Artiklar om postpolitiken - 24




Postens resultat 2004
150 miljoner till staten - ingenting till personalen

  • Postens nettoomsättning ökade 2004 med 600 miljoner till 25,1 miljarder. Ökningen förklaras med ökade volymer gruppreklam och paket men även vissa prishöjningar samt kalendereffekter (fler arbetsdagar än föregående år) spelar in. A-posten fortsätter att minska (ingen siffra anges men den bör ligga mellan 2 till 3 procent). Paketvolymerna ökade med 5 procent. Kassatransaktionerna sjönk med 18 procent.
      Rörelseresultatet uppgick till 991 miljoner, en förbättring med 1.269 miljoner. Rensar man bort reavinster och avsättningar för båda åren så blev resultatet 2004 1.182 miljoner; 920 miljoner bättre än året innan.
      Meddelanden och logistik omsätter sammanlagt 24.4 miljarder. Av dessa härrör drygt hälften eller 55 procent från breven, 14 procent från gruppreklamen samt 28 procent från paketen.
      För första gången sedan 1998 redovisar företaget ett riktigt plusresultat. Man kan förstå att styrelsen i det läget vill göra en utdelning till ägarna (det har inte hänt sedan 1993, samma år som marknaden avreglerades). Det är en marknadsföringsinsats för att tvätta bort krisstämpeln från företaget.
      Men inåt då? Personalen som har fått ta så mycket stryk under de här åren - varför får inte vi del av kakan? Vi är tydligen inte värda en enda krona i bonus. Några tusenlappar till semestern skulle sitta bra!

    •••••

    Hur ser då framtiden ut?
    Kassaservicen fortsätter att visa minusresultat trots 400 miljoner i bidrag från staten, men verksamheten är under avveckling. ODR-volymerna ökar, men marginalerna är små. Paketvolymerna ökar något, men här är det också små marginaler och fr.a. en mördande konkurrens. Det är inte konstigt att ledningen grips av panik när man nu håller på att göra om samma sak i paketnätet som inom brevnätet: stora kvalitetsttörningar till följd av terminalnedläggningar. I den här branschen finns det sannerligen inte utrymme för den här typen av lekstuga.
      Återstår breven. A-breven minskar stadigt sedan några år och med utvecklingen av betalningar och faktureringar över Internet ser prognosen dyster ut. B-breven borde kunna hålla ställningen och kanske t.o.m. öka (datautvecklingen har faktiskt gjort det billigare att exempelvis producera tidskrifter) men f.n. minskar volymerna även här. Problemet med B-posten är att CityMail tillåts plocka dessa russin ur kakan i storstadsområdena.
      Lindh-utredningen föreslår att Posten även i fortsättningen ska behålla ansvaret för den rikstäckande dagliga postservicen. Det är ju bra; Posten bör ha det samhällsansvaret. Problemet ligger i att de A-brev som ska bekosta denna service minskar i volym samtidigt som en stor del av de B-brev som ska bidra till kostnadstäckningen tas av den konkurrent som inte på något sätt behöver ta något samhällsansvar. Det är dessutom så, att Lindhutredningen är så angelägen om en ökad konkurrens att hon vill skriva in den i portalparagrafen i Postlagen.
      Det borde ju vara tvärtom: snyltgästerna borde vara med och betala samhällsservicen eller också får de lägga av.
      Om inte kommer Posten att möta samma problem inom brevverksamheten som vi redan har gått igenom inom betalningsservicen.

    Jan Åhman

  • SEKO Postens kommentar
  • Jag skrev om Lindh-utredningen i Facktuellt nr 1 / 2005.





    SEKO Posten säger nej till förslaget om utdelning till aktieägarna

    Posten har i dag presenterat årsbokslutet för 2004. Resultatet uppgår till 1,2 miljarder kronor, vilket innebär en mycket kraftig resultatförbättring jämfört med föregående år. Det positiva resultatet är naturligtvis bra för de anställda eftersom det visar att det finns ett utrymme för förbättringar av de anställdas villkor och arbetsmiljö. Ledningens budskap om framtiden är trots det goda resultatet tämligen bistert. Bedömningen är att stora förändringar och rationaliseringar är nödvändiga för att möta en framtida situation där framför allt minskade brevvolymer kommer att påverka Postens situation negativt.

    Postens styrelse har beslutat att föreslå bolagsstämman i april att aktieutdelning till ägarna ska utdelas i form av 150 miljoner kronor. Mot det beslutet har vi SEKO-företrädare i styrelsen reserverat sig och även ST: s företrädare har anslutit sig till vår reservation. Våra huvudsakliga argument är:

    SEKO Posten inser att Posten står inför stora förändringar som kommer att innebära övertalighet bland de anställda. Särskilt tydligt är det inom kassaområdet där det finns förslag från statliga utredningar om att Svensk Kassaservice helt ska avvecklas under 2006. Men också inom andra områden som t.ex. utdelningssidan, finns planer för stora rationaliseringar som kommer att skapa övertalighet i Posten

    SEKO Posten anser också att Posten behöver ha en rimlig ekonomisk grund för att kunna göra sådana investeringar som behövs för att möta en framtid med en hårdnande konkurrenssituation.

    SEKO Postens uppfattning är att 2004 års resultat har skapats av de anställdas och ledningens insatser. Det är därför högst rimligt att överskottet får stanna kvar i företaget för framtida behov.

    SEKO Posten tolkar majoritetsbeslutet i Postens styrelse som att omsorgen om ägaren är större än omsorgen om Posten och dess anställda.





    Post- och kassaserviceutredningen:
    Nya steg i omregleringen

  • Den 9 oktober 2003 tillkallade regeringen Susanne Lindh för att utreda postverksamheten (Post- och kassaserviceutredningen, SOU 2004:52).
      Hon skulle dels utvärdera omregleringen inom postmarknaden och föreslå åtgärder för att undanröja "kvarvarande hinder för att syftet med liberaliseringen ska kunna uppnås", dels analysera behovet av en grundläggande kassaservice och hur denna i så fall ska tillgodoses.
      Den del av utredningen som behandlade kassaservicen presenterades i maj 2004. Kortfattat föreslog utredningen att Svensk Kassaservice läggs ner år 2006. På större orter ska bankerna och/eller ICA (och liknande) sköta betalningsförmedlingen. På landsbygden ska Posten till självkostnadspris genom lantbrevbärarna ansvara för servicen. På de orter där det finns varken banker eller lantbrevbäring ska tjänsten upphandlas av exempelvis ICA eller Posten.

    "Flera aktörer"
    Utredningens slutbetänkade offentliggjordes den 25 januari i år. Huvudinriktningen i de förslag som läggs är, helt i enlighet med regeringens instruktioner, fortsatt omreglering:

    • Symptomatiskt är att man i Postlagens portalparagraf vill lägga till en mening som ytterligare understryker detta:

    "Ett viktigt medel för att uppnå detta /hållbara och kundanpassade tjänster som tiillgodoser framtidens behov/ skall vara att man skapar förutsättningar för en effektiv konkurrens mellan flera aktörer, utan snedvridningar och omotiverade begränsningar"

    Parallellslalom
    Lindh-utredningen har arbetat parallellt med Dan Anderssons regelutredning och man kommer fram till ungefär samma saker. Även Lindh tvingas konstatera att priserna ökat kraftigt för privata kunder och mindre företag. Trots detta föreslår man att det pristak som idag reglerar hur mycket Posten får höja portot på enstaka försändelser tas bort. Motiveringen är att portokostnader idag är en mycket liten del av hushållens utgifter. Nu kan man ju vända på steken och hävda att eftersom de enstaka försändelserna och mindre sändningarna som privatpersoner, föreningar och mindre företag använder sig av är en så liten del av marknaden, så kan ju de fortsatt subventioneras av de stora volymerna. Men det är ett folkhemsperspektiv, som inte ryms i omreglerarnas värld. De stora kapitalens intressen är viktigare och därför ska sådan "korssubventionering" förbjudas. En av de få verkligt intressanta uppgifterna i utredningen är några siffror som tre ledamöter redovisar i ett särskilt yttrande (de är emot att pristaket avskaffas).
      – Sedan pristaket infördes 1994, skriver de, har Posten höjt priserna på de prisreglerade tjänsterna med ca 54% exklusive moms. Under samma period har priserna för de i praktiken icke konkurrensutsatta men heller inte prisreglerade tjänsterna, utrikesporto och postpaket, höjts med 129% respektive 189%. Samtidigt har priserna på den mest konkurrensutsatta tjänsten, sorterade sändningar, sänkts (min kursiv/JÅ) under perioden ifråga."

    Allmänna råd
    • Utredningen föreslår att den samhällsomfattande posttjänsten bör ha samma omfattning som idag med bibehållna kvalitetsmål. Detta regleras i Postlagen och Postförordningen (och ytterst i EU:s direktiv om posttjänster) och innebär bl.a. att 85 procent av normalbreven ska vara framme över natt och 97 procent inom tre dygn. Posten har som bekant en avsevärt högre kvalitet idag. Utredningen föreslår dock ingen skärpning av lagstiftningen i detta avseende.
    • Däremot föreslår man att Post- och Telestyrelsen i fortsättningen ska utfärda "allmänna råd" om utdelningsservicen. Idag beslutar Posten ensam om detta, exempelvis det välkända (ökända?) "Posten före 13.00".
      Inom Posten arbetar idag projektet "Effektivisering av den samlade brevprocessen, ESB" med bland annat frågan om utdelningsservicen. Det kan bli en intressant fråga hur denna utrednings intentioner står sig i förhållande till eventuella synpunkter från PTS. (Lindh-utredningen har antagligen inte varit informerad om vad ESB sysslar med).

    Fler fastighetsboxar
    • Utredningen föreslår att den samhällsomfattande posttjänsten ska upphandlas, "om det är särskilt påkallat med hänsyn till kostnaderna för att tillhandahålla denna" – men man bedömer att det för närvarande inte är aktuellt. Det innebär att Posten, som ålagts detta uppdrag, tills vidare anses klara uppgiften utan särskild ersättning.
    • Samtidigt ska den operatör som utför den samhällsomfattande posttjänsten, läs: Posten, utsättas för en hårdare prisgranskning av PTS.
    • Utredningen anser att övergången till att dela ut post i fastighetsboxar i flerfamiljshus ska skyndas på och att PTS ska ge råd om hur detta får gå till.
    • Idag är det regeringen som har befogenhet att besluta att den operatör som ansvarar för den samhällsomfattande posttjänsten också ska förvalta postnummersystemet. Utredningen vill föra över den befogenheten till PTS.

    Eftersända åt CityMail
    • Posten vidarebefordrar CityMails eftersändningar till de adresser där de inte har egen utdelning. Det regleras i ett kommersiellt avtal mellan de två företagen. Utredningen vill skriva in en skyldighet i Postlagen för den som ansvarar för den samhällsomfattande posttjänsten (=Posten) att ombesörja eftersändningar åt russinplockarna. Det ska dessutom ske till samma villkor som gäller för egna eftersändningar.
    • Ett brev som är underfrankerat får idag inte (enligt Postlagen) hanteras som obeställbart förrän mottagaren erbjudits att lösa ut det. Det kravet vill utredningen ta bort. Rent teoretiskt skulle Posten - om detta förslag går igenom - kunna skicka alla försändelser med för lågt porto (eller inget porto alls) direkt till Kiruna!

    Tjatigt
    Inte heller Lindhs utredning kommer med några omvälvande förslag, men de man föreslår leder alla åt samma håll: fortsatt omreglering och omfördelning. Fler prishöjningar för småkunderna. Helst ytterligare några brevbärare - flera CityMail! - på samma distrikt i de lönsamma områdena med de profitabla försändelserna - och sedan får Posten och skattebetalarna - dvs vi - betala resten. Fastighetsboxar och sämre service för kunderna i flerfamiljshusen. Etc.

    Tack käre läsare för att Du orkat hänga med så här långt i ännu en av dessa tjatiga omregleringsartiklar. Jag tänker inte lova att det blir den sista. Tvärtom: den som tröttnar först förlorar. Postpolitiken är bara en del i den världsomspännande erövrings- och omfördelningspolitiken Inte av samma dignitet som de verkligt stora brotten; men det är vår del!

    Jan Åhman

    Susanne Lindh är regionchef för Vägverket i Skåne med förflutet på Kommunikationsdepartementet och som ledamot i Post- och Telestyrelsen.

  • Jag skrev om utredningens förslag för kassaservicen i Facktuellt nr 3/2005.





    Regelutredningen om "avregleringarna"
    Sämre - men ändå bra!

  • Regeringen tillsatte i december 2003 en särskild utredare för att utvärdera "regelreformeringarna" - som socialdemokraterna kallar denna form av omfördelningspolitik - inom tele-, el-, post-, inrikesflyg-, taxi- och järnvägsmarknaderna. Utredaren fick i uppdrag att granska de "långsiktiga effekterna för konsumenterna, näringslivet, arbetsmarknaden och samhällsekonomin" och utifrån denna utvärdering "föreslå de åtgärder som kan behövas för att ytterligare förbättra marknadernas funktion". Dan Andersson, LO:s chefsekonom, utsågs till utredare.

    Dan Andersson är ekonom och kanske är det därför som mycket av utredningstexten är Handelshögskolesnack kring olika teorier; det är många vackra ord, mer eller mindre exotiska begrepp som "Cournotmodellen", "vertikala integrationsvinster", "Schumpeterianska teorin", "dödviktsförluster", "Baumols kostnadssjuka", "naturliga monopol", etc, etc.

    Bristfällig statistik
    Kanske är det frestande att hålla sig på denna nivå när det, som utredaren gång på gång framhåller, antingen saknas användbar statistik eller också är den som finns bristfällig. Trots detta gör han några försök att mera empiriskt mäta effekterna av omregleringen.
      Prisutvecklingen för oss konsumenter ser då ut så här för de olika branscherna:

    Prisökningar KPI
    Post (1993) +80%+14%
    Taxi (1990) +72% +34%
    Järnväg (1998) +125% +57%
    Inrikesflyg (1992)+63%+20%
    El (1996) +86%+9%
    Tele (1993) -13%+14%

    Årtalet inom parentes är det år som omregleringen genomfördes inom respektive bransch. Prisökningarna har mätts från det år som "liberaliseringen" (utredaren föredrar det ordet) genomfördes fram t.o.m. 2003. Som jämförelse anges också hur mycket konsumentpriserna stigit under samma period.

    Sänkt inkomst
    Kort sagt så visar denna sammanställning att omregleringen har resulterat i väsentligt högre priser för vanligt folk. Däremot - och det är en av poängerna med omregleringen - så kan priserna ha sjunkit för större kunder. Så har skett inom t.ex. postbranschen.
      På samma bräckliga statistiska underlag beräknar utredaren så arbetsproduktiviteten jämfört med övriga näringslivet. Enligt en tabell i utredningens betänkande så har den sjunkit i alla branscher utom tele och järnväg. I en annan tabell påstås den tvärtom ha ökat i de flesta branscher. Antalet sysselsatta som andel av hela näringslivet har minskat - förutom i taxibranschen. Arbetsinkomsten har sänkts i alla branscher förutom tele. Allra sämst är det i taxi-, järnvägs- och postsektorn.

    Monopolvinst
    Utredaren för ett resonemang kring frågan om det på den gamla tiden, tiden före omregleringen, togs ut monopolvinster inom de undersökta branscherna. Posten, SJ, etc hade ju på den tiden monopol inom (åtminstone delar av) sina branscher. Han kommer fram till att det togs ut monopolvinster, men att dessa fr.a. tycks ha kommit personalen tillgodo i form av en "monopolpremie":

    "Denna monopolpremie kan tas ut av de sysselsatta i högre löner eller minskad arbetsbelastning. Om de sysselsatta i en sektor får del av eventuella monopolvinster har de motiv att motsätta sig en liberalisering som hotar dessa vinster. Ju större monopolpremie i löner och sysselsättning, desto större är vanligtvis motståndet från de sysselsatta mot en liberalisering".

    Sysselsättningspremie
    Där fick vi! Lönepremien var nog inte så stor anser utredaren men däremot är det troligt att det fanns en sysselsättningspremie, skriver han vidare:

    "Storleken på denna sysselsättningspremie är svår att bedöma, men för Posten, Vattenfall, Telia och SJ torde den ha varit relativt stor, sett till att produktionen numera är densamma med betydligt mindre personal, även om hänsyn tas till att man lejt ut verksamhet (s.k. outsourcing) samt teknisk utveckling."

    Om detta resonemang (som förs av en ledande LO-funktionär!) finns ett par saker att säga:

    • En orsak till att det idag sorteras fler brev per anställd inom Posten är införandet av maskinell sortering i stor skala. Detta skedde huvudsakligen 1996; visserligen ett par år efter omregleringen och bolagiseringen men investeringarna 1996 planerades och betalades med pengar från tiden före systemskiftet. Jag skulle vilja påstå att den svenska Posten har halkat efter i den tekniska utvecklingen p.g.a. den omreglering som nästintill satt företaget i konkurs; endast utförsäljningen av hela matsilvret har hjälpt företaget att hålla näsan över vattenytan.
    • Den andra orsaken är naturligtvis att det som Dan Andersson kallar "sysselsättningspremien" har tagits bort. Uttryckt med andra ord så får vi arbeta hårdare på terminalerna och ute på brevbäringskontoren!

    Vinnarna
    Slutsatsen av Dan Anderssons argumentation blir att det nuvarande läget är det normala och eftersträvansvärda. Vi - "de sysselsatta" - hade det helt enkelt för bra på affärsverks.- och monopoltiden.
      Om man vill föra en meningsfull diskussion kring utredningen bör man därför hålla gamle Maos ord i åtanke: ur alla tjusiga begrepp och haltande statistik och "analyser" stiger det gamla vanliga unkna överklasstänkandet fram.
      Därför säger utredaren inte heller ett ord om VINNARNA; de som verkligen tjänat på omregleringspolitiken. Han hade i uppdrag att göra en samlad analys av de långsiktiga effekterna för ... samhällsekonomin; vore det då inte intressant att också belysa den gigantiska omfördelning som liberaliseringen resulterat i. Att Postens VD på affärsverkstiden hade en lön som var sex gånger högre än en sorterares - idag är den 20-25 gånger större. För att inte tala om de kapitalägare som berikat sig på omregleringen.

    Förslag
    Till sist: Vad föreslår då utredningen?
    Det är självklart inga himlastormande förslag och definitivt inga som ifrågasätter omregleringen. Förslagen för postbranschen är rätt typiska:

    • Avskilj Svensk Kassaservice från Posten.
    • Ge PTS (Post- och Telestyrelsen) rätt att säga upp outnyttjade tillstånd för att bedriva postverksamhet.
    • Postens pristak bör behållas men reformeras.
    • Det bör utredas huruvida det innebär en finansiell börda för Posten att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster, hur stor denna börda i så fall är och på vilket sätt den ska finansieras.
    • Anpassa kvalitetskraven på Posten till en nivå närmare den faktiska.
    • PTS bör ges en konkurrensbefrämjande roll på postmarknaden.
    • Inför bestämmelser i postlagen om eftersändning.
    • PTS bör årligen publicera en rapport om huruvida Postens priser för de samhällsomfattande tjänsterna är kostnadsbaserade.
    • PTS ska i samarbete med SCB ta fram en metod att följa prisutvecklingen för hela brevmarknaden.

    Går igen
    Dan Anderssons Regelutredning påminner i mycket om de utredningar som föregick omregleringen och bolagiseringen 1993-94. De kom alla fram till att Posten - även vid en internationell jämförelse - var ett effektivt och lönsamt företag med hög kvalitet. Trots detta föreslog de att monopolet skulle avskaffas och Postverket göras om till bolag.
      Sak samma med denna utredning. Få fakta talar för att nyordningen inneburit några andra "förbättringar" än att de allra största kunderna fått bättre villlkor. Däremot är det otvetydigt att alla andra fått högre priser och att personalen har fått det sämre.
      Trots detta går utredningens förslag ut på att man ska fortsätta på den inslagna vägen. Nyckelkravet är att PTS ska ges utökade befogenheter. I klartext innebär detta fortsatta och än större ansträngningar till förmån för russinplockarna. Andersson lovordar EU:s postdirektiv och han anser det vara en intressant tanke att öppna Postens produktionsprocess för andra operatörer. Det ger en antydan om vad vi har att vänta oss.
      Återigen är det klassintressena som talar.
    Och gör det så mycket effektivare om man ger dem en röd anstrykning!

    Jan Åhman

  • Länk till Janne Rudéns uttalande om utredningens förslag





    SEKO: Ris och ros till Dan Anderssons utredning

    Idag presenterade den statliga avregleringsutredaren Dan Andersson den så kallade Regelutredningen. Utredaren är bland annat kritisk till den bristande regleringen på de avreglerade områdena. Han är också kritisk till bristen på statlig styrning av de statliga bolagen. Utredaren konstaterar också att konsumentpriserna stigit efter avregleringen. Samtidigt konstaterar utredaren att avregleringarna sammantaget har varit samhällsekonomiskt effektiva.

    SEKO – Facket för Service och Kommunikation som varit en av pådrivarna för att utredningen skulle komma till ger både ris och ros till utredarens slutsatser. SEKO:s förbundsordförande, Janne Rudén, tycker att det är bra att utredaren föreslår regelförstärkningar på de avreglerade områdena.

    - De avreglerade marknaderna saknar relevanta regler vilket ställer till mycket problem. Tänk att spela en fotbollsmatch utan regler, då skulle det bli kaos på planen, vilket det även blivit på många av de avreglerade marknaderna, säger SEKO:s förbundsordförande, Janne Rudén.

    Utredaren är även kritisk till bristen på statlig styrning av de statliga bolagen, en kritik som SEKO delar.

    - Vad är det för mening med att ha statliga bolag om man inte använder dem till något annat än mjölkkor. Ska man ha statliga bolag, vilket jag tycker att man ska ha, ska de användas till något annat än enbart ekonomiska ändamål, säger Janne Rudén.

    Utredaren konstaterar vidare att de anställda fått det tuffare efter de genomförda avregleringarna och att konsumentpriserna ökat. Sysselsättningen har minskat, färre människor ska göra mer jobb och sjukfrånvaron ökar på vissa områden.
    - Detta stämmer överens med vår bild av utvecklingen. De anställda och konsumenterna tillhör förlorarna av de senaste årens avregleringspolitik, säger Janne Rudén.

    SEKO:s förbundsordförande Janne Rudén är dock kritisk till Dan Anderssons slutsatser, framförallt på en punkt.
    - Det är märkligt att utredaren så kategoriskt kommer fram till att avregleringarna varit samhällsekonomiskt effektiva. Konsumenterna har förlorat på det, de anställda har förlorat på det, vem är då egentligen vinnarna, frågar sig Janne Rudén.

    - Utredaren har inte gjort en kvalitetsbedömning av de avreglerade marknaderna utan jag tolkar det som ett avancerat teoretiskt resonemang. Jag är övertygad om att såväl konsumenterna som de anställda har en helt annan bild av utvecklingen, säger Janne Rudén.

    SEKO:s pressmedddelande 17 januari 2005.





    Nya klipp

    • Bror Anders Månsson, CityMails grundare, gjorde för drygt två år sedan ett riktigt klipp. Han köpte tillbaka aktierna i det då konkursmässiga CityMail från brittiska Royal Mail för ett pund (15 kronor) och sålde snabbt merparten av dem vidare till norska Posten för - 145 miljoner kronor!
      Nu är det dags igen. I oktober i år sålde han sina aktier i OptiMail (avknoppat från CityMail) till norska Posten för 17,4 miljoner.

    CityMail
    OptiMail redovisar fortsatt stigande omsättning för årets första nio månader. Omsättningen steg med 101 miljoner till 328 miljoner för perioden. Vinsten blev 13,2 miljoner. Optimail handlar med stora kunders sändningar av administrativ inrikes och utrikes post samt direktreklam.
      Utdelningen sker genom CityMail (där de finns). OptiMail är minoritetsägare i CityMail (norska Posten äger majoriteten) och uppger i sin rapport att även CityMail beräknas visa svarta siffror för helåret 2005, ca 10 miljoner i vinst.

    Jan Åhman

    (Facktuellt nr 7/2004)