliga priser överges utan det får tolkas som att enhetliga kostnadsbaserade variationer i posttaxor skall kunna erbjudas till samtliga kunder i hela landet.     Det generella kravet i avtalet för Posten AB att erbjuda rabatterade frimärken till hushållen avskaffas. Förslag till finansieringssystem Förslag: En avgift för postverksamhet införs från den I juli 1998.     Avgiften skall årligen erläggas av de postoperatörer som bedriver tillståndspliktig postverksamhet.     Avgiften skall bidra till att finansiera den samhällsomfattande posttjänsten.     Avgiften beräknas på grundval av tillståndshavarens förmedling av brevförsändelser närmast förgående år.     Avgiften utgår med 3 öre per förmedlad brevförsändelse. Förslag till ny struktur för prisregleringen Förslag: Ett pristak för normalporto ersätter nuvarande prisreglering. Pristaket innebär att normalportot inte får höjas mer än den almänna prisutvecklingen.     Kravet på rabatterade frimärken utgår ur avtalet mellan staten och Posten Förslag till reglering och uppföljning av prisregleringen Förslag: Regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter om pristak.     PTS ges i uppdrag att löpande följa prisutvecklingen samt att noga kontrollera att pristaket följs. Definition av postverksamhet Förslag: Paketbefordran tas bort ur begreppet postverksamhet Förslag till reglering av tillstånd - Tillståndsprövning Förslag: Postlagen ändras med syfte att skärpa beviskraven för den som söker tillstånd. Tillståndsvillkor Förslag: Tillstånd att bedriva postverksamhet får förenas med villkor.     Tillståndsvillkoren skall vara tidsbegränsade.     PTS meddelar de tillståndsvillkor som behövs, bl.a. för att kunna säkerställa tillhandahållandet av den samhällsomfattande posttjänsten. Avtal mellan staten och Posten AB Förslag: Staten tecknar från och med den I juli 1998 ett nytt avtal med Posten AB rörande posttjänsten i landet.     Avtalet gäller tillsvidare med möjlighet till uppsägning.     Nuvarande avtal förlängs till den 30 juni 1998. PTS roll och uppgifter Förslag: PTS får ett övergripande sektorsansvar på postområdet.     PTS får däremot inte någon generell konkurrensfrämjande roll.     PTS uppgift skall vara att pröva förutsättningarna hos de som vill bedriva postverksamhet, meddela tillståndsvillkor, bedriva tillsyn i syfte att kontrollera att samhällets krav efterlevs, aktivt följa utvecklingen på postområdet och rapportera sina iakttagelser till regeringen följa upp avtalet mellan staten och Posten AB. PTS kompetens - och resursbehov Förslag: PTS får i uppdrag att ta fram och redovisa en plan för hur arbetet med de nytillkommande uppgifterna på postområdet skall organiseras. Utredning om betaltjänsten Förslag: En utredning skall tillsättas, med uppgift att utreda statens an- svar för den rikstäckande betaltjänsten. Utredningen skall: definiera begreppet och innehållet i kassatjänsten, utreda statens ansvar för att säkerställa och finansiera rikstäckningen av betaltjänst, föreslå alternativa strukturer för hur servicen skall tillhandahållas, lämna förslag på hur reglering och tillsyn skall utformas och inom vilket lagstiftningsområde det bör ske.