Dagboken

En bild och några ord, som regel hämtade från Facebook, men ibland utvidgade.




Nyare inlägg


En bild från den svenska skogen: Det som blev kvar. (2013-09-29)




Bilder från Sörmland: En frostig och dimmig morgon vid Stället med utsikten som man aldrig kan se sig mätt på. (2013-09-29)




Älgjakten närmar sig.
  Gick en runda på jaktmarken idag i det isiga oktoberväder som är älgjaktens. Eller bör vara. Numera är det ofta litet för varmt, tom såpass att långkalsongerna kan åka av! Älgjakten är för mig bara en liten del i ett stort naturintresse; spännande, javisst, men framför allt så blir det aldrig annars av att vid den här årstiden sitta hela dagar i skogen från gryning till skymning och följa ljusets och vindarnas skiftningar och lyssna till trastarnas förvillande läten innan det har ljusnat och sen gässens sträck och nötkråkornas strävsamma flykt mellan hasseldungarna och gammelskogen. Och ljuden från byarna, allt färre med åren i takt med att jordbruket läggs ner. I alla fall djurhållningen. Istället hörs i den tidiga morgonen ljudet från bildäcken när glesbygdsmänniskorna åker till sina jobb i Norrtälje och Stockholm. Tidigare, när vi hade ett eget försvar i det här landet, hörde målflyget vid skjutfältet på Väddö till den dagliga rutinen – då var det litet störande, men nu saknar man det!
  Och sen blir det till slut några kilo älgkött också, och det är inte det sämsta. Mer ekologiskt än så kan det knappast bli!

Jag skrev en gång en berättelse om En älg på catwalken (2013-09-25)

Långkärret: Grenröret har helt tagit över den gamla åkern.



Var sak har sin skönhet.
    På väg ut till landet körde jag häromdagen rätt in i dimmväggen vid Torsvik. Solen var på väg att bryta igenom och gav ett Turnerskt ljus över Värtan. Stannade till vid Ropsten och tog några bilder.
  Strax innan Hersby stod en älgkviga på skogsbilvägen. Hon såg litet förvånad ut innan hon gled in i granplanteringen med de mjuka steg som man bar ser hos älgen och balettdansöserna. Grävde i ett trädgårdsland vid Torpet i skogen och beskar ett av de gamla äppelträd som sällan ger någon frukt, men är vackra att se på. Avslutade med ett dopp i sjön. Krattade på hemvägen rent från grenar och annat skit som slår upp under bilen framför de stora GROT-högar som skogskillarna släpat ihop av det som Gudrun och sen blötsnön i december förra året drog omkull. Tog den årliga bilden av löven under Hersbyasparna och tänkte på att mården gärna korsar vägen i den här kurvan. Och lodjuret. Men det såg jag ingenting av nu, blind som man är när det inte finns någon spårsnö att läsa i. (2013-09-22)



Bilder från Stockholm: Stefan Lindgren talar vid dagens opinionsmöte på Sergels torg: Nej till krig mot Syrien!
  Så har man då, efter många år med många demonstrationer och opinionsmöten blivit utsatt för fysiskt våld: En bit in i mötet haglade det ägg ner mot oss som stod nere på Plattan och lyssnade. Vilka våldsverkarna/provokatörerna var? Tja, ungefär samtidigt dök anhängare till de USA-stödda extremisterna upp på andra sidan av torget. Där vecklade de ut den trestjärniga flagga som de gjort till sin. (Syriens officiella flagga har två stjärnor). De busvisslade (!) när en av mötestalarna krävde att även Israels massförstörelsevapen ska ställas under internationell kontroll och förstöras! (2013-09-15)

Fler bilder!




Bilder från Lidingö: Ännu en dimmig morgon i Breviks båthamn. (2013-09-11)



Bilder från Sörmland: morgondimma även vid Stället med utsikten som man aldrig kan se sig mätt på! (2013-09-09)




Bilder från torpet: Bryggan rivs.
  Vi byggde en brygga 1999, förra våren gav den upp och lade sig ner. Konstruktionen var fel från början: även om tallstolparna var kraftiga och däcket tungt som f-n och även om det bara är en insjö i Roslagen så är isen starkare. Varje vinter tryckte den upp bryggan mot land, och varje sommar bände vi tillbaka den. Nu återstod bara att plocka isär den och planera för en ny konstruktion som åtminstone håller vår tid ut.
  Den blodröda ängstrollsländan parar sig på bryggresterna och storlomsparet, som även i år fick ut en unge, håller oss sällskap. Det enda sällskapet – vi befinner oss inte mer än fem mil från miljonstaden och det är 22 grader varmt – i skuggan! – och det är nästan lika varmt i vattnet men inte en människa syns till i vår del av sjön. Det är nästan overkligt. (2013-09-05)




En bild från dagens antikrigsdemonstration i Stockholm: De fem åskådarna.
  Eller: De vita fläckarna. När Dag Solstad i sin roman Gymnasielärare Pedersen ironiserade över 70-talets norska vänsteraktivister, som stod på torgen och samlade in pengar till strejkande arbetare och andra behövande, målade han upp en säregen bild. Runt den ensamme kommunisten Nina Skåtöy med sin insamlingsbössa rörde sig på torget i den lilla staden en rad av vita fläckar. Det skulle symbolisera alla de människor som inte var aktiva och visa hur ensam Nina S och de andra vänsteraktivisterna var; hur de levde i sin egen drömvärld. Även om det fanns ett korn av sanning i det Solstad skrev så var det ändå fel. Nina – och Jan Åhman – gjorde nytta; vi uppnådde en hel del. Men långt ifrån allt; verkligen inte. Men historieskrivningen är viktig och jag kommer att tänka på Solstad när vi ikväll marscherade från Medborgarplatsen till Mynttorget under parollen “Nej till krig mot Syrien”. Nu var vi många fler än Nina där på torget, men trots allt bara några tusen. Det satt många på alla de trottoarserveringar som tåget passerade; nästa gång måste de med. De pågående och snart stundande krigen är alltför allvarliga saker för att ironisera över; nästa gång är det oss som Obama & co riktar sina drönare mot! (2013-09-06)

Fler bilder!




En bild från igår: Humlen vid Torpet i skogen har klättrat färdigt för i år.
  Höstanemonen blommar ännu snällt, och en klematis lyser i vitt mot den faluröda bodväggen. Rudbeckiorna, favoriten, är redan överblommad. Men annars är det mesta blekgrönt i någon eller kanske några veckor till, nu när växtligheten har hämtat sig från den värsta torkan och innan allt vissnar ner. – Askarna har släppt sina första löv och rönnen går redan mor rött.
  Det är en alldeles stilla skymning, så tyst, så tyst här inne i skogen: septembertystnaden, som snart kommer att explodera när oktoberälgen bryter en kvist! (2013-09-01)




Lundsberg blev, å ena sidan, ännu en påminnelse om råheten hos vår överklass, ifall någon nu skulle ha glömt det. De har ju tagit för sig mer och mer de senaste decennierna när efterkrigstidens skräck för bolsjevismen (i svensk tappning: folkhemmet) lagt sig. De går omkring och piskar folk och tar för sig av allt det goda. Som de alltid har gjort, men, som sagt, mer självsäkra och mer giriga än på länge. De har ju en total kontroll över allt.
  Trodde de. Det mest intressanta i (den senaste) Lundsbergshändelsen är nämligen, å andra sidan, hur det hat som kokar hos oss i underklassen nästan exploderade för en liten stund och tom spred sig långt in i borgerligheten – de borgerliga skikt som inte tillhör den yttersta topp (wallenbergarna och grupperingarna runt dem) som är de som verkligen tjänar på den nuvarande politiken. Vi hör och ser och läser dagligen om misshandel och svåra övergrepp – men den här misshandeln var så direkt kopplad till överklassen att det blev för mycket!
  Jag undrar om de har uppfattat budskapet: Ni får passa er! (2013-08-29)




Bilder från Lidingö: Morgon i båthamnen. (2013-08-29)




En bild från idag: Skuggan. (2013-08-25)




En bild i repris, nu i svartvitt: Den starka sommarsolen lyser upp höstfibblan som kastar ljuset vidare på rapsfjärilen. Nu är det nästan slut på fjärilssäsongen, i alla fall vid Torpet i skogen. Det mesta är överblommat och de sista ängsvädden försvann när skogsmaskinen gjorde (en välbehövlig) rensning av vägkanterna. (2013-08-22)




Ja, så här kan man också fota ekorrbär!
  Hittade en bok av Hans Lidman, Mångmilaskog, på "Världens längsta bokbord" på Drottninggatan igår. Hans svartvita bilder tryckta i djuptryck. Underbart! (2013-08-20)





Fortsättning...